Den långa dagen

Space. Sannerligen mycket utrymme för at göra saker och ting som jag inte hunnit med. Så var planerna. Men igår vid hemkomst från Söderhamn låg det en liten kille sovande i min säng. Varmt välkommen. Dessutom fungerade han ypperligt med Sixten. Den högt ärade katten. Bara det!

Förmiddagen fri. På sitt sätt men fylldes snabbt med två mycket långa samtal. Båda intressanta, engagerande. Och definitivt viktiga. Janne lovade granska ett avtal. Upplever det mycket märkligt. Men stöd för att få det tolkat. Det välkomnas. Väldigt tacksam för sådana vänner.

Också uppringd för att skriva krönika. Förutsättningarna – 2.700 nedslag. Frågade om ämnet sedan var det bara köra pekfingervalsen. Kanske, kanske till och med läsa igenom stycket innan jag sänder in det till redaktionen.

Redan imponerad. Liten blir stor. Naturligtvis – men det var verkligen en baddare att äta frukost. Olle. Vilken aptit och vad månde bliva.

In i tid. Viktigt. Inbjudan fanns där sedan tidigare. Och varför skulle jag tveka, säga nej? Klart nyfiken och ärad att få vara med skapa mig en egen bild. Fredagsbönen på moskén. Inledning; Räknade igenom hur många som var i lokalen. Kan garantera minst 110 stycken. Alltefter kom det flera personer – minst en fördubbling. Kändes en stark stämning i luften. Och blev ett stort antal frågor som deltagarna ställde mig efter deras firande. Om jag kan få till fungerande ingenjörskonst och därmed bibringa i brobyggandet – gör det gärna. Passivitet leder sällan framåt. Finns det inte direkt möjlighet med fasta arbeten så är lärlingsplats en aktiv handling framåt.  

Klart jag funderade en hel del på dagens valstrategiska auktion. (S) som utlovar 14.000 nyanställningar inom sjukvården. Krossas senare av Kd som ökar budet till 18.000. Hur de ska få fatt i så många medarbetare – en gåta. Men inte den enda isolerade gåtan. Utan en gåta bland många fler. Trolla med knävecken – en speciell kompetens som brukar infinna sig vart fjärde år. Varje gång det är valår. Vad månde bliva fram till den 9 september?

Olle med på Oden Bistro. Jo, fortfarande sugen på mat. Och fantastisk härlig ha med sig. Lugn, sansad. Och kommentarer, frågor. Fortsatte på Stadshuset – fungerade ypperligt. Mer aktiv på Karl Johan Gårdarna där den speciella rullstolen fick full fart. Så mycket, så intensivt att hon önskade att vi skulle åka hem!  

Hem och vända. Sätta på Brynäs hockeytröja och till Gavlerinken. Lite annorlunda se Brynäs damerna vs Luleå. Luleå som värvat ihop ett All Star team. Margareta bjöd in till loge och mat. Och trevlig samvaro. Första gången för Olle på Gavlerinken. Definitivt inte utsålt men det viktiga var att han trivdes. Fick nästan slita bort honom före eld upphör. Och maten – klart han åt upp allt. Inte nödbedd där heller. Sen hemkomst – hade hunnit besöka Carl-Henrik på Räddningstjänsten. Trots att Olle varit dit förr så följde han gärna med in på ny visning. Och det var inte så där helt slut han stupade i säng. Först trycka i sig antal chips. Går ju inte lägga sig hungrig!

Kollade igenom resultatet från Zinkensdamm. 0-3 hade ändrats till 6-3. Och så var Hammarby med i matchen igen. Verkar kunna gå mot fem kamper. Nästa fight torde bli helt avgörande. Hemmamatch – Göransson Arena – borde vara en plusfaktor.

Livet är aldrig rättvist. Tvååring och inte en enda dag äldre. Olyckshändelse när hon kördes över av väghyvel. Livet gick inte rädda. Det som aldrig kommer lämna de inblandade. Och egentligen aldrig heller kan ske. Men ändå. Hemskt.