Gott Nytt År

 

2021 ut och 2022 in. Många önskningar på nätet från en dag till den andra. Kanske dags med önskning från en dag till den andra – året, åren runt. Och än bättre om det är positiva hälsningar med förhoppningsfulla hälsningar. Till alla – från alla.

Just årets sista dag känns det varje år som det strömmar värme från människa till människa. Borde kunna gå ta reda på den medicinen och vaccinera alla så det håller övriga 364 dagar också. Fast alla tillåter väl inte det. Alla de som lever i en värld som kontinuerligt ska göra skillnad människor emellan. De skadliga.

Vaknar upp på olika sätt. Lugnt och tryggt, eller som familjen i Gävle som klarade sig ut ur brinnande lägenhet. Och snabbt på s å har polisen en person inlåst med rubriceringen försök till mordbrand. Är det så – bedrövligt!

Färskt minne. De stora bränder vi haft över oss under året. Och den mindre, men ack så intensiva, som snabbt brände upp en villa med sin inneboende familj. Så hemskt att det inte går sätta ord på detta. Absolut omöjligt sätta sig in i. Beklaga och sörja är endast två ord av så många. Och aktuellt ämne även internationellt, när det idag brinner ned 600 hus i Colorado. Då är en människa liten. När samtidigt Räddningstjänsten inte kan trolla fullt ut – de heller.  

Olika uppladdning. Trots helgdag, ingen tabata träning. Så det blev lite längre i sängen. Förmiddagspromenad och den där sista inhandlingen på ICA. Blev lunchgäster. Kändes great när  systrarna var två av fyra. Ilse & Lou, vilket par! Tillsammans med Leonie är de helt oslagbara.

Blev en hel del TV6 tittande. Skidåkning i absolut världsklass är närmast omöjligt lägga åt sidan. Trots att Sverige saknar herråkare i den absoluta toppen så känns hettan ändå. Och Calle Halfvarssons insats borde väl blidka vilken OS kommitté som helst.

Damerna – en helt annan världstopp bland de blå gula. Redan från start fanns förståelsen att firma Ebba & Frida är bland de allra bästa. Vilket också visade sig när mållinjen närmade sig. Fjärde respektive andra plats handlar om klass. Positivt också vad som visades upp från paret Charlotte Kalla & Louisa Lindström. Äldsta & yngsta. Upp till bevis fortsätter även i morgon.

Spelfri fredag. Men hockeyn tränger sig på i alla fall. Kommer – kommer inte. I alla fall verkar Brynäs ha en hockeykeeper på kroken. Lettlands VM målvakt. Närmast från slovakiskt lag som tvärt emot Brynäs har för många målvakter. Behövs ju minst två!

Dryga veckan sedan, Belgien stänger två kärnkraftsverk. Nu från Tyskland, stänger tre stycken. Länder som inte har vår egen vattenkraft men ändå ser kärnkraften för dyrbar, för farlig och långt från framtidens energiförsörjning. Men fortfarande finns det svenskar som ser sanningen med stora skygg-lappar.

Rapporten om nuläget. Sprider sig snabbt, omfattande. Omikron. Tränger på överallt. Situationen i Storbritannien! London där det snabbt byggs upp baracker för att ha plats för stigande antal patienter. Och samtidigt som det finns vaccinationsförnekare. Utan någon form av solidaritet belastar de sjukvården och samhällskassan.

Lite ynnest. Få beställa nyårssupén på Strandbaden. Medan andra träffas i vänners närhet och själva tillagar allt det där som skapar starka minnen från kvällens övningar.

Gott Nytt År och ett gott glas rött i meningsfullhetens tecken.    

Årets sista skälvande timmar

 

Att det kan bli så många! Men säkerligen helt rätt raknat. 184 stycken etthundraåttiofyra. En ansenlig summa blott i kronor. Och räknat i dagar känns det betydligt mera. Summan är densamma med antal genomförda tabata träningar. Men givetvis inte för mig som kanske slarvat några gånger. Men de missade får i stort tillskrivas andra möten som omöjliggjort en dubblering. Och idag – vilken avslutning! Helena bjöd på såväl choklad som alkoholfri bubbel.

Känner efter. Finns så mycket göra med såväl smidighet, kondition som styrka. Men om jag inte hade dykt upp här. Skrämmande tanke hur förödelsen då hade sett ut. Nu blir det efter kvällens rörelse vila ända in på ett nytt år. Ingen tabata exercise förrän den 2 januari 2022. Kanske kan fuska med någon promenad dessförinnan.

Krona eller klave. Det blev en krona på tandläkarbesöket. Första för egen del. Men ska det vara – så ska det givetvis vara. Upplevelsen var att känna mig tvungen ta en sådan där bedövningsspruta.

Junior VM  i ishockey avblåst. De utlovade ”bubblorna” höll inte vad de lovade. Rent av misskötta så var det enkelt för den grasserade smittan tränga in och därmed så småningom vinna kampen mot hockey arrangemanget. Misskött är väl bara förnamnet. Fiasko stämpeln påslagen i ishockeyns eget modersland. Kanada.

Ansvar – ansvarslöst. Mycket tydligt att alla måste vara ansvarsfulla i mötet med medmänniskor. Och naturligtvis vara fullt vaccinerade. Men gäller tydligen inte andre vice ordföranden i regionfullmäktige. Går också ut i media och skryter om detta. Tillhörighet? Moderaterna, förstås. Och verkar få fortsätta sitta där på en stol mötena igenom. Hade nog varit en omöjlig situation i något annat parti. Förutom i moderaternas nyblivna systerparti – månne.

Glatt överraskad. Facetime sändning med barnvagn och allt. Och en röd juli luva. Allt medan hemmalaget där spelar i blått. Men definitivt ljuvligt i alla fall. Mycket kärlek rakt in i barnvagnen.

Gott besked också från Funchal. Alla friska och upptäktsorienterade. Just idag utflykt till en fiskeby. Och det var inte till Bergmans Fisk.

Amors pilar. Hann med en vigsel så här i 2021 års avslutande timmar. Trevligt och äkta. Precis som det ska vara. Med många känslor påslagna. Önskar dem all lycka.

Julgransplundring var namnet. Något tidigt. Men Carl-Henrik hade uppenbart bestämt att granen skulle ut. Levererades. Och dans blev det för flickorna. Varsin godispåse kunde jag trycka upp i deras händer. Men de fick ju inte bestämma själv. Men utlovades få nyttja innehållet i morgon afton. För egen del gott få se de tu i full kuling.

Full kuling kändes det inte som från SHL matchen i Monitor Arena. Segt med många eeeen. Och därmed så förstördes Brynäs vinstsvit i årets sista skälvande timmar. Och jag som heller inte så gärna dricker Löfbergs Lila.  

Dags att planera

 

Frågan är egentligen var de finns? De mänskliga rättigheterna. Torde utgå från var och ens lika värde. Men det är ju för de allra mesta bara skitsnack. Nu i en värld som aldrig förut har varit så skickad mellan vi mot dom.

Allas lika värde oavsett var man bor. Bor inom Sverige, inom Europa, inom världen. Oavsett vilket ursprung man har, oavsett vilka föräldrar man har – och inte har. Men vinden har blåst kyligt från många håll och kanter. Och mer ska det tydligen bli. Organisationen för mänskliga rättigheter i Ryssland nu förbjuden. En organisation som stått på samma sida för oliktänkandes rättigheter. Som även i det stora landet i öst också backat upp personer som kommit dit från andra länder. För allt det vi i väst kallat demokrati – allas rättigheter, allas väl och ve.

Presenteras ny väg även i Sverige. De som inte ”gör rätt för sig” i Sverige ska ut. Absolut ingen betydelse kring bakgrund, kring säkerhet, kring vem/vilka som lurat hit dem. Enkelt konstatera hur populism driver från det ena till det andra. Solen går ju upp i öst – men finns ju inget som tvingat oss in i att föredömet heter Ungern.

Internationell utblick. Fortsätter – minst sju år sedan förödelsen startade. Jemen, ett land där så få bryr sig om. Och skulle någon av de förtryckta klara av ta sig ända hit så skulle ju i varje fall vårt stolta land utvisa dem åter.

Ångest på annat sätt. Kollade in i serien. Som startade just idag. Folk med ångest. Tittade in. Orkade en stund. Men kändes inte som det rätta anslaget. I alla fall inte för den här dagen.

Öser på och försöker skapa ett negativt varumärke. Några speciella individer i Gävle med insändare, Facebook inlägg etcetera. Att kommunen andas rädsla, otrygghet. Och så görs en större mätning på området Trygghet/Otrygghet i tretton stora städer. Och Gävle skiljer sig från de andra med medborgarnas upplevda trygghet!! Torde vara ridå för snedsnackarna.

Öser på från samma håll kring den odugliga hälso- sjukvården i Gävleborg som staplar för allt längre köer. Och så kommer den statliga mätningen som konstaterar att Gävleborg har de lägsta köerna. Belönas därmed med 46 nya miljoner kronor.

Känns som timingen blivit något felaktig. Hos bakåtsnackarnas snedtända gäng. Och det enda som vi vet; det fortsätter säkert laddas med ytterligare skitsnack. Finns några i gruppen som synes slåss om det föga hedrande epitetet.

Förtroende. Prövas uppenbarligen i en av våra nordliga kommuner. I väntan på det allt självklara kring begärd time out. Historien lär rullas upp åt något håll.

Det skulle ha gjorts för så många år sedan. Nu i alla fall börjat med rummet. Gott så men det fordras givetvis fortsättning. Och före det fordras också ett avgörande beslut.

Och bara en vardag kvar. Innan det nya året väller in. Fredag är det time. Men inget planerat. Tänka till; köpa hem lite speciell mat? God idé. Samtidigt som det andra alternativet alltid är mycket gångbart. Som det som presenterades idag. Med fördelning vilka som fixar förrätten, respektive efterrätten. Medan maträtten blir helt en manlig uppgift. Kuvösfesten i traditionell tappning.  

Tredje nollan i rad!

 

Borde ju vara perfekt läge att koppla av. Närmast lediga dagar. Fast det är möjligen detta annorlunda som gör att tankarna bara snurrar nattetid. För i natt var det ju full tankeverksamhet. Kändes det som – för sova blev det ju knappast någonting utav. Men någon vila lär det ju ha varit i alla fall.

Blev en lång dag i lugnt tempo. Lät saker och ting ta tid! Fortsatte med det där rummet som väntat på att tas om hand i så många år. I alla fall på gång. Även om så mycket papper nu ska kastas så blev det en ansenlig hög kvar. Att någon gång gå igenom igen. En del måste också nyttjas. I alla fall finns det klokhet i dem och borde nyttjas – förädlas.

Fick klart med de där listerna som var mycket välspikade. Nu ligger de på vagnen och väntar på onsdagens öppethållande på Återvinningen. Borde måla taket igen innan det är dags försöka få loss och ut mattan. Och även allt det där som är spikat därunder. För även masoniten ska bort!

Och så eftertanke. Hur den och den mår i sjukdomstider. Tacksamt när någon bryr sig. Och kanske än mer tacksamt när avsändaren kommer från landskapet norr om.

Men återkopplingen från Funchal kom aldrig. För det var ju just idag som Simone skulle vara frisk igen. Så att semestern skulle få bli något annat än blott insidan av ett och samma hotellrum. Måste få valuta för satsade semesterpengar. Madeira kan ju vara en välkomnande ö om det finns möjligheter nyttja de speciella gångvägarna, deras lavader. Fast kanske inte riktiga resmålet med mindre barn.  Om resan inte handlar om att slå dank i en pool förstås.

Men frågan från norr ovan handlade också om hur förkylningen slagit ned i Österbor. Och där har den visst slagit bo ordentligt. Men fortfarande visar testningen ingen corona inblandning. Så då gäller istället vila, vätska, sömn. Allt det där vanliga receptet.

Nya direktiv. För att försöka få bukt med pandemin. För at komma in i landet behövs ett intyg på at man inte har smittan med sig. Och det ska vara högst 48 timmar gammalt. Med uppgifter också på vem som skrivit ut detsamma. 48 timmar en lång tid – eller kort? Reaktionen från Joanne var nog at ta som en kort variant. I och med att hon har en resa på 24 timmar. Melbourne – Arlanda. Så då är det inte lång tid att vinka på för att motsvara kravet på högst 48 timmar.    

Trevlig stund i Hyttmarken. Klart att huset inte ska stå tomt. Och intresse visar sig finnas. Och deras egen aktivitet i frågan är inte att bortse ifrån. De verkar tydligt visa intresse även i att ta ansvar. Så samtalet övertygade oss om att vi absolut skulle kunna tänka oss dem som hyresgäster. Det kan till och med bli riktigt bra.

Samhället tryckte på även utifrån och in. Och rapporterna kring bilolyckor visade tydligt att lugnet hemmavid är något helt annat utanför det egna samhället. Sedan kryddades rapporterna om olyckor p g a onykterhet. Men givetvis utan att sätta ut namnen. Olyckor som känns så himla onödiga. Utan att själv känna till bakomliggande orsaker. Men halka – något som kommit för att stanna.

Inte ens under kvällens tabata pass infann sig det där riktiga hoppet till kvällens begivenhet. För Berns Arena i Örebro brukar alltid vara tuffa fighter med noll poäng i utdelning. För det var kvällens motstånd till Brynäs. Blev ju en slutsignal den här kvällen också. 0 – 4 stod det och återigen tre gästrike poäng! Tredje matchen i rad utan insläppta mål! Great.   

Analys att orientera efter?

 

Ordentligt röjande. Papper som gåtts igenom och som sorterats i två olika högar; Slänga kontra ha kvar. Drivor är det som väntas på att kastas bort. Å andra sidan dels mycket i spara-högen-också. Men så mycket mera som jag inte alls engagerat mig i. Inte ännu. Kanske längre fram – om ett år eller så?

Mycket olika saker och ting som hittades. Onekligen intressant läsa lite på mitt eget profilhjul. Nästan så jag itne ens visste när det upprättades. Än mindre äst in, funderat och kanske t o m tagit åt mig utav. För här fanns en hel del förslag. Och intressant läsa in slutsatserna. Hur jag är själv som person. Utifrån olika perspektiv. Stämmer det hela finns mycket avförbättrings-potential. Fanns så oerhört mycket läsa in och reflektera över under antal olika rubriker.

Nycklar till ledning; Känslosamt engagemang kring kreativa idéer kan utmynna i att andra parten blott kopplar ned. Ambassadör för förändring och förnyelse. Andra kan behöva uttala sig kring sina egna idéer. Sätta upp realistiska mål. Fastställa realistiska förväntningar på andra människor.

Möjliga styrkor; Duktig på att resonera och se saker och ting från olika vinklar. Når mål och skapar resultat genom människor. God och inspirerande person för organisationen. Berömmer andra för deras insatser. Tillmötesgående. Erbjuder tid och energi för at hjälpa andra lösa konflikter. Försöker alltid hitta ljuspunkter. Utstrålar energi och entusiasm och ingjuter optimism.

Eventuella konflikter och fallgropar; Öppen för nya metoder och idéer men kan vara slarvig at föra dem vidare. Problem ta till sig konstruktiv kritik. Kan överskatta det inflytande han har på andra. Kan lyssna dåligt och därmed hjälpa till med fel saker. Andra kan missbruka hans hjälpsamma natur. Ibland klokare at inte engagera alla i allting.   

Idealiska arbetsförhållanden; Miljö där man belönas för entusiasm och optimism. Omgivning där det går använda verbala kvaliteter för at få människor at komma igång. En atmosfär där allt kan vara möjligt. Plats för personligt erkännande. Möjlighet att engagera sig i organisationens sociala ansvarstagande. En positiv och inspirerande samarbetskultur.

Nycklar till motivation; En chef som värderar optimismen när det kommer till förmågaa at utforska nya affärsmetoder. Leda människor mot sitt mål. Ses som en fadder som tycker om att motivera människor och skapa gemensamma lösningar. Engagemang gärna ideellt även utanför arbetet.

Och så drivkraftsdiagrammet; Mer Undersökande än Intuitiv. Mer Otvungen än Effektiv. Mer Pragmatisk än Harmonisk. Mer Frikostig än Selektiv. Mer Styrande än Samverkande. Mer Receptiv än Principfast.

Tydligt att det i alla fall skulle vara bra om människor som inte förstår varandra åtminstone förstår att de inte förstår varandra, då förstår de varandra bättre än när de – utan att förstå varandra – inte ens förstår att de inte förstår varandra.

Och så finns det oerhört mycket mera att reflektera över. Men möjligheten komma någonstans utgår för egen del av ett stort behov göra det tillsammans. Då fungerar det inte med fördragna gardiner och mörklagt rum. När tystnaden blir öronbedövande!

Fyra härliga skott

 

Skott, klart positivt ha. När det delas ut av Brynäs egen Scott. Skott, värdefullt kunna avlossa vid öppet skottfält. Under bland annat älgjakt. Skott i olika former för att fira det nya året. Men skarpladdat inne på villaområde. Helt förkastligt. Som det uppenbart var igår kväll i Forsbacka. Verkar utifrån som en gängrelaterad uppgörelse. Borde finnas andra arenor för den typen av uppgörelse. Eller hellre någon annanstans – på en annan planet. Fast kanske än viktigare – om alla kunde ge fasen i att köpa narkotika så försvann det mesta av den finansiering som kriminaliteten så aktivt slåss om.

Mellandag, men ingen mellanmjölk. Mjölken är absolut för det mesta lättmjölk. Om det blir mjölk över huvud taget. Skulle väl vara till julgröten i så fall. En lugn dag. Borde kunnat ge mig på något mer matnyttigt. Men latheten tog helt klart överhanden.

Inte helt tänd på att delta. Men när jag väl vandrat över skolgården och tog plats i tabata gruppen så ångrade jag det icke. Inte den tuffaste träningen idag. Men all rörelse ser jag som positivt. Och mer eller mindre nödvändigt för min egen hälsa. Och någon måste ju vara äldst även i denna grupp. Ingen har ju pratat om bästa-före-tiden här. Inget regionalt nomineringsgruppssyndrom härvidlag.

En dag med respekt, som för alla andra dagar. Och tydligen förkylning i Österbor. Så förberett besök och lunch där borta fick ställas in. De skulle tydligen på egen provtagning själva. För att förvissa sig om att det inte var någonting av det som grasserar i världen.

Slentrian att placera sig själv framför TV apparaten bästa tiden på dagen och titta igenom en helt ointressant långfilm! Bedrövligt. Trött och likgiltig på soffan. Blandade sömndruckenhet med avmätt tittande.

Aldrig känt mig attraherad av att åka runt, runt på sjön med personbil. Gasa, sladda, bromsa, leka. Och försöka låta. Primitivt lekande som uppenbart en del attraheras av. Fanns några brummande lekande där nere idag också. Lukt kunde de ju sprida i alla fall.

Hyfsad längre promenad. Efter sjön mot Lundlandet. Tomtasvägen – helgen till ära. Och vända upp på Hedkarlbyvägen. Första inslinkningen på ICA. Blev ett antal kilometrar i benen, men i slow fox. Inte att förringa. Klassisk dans från läromästaren Gerhard Gustavsson.     

Rena rama dansen. För det var klart Brynäs Tigers var påslagna. Inte mycket till skott. Men fyra mål framåt mot inget bakom. Och därmed också de tre poängen kvar i landskapet. Att Skåneland inkasserade noll kan jag gott stå ut med!

Fick ju rapporten att Henning kör för fullt nu. Med kikarsiktet inställt på Brynäsdräkten – men långt fram dit. Fullt nöjd var jag också med timmarna tillsammans med Ilse. Den gäst man aldrig kan få nog utav. Och därmed var julhelgen över för denna gång. Nu siktas mot årsskiftet.    

Det som inte får hända

 

Fantastiska intrycken från Midnattsmässan. Solosången från Sara Karlsson klingar fortfarande kvar. Så klart, så underbart. Hennes framtid blir att följa så nära. Brant uppåt utan tvekan.

Morgonen mindre munter. Nyheterna kring villabrand på Allévägen Sandviken. Och mycket stor säkerhet. Två vuxna, två barn innebrända. Inte säkerställt innan någon kan gå in i de nedbrunna ruinerna. Men idag fortfarande för varmt. Söndag, kanske måndag. Hoppet minskar för varje minut, eller är till och med helt ute. Allt det där som finns möjligheter till men som inte får ske. Liv som spills när det känns så onödigt. Och känns så hemskt, berör så obönhörligt brutalt.

Positivt. Smset i morse att de kom iväg mot Funchal. Nils-Olov med familj. Hoppas de får underbara dagar där borta. Men lite längtan hem hit skickar jag ändå med dem. Önskar dem all lycka och värme där borta. Vet att nyårsfirandet alltid är häftigt där på ön. Från parken i stan med blick mot höjden som blickar ned mot havet.     

Nästan lite överraskad. När de svarade på kvällen. Just framkommen. Måste ha tagit precis hela dagen för dem att nå fram. Det bästa med kontakten – att Leonie verkade må mycket bra. Då kan det bli några verkligt bra veckor i södern. Fast å andra sidan har jag räknat med det jag också – fast på hemmaplan.  

Kvällsbesök. Systrarna Lou och Ilse. Med mycket bus. Dröjde en längre stund innan det blev dags för mat, julmat. Lite återhållsam. Måste på något sätt skona vågen. Så den inte får belastningsskador.

Ramla, slå sig. Klart det inte är hälsosamt att slå huvudet. Räcker kanske inte med tabletter mot huvudverk. Fick en berättelse som kändes tuff och omöjlig förutse. Bra at hon är på tillsyn i hemmet i varje fall. Om hon måste in på längre besök visar sig nog först under morgondagen. Känner på något sätt igen själva syndromet. Viktigast nu med tillsyn det går att lita på.

Några sms svepte förbi. Några med stort intresse, andra inte. Närmast felskickade. Visst, svarade upp. Men inte på skarpa frågor. Som 10.000 kronor frågan med oändlig väntetid. Och en kontinuerligt tickande klocka.

En dag utan riktigt motionerande. Blev en promenad över Krusas och Tomtas – blott. Men kändes dock, mest mot kinderna. Vindens melodi.

Känns betydligt mera. Med de tabata pass jag stundom har möjlighet delta i. Idag något osäkert när nästkommande tillfälle erbjuds. Tidsmässigt borde det vara dags under söndagen. Efter denna lugna lördag.   

Julafton igen

 

Oh, Helga Natt. Går rakt in i benmärgen. Som formligen vibrerar. Som när jag följde julinspelningen från Luleå Domkyrka. Så mäktige – kan inte stå emot. Julaftonens kvällning som sakta gled igenom kvällens timmar. Och fortsatte så ända till 23.30 då midnattsmässan mötte upp i vår Medeltida kyrka. Och gav mig möjligheterna att ta det nära besöket på våra gravar. Det vita pulvret över terrängen gjorde stämningen än mer närvarande.

Hade ju varit en lång dag tidigare. Vi allt många hemma hos Carl-Henrik, Elin, Ilse och Lou. Förmiddagsmöte med förtäring och närhet. Och ett tidigt julbord. Men långt i såväl innehåll som i tid. Fick även mig backa antal gånger. Gott men onödigt lägga i sig så himla mycket. Provade till och med något i de mindre glasen. Så sällan men den här dagen ändock. Och det fanns ju mängder av maträtter att blanda ut dropparna med.  

Traditioner som håller, år efter år. Kalle Ankas julafton. Eftermiddag hos så många i våra svenska hem. Klart vi inte bröt den nu heller. Höll mig vaken. Kanske på grund av att Ilse och Lou fanns där. Fick ju se en tagen bild med några år på nacken. När jag sov ikapp med mamma i soffan! Kändes starkt att få se den igen. Och det var flera som berördes.

Tomten kom dock också. Vandrade omkring ute på tomten innan han kom in med sitt ho-ho-ande. Men följdes förväntansfullt genom fönstren av Ilse och Lou. Tjejer som östes över av allehanda presenter. Precis som det ska vara. Julen handlar mycket om att visa barnen uppmärksamhet. Att få dela deras nyfikenhet och glädje är formidabelt stort.

Fast det kändes. Konstigt, hårt, fel, tomt, saknat. Leonie sjuk några dagar avhöll henne från att komma med Nils-Olov och Simone. Viss kontakt över Facetime. Bättre än intet men inte alls detsamma som fysiskt möte. Räknar dagarna. Men däremellan lär de vara än längre bort. Funchal ligger inte helt nära. Men litet speciellt, har platsen väl kvar i det egna minnesförrådet. Då som formell representant. CPMR – möjligheternas konstellation. Kunde ha gett så väldigt mycket regionalt. Klart jag vill ha deras minnen serverade, så fort de landar åter på svensk mark.

Kändes starkt. Få fotoalbumet. Ilse & Lous leverne i bilder. Kunde inte motstå när tårarna trängde fram. Så starka krafter som just bilder kan framkalla. Och även få finnas med där själv. Det albumet kommer få den allra mest hedersamma placeringen. Känslor är aldrig att förringa.

Inte heller alla julkort som trillat in. Kanske enkelt men finns ju tankar bakom. Vissa med längre resa. Och digitala hälsningar. Också de berör starkt när de skickas från Watford, Wisconsin eller Melbourne. Eller från alla de vänner som finns där kvar på olika sätt genom just CPMR engagemanget.

I allt detta. Med alla sina möjligheter går givetvis tankarna till alla de som inte har fåt möjligheterna med just en fröjdefull jul. Kan handla om alkohol, fattigdom – eller andra former av utanförskap. En värld som inte alls håller ihop. Medan vissa försöker hålla ihop, samverka finns det krafter som söndrar, drar itu. Med vissa färger på sina fanor.      

Dagen före

 

Och så var det detta med säsongsinfluensan. Som funnits under flertal år. Men som också drabbat allt flera just det här året. Så problem kommer liksom inte enskilt – utan när saker och ting slår till så görs det ordentligt.

För egen del gått bra – än så länge. Peppar, peppar, ta i träd. Tänker heller inte så mycket på det. Givetvis respektfull men tar inte de där långa avstånden som kanske borde vara fallet. Ser väldigt få med munskydd. Så få att jag reagerar väldigt tydligt – när jag ser någon i den utstyrseln. 

Vissa saker kommer till julhelgen. Nu at diskmaskinen klappade ihop. Och till slut blev det inget annat göra än koppla på släpvagnen. Och så blev det ett inför julen inköp. Fanns mycket att välja emellan. Femton kuvert kanske något onödigt. Men D istället för E kändes onekligen bra. Gamla uttjänade varianten fick jag stuva undan. Borde vara öppet på Återvinningen även kommande vecka. Då får jag gå i närkamp igen. Nya varianten på plats – genom aktiv hjälp av Kenneth – förstås.

Hade bespetsat mig länge. Var ju igår som Nils-Olov skulle komma med Leonie. Men blir ju inget alls. Rejäl förkylning och hög temperatur fick henen vara kvar hemma. Nu kanske flighten till Funchal och Madeira också är hotad. Givetvis har jag erbjudit mig vara ansvarig för henne de aktuella dagarna. Om det finns förtroende för det vill säga. Så även här lyfts ordet fram; Förtroende. Förstår dock att de inte vill lämna henne under två hela veckor. Men möjligheterna finns!

Sparkade omkring en stund. Med en sparkstötting. Och så klart ute på Storsjöns is. Blev väldigt speedigt, god fart. Kanske inte lika bra förutsättningar med skridskor. En del sprickor faktiskt. Bet ordentligt i kinderna. Inget dölja vinden bakom. Men möjligheter som inte alla har. Så ytterligare en ynnest.   

Kvällen blev en pizza. Kompanjerad av Carl-Henrik. Blivit hans egen specialitet att fixa till konststyckena utomhus. Egna insatsen blott att tugga och svälja. Samt givetvis smaka oh njuta av anrättningen.  

Utlovas till julaftonen. Vit jul, kall jul, solig jul. Man kunde faktiskt hjula för betydligt mycket mindre. God jul till alla nära och kära. Tillönskas med kärlek och omtanke.

Trevlig jul tillönskas. Men långt ifrån en verklighet överallt. Inte ens i Sverige. Allt för många har det mycket svårt. Barnfattgdomen ökar. Och internationellt; Syrien där 9 av 10 lever i tuff fattigdom

Skulle ju ha varit flera. Men icke sa Nicke. Ändå Uppesittarkväll. Mest att genomföra, ty utgå från vinster kan bara ge mentalt misslyckande.  

Hector

 

Fattas bara. S som i Sandviken, eller som här S som i Sara. Dagens namn, när gå utför snabbt också blir som slutsunna succé. Sara Hector. Dagens vinnare  Storslalom i Frankrike i väntan på kommande OS. Att åka ifrån Shiffrin är knappast möjligt – i alla fall högst ovanligt. Men idag fick hon ge sig och istället gratulera den svenska succé kvinnan från Sandviken. Kina väntar på det svenska underverket.

Väntar oerhört mycket – på ett annat underverk. Var ju idag hon skulle komma. Leonie, direkt från Åkersberga. Men har ju varit några tuffa dagar. Omväxlande hög feber med andra sjukdomsbilder som kommer och går. Rejäl förkylning. Så fortfarande lyser hon med sin frånvaro. Men i morgon – kanske. För att sedan ta sig an nästa utmaning. Funchal med Madeira. Kort framförhållning men ännu ej tagna beslut. Lite äventyrligt men med full respekt till omständigheter så kommer givetvis allt gå bra.

Juletid. Tänka och känna efter. Närboende och boende längre bort. Alla dessa individer som betyder så väldigt mycket. Länge sedan Norge – men idag mail till Möre Romsdals Fylke. Bra blev så. Länge sedan England – men idag julkort till Watford. Och så vidare. Viktigt finnas trots att det finns en del avståndsskillnader. Så också att landa i Wisconsin – i Melbourne – eller i Ougadougou. Livet är en resa men där finns alltid tydliga mål.

Och så mycket bygger på Förtroende -människor emellan. Att verkligen se varandras färdigheter och möjligheter. Speciellt viktigt i ett politiskt parti som har som portalparagraf – allas lika värde. Det finns alltid möjligheter visa att det skrivna ordet också fungerar i verkligheten. Har en praktisk innebörd.        

Motgång. I en annan form. Släpper inte ut vattnet. Och då fungerar ju inte det hela, mot hur det skulle vara i praktiken. Fast allt kan ju gå sönder. Så också en diskmaskin. Nödutryckning. Kenneth kom som en äkta doktor. Men svårt säkerställa diagnosen. Så just nu är riktningen klar för morgondagen. Åka och köpa ny diskmaskin.

Lite överraskad av namnet. Svenljunga. Men avsiktsförklaring finns tydligen. Batterifabrik med 3.000 anställda. Och inte alls Northvolt. Kom som en blixt från klar himmel. Mycket mer att göra förutom byggnation. Handlar ju säkert om grön energi. Och utmaningen med personalförsörjning, bostäder, skolor etcetera. Och sedan – få ned elen så långt ned i landet!

Inte överraskad. Men mer konstigt att ingen region tagit beslut tidigare. Krav på vaccinerad personal i Region Dalarna. Patientnära möten måste ju kunna garantera vaccination. När det till synes självklara blivit självklart i Dalom borde det j kunna bli det i hela landet.

Ytterligare en dag närmare julaftonen. Med mat som traditionen erbjuder. Och där det finns valfrihet att hugga in på just sina egna favoriträtter. Måste få till lite motion att blanda ut med. Får inte tillåta en passage för nästkommande hundra kilos streckmarkering.     

Julen i sikte

 

Kort, under medellängd. Men nu kortare på annat sätt. Årets kortaste dag. Som faktiskt betyder att nu kommer vändningen. För mer av ljuset, mer av solens inverkan på oss människor. Kanske med det också insikten av betydelsen; tilltro. Att se möjligheter där allt för många blott ser mörker. Hopplöshet som upplevelse är det nog svårt vaccinera sig emot. Handlar mer om var och en av oss och vår inställning till att leva och verka.

Klart julen blir en utmaning. WHO som inser pandemins allvar rekommenderar att vi inte reser, inte träffas utan inser allvaret. Fast vi är alla på olika sätt sociala varelser. Som förutom mat och sömn också behöver närheten, av att träffas.

Aldrig fel tänka på det som passerat, tänka på nuet och tänka på framtiden. En mänsklig rättighet och mänskligt nödvändigt. Åter igen reflekterande på et mail från igår; Tänk på dig själv och skit i andra. Handlade för den personen om grön energi som vi möjligen kan ha i vår del avlandet men inte bry oss om andra delar av världen. Som att vandra genom livet med skygglappar. Missar helt av vi alla lever på ett enda jordklot. Kanske en dör ska öppna sig, ett ljus nå in i hjärnan och upptäckten kommer att kärleken faktiskt finns och att helheten är större än blott bitarna var och en för sig. Så länge det finns liv finns det hopp.

Ibland förirrar jag mig själv in i Facebook. Sanningens egen bibel. Inte alltid becksvart men väl beckman. Om det nu finns någon skillnad däremellan. Letar febrilt efter detta! Alltid fel, alltid problem som generöst gottskrives någon annan.

Kall dag när temperaturen rasat ned lägre än tvåsiffrigt. Hann ut med kort promenad förmiddag. Men den blev kort. Väntade ett digitalt möte. För eftermiddagen innehöll också en utflykt. Friskt satsat. Med ära. Bygga en padelhall och sedan drifta densamma i Österfärnebo. Satsningar som är värda att positivt lyfta fram. Och många var det – som mött upp. Visar med sin tydlighet att det finns många framsidor på bygden. Och som växer fram allt tydligare dag för dag. Med etableringen i början av januari så kommer betydligt mer av ämnet positiva svallvågor skölja in över hela det geografiska området.  

Varmt vid olika tillfällen. Sammantaget ett stort problem. Bränderna i Ockelbo. Något man definitivt inte vill vara med om. Omväxlande bilar och byggnader. Skapar en ohållbar situation och definitiv otrygg. Säkert begränsat till några får personer som möjligen vandrar omkring där och blott väntar på att bli avslöjade. Eller om det är som i juletid; Anders Perssons stuga står i ljusan låga, alla ljusen brinner oppsan! Anders Perssons stuga står i ljusan låga, alla ljusen brinner oppsan! Hej hoppsan i galoppsan, alla ljusen brinner oppsan! Hej hoppsan i galoppsan, alla ljusen brinner oppsan. Men ljus – inget att leka med!  

Besked idag. Hårdare restriktioner. Återigen ska det slås till mot idrottsarrangemang. Åtta personer i sittande läge. En meter till nästa sammankomst. Och alla sittande, ingen stående. Snabba ryck. Ändrade så avgörande förutsättningarna för Brynäs Hockey redan på deras kommande hemmamatch. Men likadant som förut för egen del. Sittande i TV soffan. Allt för att arbeta mot den här långvariga smittan. Hitintills mission impossible. 

Tradition. Hammarkören sjunger in julen. Och ikväll på Årsunda Kyrka. Stämningsfullt även för mig som kyrkvärd. Med uppdrag Covidkontroll. Låtarna lever kvar och sjungs så varmt i mitt eget huvud även flera timmar därefter. Får ta med dem in i nattsömnen.

Olika faller tankarna

 

Restriktioner. Och flera är säkert på gång. Inte så hårda tag ännu i Sverige. Men säkerligen många flera på ingång. Även om det väl är långt innan hela landet stängs ned som med Nederländerna. Ändå tydligt, allt flera IVA patienter. Och i allt flera skolor gäller digital undervisning. Finns liksom inget annat att göra. Inte när ansvarsfullhet är det seriösa. Intressant också att allt flera skolor väljer utomhusundervisning. Borde alltid vara en ingrediens en självklarhet. Utemiljöns betydelse och insikten om dess värde! Har ju liksom inte alltid varit så.

I allt flera av de svenska sjukhusen så är det tydligt att personalbrist är en realitet. Och kan mycket väl fortsätta, stegra sig ytterligare.

Samtidigt får jag ett speciellt mail under kvällen. En person som mycket tydligt vill stänga igen landet helt och hållet -konstant. Hans fokus utgår från elförsörjning och hans avsky till vindkraft. Sverige – framtidens Nord Korea? Mycket svårt svara på, och göra det seriöst!

Dela med sig. Se helheten. Solidaritet. Gemensamma utmaningar. En bild som står i tvär konflikt med egoism. Och kommentarerna; Varför ska vi i Sverige över huvud taget bry oss om andra länders problem med att få fram grön energi? Med den vacklande insikten så torde det vara omöjligt kommunicera seriöst.

Pandemitid. Sjunkande oljepriser. Om det nu är bra vill säga. Framtidens ekonomiska system och dess funktion i verkligheten. Får just framtiden ge sitt svar på.

Inte för resandets skull. Men praktisk handling till och med för bilkörandet. Snabb leverans och jag har mitt nya pass tillgängligt. Kan vara bra kunna identifiera sig även inom egna landet.

Börjar tryta med flera möten nu. Julen tar ju över. Dagens kommunstyrelse var bland de sista sammankomsterna. Morgonen väntar på förmiddagsmöte. Eftermiddagen på invigning av padelhall i Österfärnebo. Friskt satsat och visar att det finns de som verkligen tror på landsbygden. Mera så, tack. Nu fordras det villatomter om också landsbygden får växa seriöst. Kallas framförhållning.

Framförhållning, samhällsbygget. Och ser nu elräkningen bli högre – och – högre. Samtidigt som vinsterna för elbolagen aldrig varit större än idag. Och statens skat på skatten gör också den nationella stora vinster. Betalare blir som så ofta förr den enskilde, den lille konsumenten. Och det ska ju försvaras på något underligt sätt. Den som inte klarar sig på anat sätt, inte har alternativen, den ska tydligen tryckas åt ordentligt.

Ganska säker på att i morgon är det en ny dag. Som också den ska fyllas med sitt levande innehåll. Inkluderande Hammarkören. Jag blir där!   

Idrotts soffan

 

Lång natt betydde tidig morgon. Som en morgon absolut gärna får vara när Ilse övernattar och kommer och kittlar under fotsulorna. När hon kommer och gör sina morgonbus insatser. En absolut höjdare ha henne i huset. I morse jämförde hon sin enda mage med min som hon påstod handlade om fyra magar! Kunde inte ens bli arg för den slutsatsen.

Sedan följde hon med också. Till morgonens träning tillsammans med tabata gruppen. Fast först förstås frukosten. Blev ingen lång träning för henne. Innan hon gav upp och ville ha följe hem. Mest för att hon frös om händerna. Men med lite – nästa gång längre. Och så längre igen.

Morgonens nyhetssändning. Nästan som tidigare. För idag en ung kille nedskjuten i Stockholms trakten. En vana. Som ingen verkar klara av bryta. Eller få flera införstådd i hur idiotiskt det fortfarande är. Naivt tro att det hela stoppas med hårdare straff, med övervakningskameror. Listan över åtgärder är verkligen lång och inte så enkel som vissa i fanklubben för tuffare straff ens vill förstå.

Skillnaden mot lördagen. Följde en hel del skidtävlingar idag. Både med som utan gevär på ryggen. Stolt att komma från ett så litet land som Sverige men ändå skörda så stora framgångar. Så den svenska modellen står sig stark.

Skidskytte på damsidan har ofta sitt nav kring systrarna Öberg. Förutom hundra procentig kompetens så hoppas jag de känner stödet från hela Sveriges befolkning. Och herrarna – givetvis laddar de om tills OS startar där borta i Asien.

Traditionell skidåkning. Norska dominansen på herrsidan är monumental. Inte en chans att segrarna i dubbelsprinten kommer med i norska truppen! Superstark. Svenska herrtruppen lär mer bli åt det turistiska hållet. Damsidan däremot. Där kommer vi svenske sticka upp. På sprintsidan får eventuell textmassa läsas in ordentligt från baksidan av byxorna. Med de norska ögonen. Ständigt imponerad.

Sticker upp ur vattnet. Först i många grenar. Överraskande att just lilla Sverige ligger så bra till i världssporten simning. Helt utan tillhygge.

Det finns däremot inom ishockeyns värld. Där spelarna har stor betydelse -men också coachen. Så där finns framgången längre bort. Blot från nästa höst när Sam Hallam tar över rodret. Dagens utfyllnad har mycket små möjligheter till framgång.        

Personlig planering. Mycket. Kring en kommande vigsel i februari. Klart den kommer bli minnesvärld för oss alla. Nu när vi bestämt plats, upplägg så ska vi se till att glädjetårarna kommer fram. Trots att valt språk blir engelska.  

Middagen på Strandbaden med tabata gänget. Trevligt och gott. Mari och Helenas diplom till var och en får vara en form av bevis att träning gör nytta.  

Älska mig för den jag är - Ilse

 

Det finns väldigt mycket som inryms i ordet innehåll. Mycket – men givetvis med mycket olika innehåll. Idag var innehållet mer än mäktigt. Nattgäst. Har definitivt inte varit ofta- men ikväll var en kväll med llse. Som också stannade och övernattade. Treåring på väg mot sitt fjärde levnadsår. Fylld av liv och leverne. Vilken ynnest att få ha henne så nära. Klart det finns stora förhoppningar kring Lou också– välkommen. Och till veckan kommer ju också Lou. Kort men med vilken underbar värme.

Fullt ös ikväll. Göransson Arena. Royal Rock. Och jag fick inkörning och hemkörning night time. Hoppas de haft en kul helafton. Med respekt för avstånd och pågående pandemi.

Idrottslig dag. TV fylld. Skidor var temat. Den mer vanliga varianten och i sprinttempo. Fortfarande oerhört stora svenska framgångar när det handlar om damerna. Idag från Dresden. Så då kommer gamla minnen fram. Busskörning till dåtidens Tjeckoslovakien och jag rattade bussen förbi just Dresden. Det var då. Men minnena lever kvar. Många av dem från just nationella orienteringsgymnasiets årliga resor runt om i Europa. Och just mitt eget deltagande, omfamna ratten. Och få vara med i alla olika upptåg.

Sedan handlade det ju om skidskyttet. Det som utvecklat sig till svenskarnas kärleksidrott. Idag mest kring systrarna Öberg. Ljusen från norr. Piteås framsida.

Och kryddades vidare från simningens världsmästerskap. Numera inte blott Sarah Sjöström. Fast hon fortsätter att leverera!

Missade dock allt. Satsade på at istället grusa upp så at de mer alla partierna skulle bibringa till benbrott eller andra otyg. Hemmavid men definitivt också i Hyttmarken. Än halare. Men det där med kroppsarbete i någon form. Kändes i ömhet, stelhet. Morgonen kommer visa om det ömma håller i sig.

Provade om det skulle vara skönt. Min nyinköpta nackvärmare. Och varmt blev det. Hoppas den bibringar något av nytta. Mot den där stelheten.

Allvar i världen. Nederländerna stänger ned precis allt. Look down. Låser formligen in landet och sina innevånare. Omikron som den aggressiva hotbilden heter. Sådana dramatiska beslut har inte tagits hos oss – inte ännu i varje fall.       

Så mycket bättre. För mig ett program med känslor. Älska mig för den jag är, drev fram åtskilliga tårar hos mig. Bevisade återigen min egen känslosamma personlighet. Så många tankar som kom fram och skapade det närmast kaotiska tillståndet för tårarnas strida afton.   

Ge alla förtroende bli hjältar

 

Många känslor – samma dag. Men även normalt är det att bära omkring på mycken inpaketerad känslo paket. Allra mest kvällstid. Tror inte det beror på att jag fick vara med på inspelningen Förrförra måndagskvällen på Cirkus Stockholm.  At se det hela ikväll gav flera av inspelningskvällens tårar vadande på nytt.

Rubriken var som alla andra år – Svenska Hjältar. Inspelningen drog igång tårflödet. Så reprisen ikväll var blott en fortsättning. Personer som egentligen gjort och gör det självklara. Utan tvekan. Det som utmärker alla de som är beredda göra skillnad. Så tacksam att all de finns – som skänker ljus och hopp när vissa personer blott bidrar med negativism. Berörd! Klart jag skulle vilja sitta där på läktarplats nästa år också. It´s Christmas anyway.

Och naturligtvis att vår egen lokala hjälte tog plats. Där på scenen som den sista med kvälls utmärkelse. Hon som fastnat så långt inne i mitt hjärta. Som tagit den tuffa resan från Kabul till Sandviken. Och som verkligen gjort skillnad för så många. Känner mig stort stolt för att vara något bekant med Najiba Mansouri. Något nu kan bli så himla mycket större alltefter. Always look at the bright side of life.

Förstår att julen kommer allt närmare. Och klart at jag i så mycket är tacksam till livet. Till föregående generation som gav trygghet och möjligheter. Och till dagens realitet som ger stöttning och mening. Ibland går det uppåt, ibland nedåt. Men finnsförtroendet där så fixar allt till sig. Till slut. Och där ligger Mänskligheten – att det tillåts, och du duger även när det av olika anledningar slinker nedåt. Då alla behöver stöttning, som bygger på äkthet. Finns tyvärr exempel på när de som upplevs vara nära istället förstör möjligheterna. P g a oförstånd? P g a mindre intelligens?

Julen är inte kommen -men väl planeringen som omfattar att kunna få samlas. Och betyda. Tacksam givetvis över tre killar som strävar framåt. Når sina mål men olika fort. Med olika svårigheter. Och för vilka jag fullt och fast ständigt har fullt förtroende. Vet själv vad just vad det med förtroende har för innehåll. Låt oss alla göra varandra bättre..

Tacksam idag att ha fått vara med på avtackningen för Tommy Berger. Som nu drar vidare. Mot Stenungssund. Varmt lycka till när han nu bygger framtiden tillsammans med sin familj. Efter 17 politiska år med säte Gävle. Alltid påläst, alltid klädsam, sifferkunnig, helhetstänkande. Och för min egen del samarbetsvillig. Så värdefullt få höra positiva ord i levande tillstånd. Och vi var en fyrväppling med den gröna fanan; Magnus – Per-Ewert – Hannah-Karin och så då jag själv.

Och speciellt då Hannah-Karin som gjort så gott – för så många. Som alltid har färdigheten och det speciella i att alltid kunna se människan bakom. När vissa skapar motsättningar och närmast hat – skapar hon samarbete, tillit och kärlek. En helt unik förmåga som måste få spridas vidare. Mörkrets krafter får aldrig ta över.

Tacksam för dagen idag. Person som har det svårt öppnar sig helt och vädjar om hjälp – igen. Klart jag finns där. Går inte räkna minuter och timmar. Medmänsklighet är en ynnest att f möjligheterna bidra med. Behövs inte offentlighetens applåder. Räcker gott att få bidra till att en människas liv blir helt. Och därmed livet för dennes nära.         

Julen är kommen - snart

 

Upptäckt. Många har säkert gjort det för länge sedan. För mig stod det helt fullt och klart först idag. At dagarna går och att det där målet kommer allt närmare. Julaftonen med sitt datum, 24:e, kommer så nära. Men knappast stressad. För var sak har sin tid. Har vi hunnit andra år så är det klart vi hinner i år igen. För nu är ju den centrala platsen mer hemma hos Carl-Henrik. Samtidigt som just matlagning aldrig har varit min bästa gren – den heller.

Hade ju mitt uppdrag som mest stavades lax. Och som tidigare år gick jag snabbt i clinch med Dennis Bergman. Som blivit alltmer känd som den krävande fiskaren från Norrsundet. Med mycket rätt bakom sig i så mycket. Som det förödande med bottentrålningen som helt föröder Östersjön. Och så tydligt vilka politiska beslut som måste tas. Men inget händer. Förstår Dennis uppgivenhet. Med andra ord – skärpning i den svenska pol ledningsnivån.

Nu är det laddat med fisken. Och det där andra som gick inbringa från samma inköpsställe. En del så familjetillagat at det enbart klaras av från en och samma hand. Dennis egen mamma. Då gäller det förstås såsen.

Men höjdpunkten var lunchen på Kanalgården. Underbar julmusik. Tre tenor och idag förstärkta av tre lika underbara yngre kvinnor. Svårt att inte sjunga med.  Handlade maten i restaurangen och tog upp den på högsta våningen, den tredje. Med öppen innergård. Och så blev vi en liten trio där – jag- Brita- Per-Ewert. Trevligt sällskap, trevliga melodier. Eller egentligen – fantastiskt. Hem och skrev direkt till Erik och tackade En av de fantastiska sångarna. Med underbara sociala förmågor.

Härligt också att få kommunicera vidare med Nabija. Nu när det avslöjats utåt att hon i morgon kväll på TV4 klockan 20.00 får den där utmärkelsen. Som Sveriges Eldsjäl. Och så himla välförtjänt. Hur en kvinna från Afghanistan tagit sig igenom så många svårigheter, så många motståndare, så mycket misstroende. Och inte blivit hatisk. Utan arbetar för varje enskild människa. Ser alltid möjligheterna. Helt enkelt ett föredöme.

Hade några angelägna besök. Som det är när hastigt såväl körkort som pass måste förnyas. Allt i elfte timmen. Och en service som inte finns hemmavid utan måste expedieras i Gävle. Haft så mycket tid till förfogande. Men så mycket annat som kommit emellan.

Besked idag. Tuffare tag. Nationella ställningstagande. Hur nästa steg ser ut för att komma i clinch med pandemin och övervinna spridningen. Nu fordras covid pass för att komma in i landet även från våra nordiska vänner. Och uppenbart rekommendationer som kommer. Att för de det kan fungera. Uppmuntra till arbete hemifrån. Samma sak med distansundervisning. Ett sätt att nedbringa smitto spridning vidare.  

Blev ett tabata pass under kvällens mörker. Skulle ju varit gemensam middag. Men får anstå till söndag kväll. Med förhoppning att Mari också piggnat på sig. Klart hon ska vara med.   

Inte en julgransfot

 

Rent av ljuvligt. För fötter ska man inte bara stötte på. Utan sköta om. Så då är det värdefulla träffar. Med tider på Fotåpia. Och få båda två rejält omskötta. Naglar klippta, fötter masserade, omskötta med profession. Och naturligtvis avslappnande samtal. Formligen dansar därefter. Och prickade naturligtvis in nästa seans.

Men först – en rejäl genomgång. Fokuserade på hela landet. Som man kan göra när det leds av högsta professionalitet. Respekterad precis överallt – Anders Åkesson. Kanske mer repetitioner denna gång- men alla dessa tillfällen är mycket lärorika. Väldigt uppskattat om det finns någon moatjé, någon samtala med, diskutera och fundera gentemot. Som skulle ha ambitionen göra-varandra-bättre. Skulle behövas direkt nu. När remissarbetet och strategin ska utvecklas. Till ett framgångsrikt koncept.

Förnyelse av körkort gjorde hårfärgen något blekare. Och egentligen ganska onödigt sett på när underlagen kom till handa. Men som alltid – gäller intala sig att man ska gilla läget. Och så måste saker och ting tas därifrån.

Fast några mail behövdes ikväll. För att eventuellt få till hjälp med ett avgörande papper som jag behöver under några veckors framtid. Kommer göra mitt bästa för att det ska lyckas.

Inte tänd på uppgiften. Men de andra är ju – så blott köra på. Julklappsspel. Så då var det inte annat än att skaffa det som behövs. Återstår inslagningen. Ett annat uppdrag som också ska levereras. Men får väl vara nöjd så länge.    

Avslöjas under kvällen. Något överraskande att just den personen ska vara positiv. När kändisskapet alltid varit en profilering gentemot negativ. Avslöjandet; Ulf Kristersson positiv! Och testningen borde vara rätt.

Försökte med kvällens uppkoppling. Letade ordentligt. Men den där länken hittade jag inte alls. Fast sörjde inte så mycket heller. För VM slutspelet i handboll ville jag definitivt inte missa. Med Sverige på ena sidan. Mot världsmästarinnorna från Frankrike. En mycket stark första halvlek. Sedan bröt fransyskorna ned oss rejält. Och det var just de som nu går vidare i turneringen efter en 31 – 26 viktoria.

Sent påkommit. Kunde boka upp mig mot rekrytering av nytt pass till 10.00 i morgon. Och tog direkt den enda tid som erbjöds. Så nu blir det Gävle resor mer eller varje dag denna vecka. Blir snabba ryck åter för att hinna till Kanalgården för umgänge, lunch och underhållning.    

Omvälvande dagen efter

 

Känslorna fanns där idag också. Somnade till, vaknade till.Lucia sångerna från Sandvikens kyrka. Var inte där själv men kom ju till mig över sociala media. Närmast trollbunden, så vackert. Började ju igår morse med några minuter på TV. Lucia tåg från Åkerblads Tällberg. Traditioner, kulturlandskap och så det här Lucia tåget. Rysningarnas morgon. Och snabb förflyttning till Bolaget i Sandviken. Där Din Lokala Tidning bjöd på stor frukost och därefter Lucia framträdande. Blev et stort antal klickningar för egen del!

Framgång stavas med F. Framgång i fotboll nu med annat namn, Forsbacka. Som jag alltid upplevt som något helt annat än fotboll. Framme vid division två! Närmast ofattbart. Även om platsen lämnas till dem p g a uteslutning av annat lag. Tufft acceptera. Kan kommamycket surt därefter. Gott att se liten spänna banden.  

Inledande morgon, Biogas. Många inlägg var det, flera svävande. Kanske inte bottnar i något över huvud taget. Men så Jürgen. Saklig, lugn, analytisk. Klart jag bad honom ringa mig. Kloka karlar ska man givetvis bygga broar tillsammans med.   

Blev mycket sittande. Visste på förhand. Men att små stridstuppar spårar ur så där helt och fullt. Måste väl finnas någon form av hyfs även det partiet. Men intet, ingen klarar av ta personens uppstötningar. Samtal, samverkan, kreativitet. Nej tvärt emot. Vrång, snedseglare. Försöker alltid spela första fiolen. Oavsett när, var, hur. Ömklighetens sanna ansikte.

Fast till slut avbröts det hela. Alla andra frågor hänvisades till 15-16 februari anno 2022. Då kommer nog farsen segla vidare. Absolut noll självinsikt.

Hann med mitt samtal med Egon på Strandbaden. Snillen spekulerar. Idag en del kring Funchal. Egon hade ju närmast bott där. Men nu Nils-Olov med familj som gör ön sällskap.

Strandbaden – bokade. För middag med tabata gruppen anno torsdag kväll. Oaktat hur många så är de beredda.

Kväll var det ja. Styrelsemöte med i alla fall något litet som klarnade. Eller kanske. Och därefter avdelning två. Med Ann-Louise Kleen. Rejäl genomgång av företagande och dess villkor. Samt givetvis vad en lokal tidning kan bidraga med. Om vi fortfarande vill ha det fria ordet  och mobilisera lokalt engagemang.

Rejält överraskad. Hur tusan det nu gått till. Halmstad 1 mot Helsingborg 3. Och vips var HBK ur eliten som istället intogs av Helsingborg. Grannar är de allra värsta motspelarna. Visst är fotbollen rund.

Att ta; Ansvar

 

Oerhört lång lista  som presenterades – av honom själv. Pumpat i sig herion, kört i fylla inklusive med passagerare. Stulit. Bara delar av vad som Ola Rapace har på sitt eget register. I verkligheten. Torskade först i samband med grov kvinnofridsskändning. Undrar om det blir flera uppdrag, flera teatrar, flera filmer – eller om Förtroendet till honom är förbrukat, är borta? Finns ju personer som  klarat av att ge den livstidsdomen. Oaktat om det finns sjukdom bakom. Tappat helt förtroende och agerat för att ska tas bort. Fast Ola Rapace ska säkert dömas av helt andra personer. Blott framtiden kommer visa vad och hur han döms. Oerhört duktig skådespelare som har så mörk bakgrund bakom sig.  

Uppdateringens dag. Köra alldeles för fort så man tappar körkortet. Förklaras som helt normalt. Inte helt säkert jag har samma åsikt. Av någon anledning finns det väl hastighetsbegränsningar. Och då är det väl vad som gäller? Kanske för alla – fast ändå inte?

Hårda bandage. Norge gett sig tusan på att knäcka den här våldsamma pandemin. Förbjuder alla former av alkoholintag i offentliga sammanhang. Torrlägger restauranger, hotell, barer etcetera. Om det också finns någon baksida på myntet spelar dem ingen roll. Nu ska det göras allt för att få bort fanskapet.

Föredrogs också länder där till och med vaccinationer inte mottas väl. Må väl liknas med rena rama analfabetismen. När det självklara inte är självklart kan man vara mycket illa ute. Tragiskt att inte bidra för en bättre värld.    

Trevligt planera för och med en ansenlig summa i bokslutet. Och bidra till framtiden genom at mildra en upparbetad skuldsättning. Helt enkelt tänka på en positiv framtid. Och att få göra det i samförstånd är stort.

Genomlysningen av Forum Framtid. Så viktigt att kunna planera med framförhållning. Att dels bli inbjuden, dels delge hela sina partipolitiska grupper intrycken. Märks i utvärderingen. Vissa tar sitt ansvar. Andra mer delta för möjligen eget intresse. Så fungerar aldrig någonsin ett ansvarigt lagbygge. Förändringsarbete fordrar alltid att vi alla bemannar årorna.

Respektfullt bemötande. Alltid nödvändigt. Kvällens kommunfullmäktige – men inte alltid exakt samma åsikter. Men aldrig några personangrepp. Speciellt stort när man kan jämföra med några andra fullmäktigeförsamlingar. Då finns ingen respekt för demokratin och dess speciella spelregler.

Respekt också till alla de som tar sina förtroendeuppdrag på allvar. Spelar fair play och deltar i alla de olika sammankomsterna. Seriöst. Alla datum som ligger där tydligt framme ska bemannas, liksom arbetet däremellan. At inte göra det bidrar till tappad respekt, tappat förtroende.

Full kuling. Handbollsmatchen i VM kvalet mellan Norge och Nederländerna. Virvlande match. Och till sist norsk vinst och därmed klara för VM  kvartsfinal; Sverige. Dejligt.  

Vinterstudion

 

De där vinterdagarna under veckosluteten börjar bli en form av vana. Fylls på i en ständigt påslagen TV ruta. Har så varit i svenska hem så många år. Men nu är det inte blott skidåkning av traditionellt snitt. Skidskyttet har väldigt offensivt trängt sig på. En fantastisk TV idrott där det kan komma snabba omkastningar. Kanske till och med en idrott som trängt sig före allt annat.

Duellen Johaug vs Frida Anderson fortsatte. Men idag var lilla norskan alltför bra. Blev t o m en amerikanska emellan de två. Fast ändock imponerande även av Frida. Och det där riktiga avgörandet kommer ju ske föst i Kina, på stundande Olympiska Spelen. Och tills des kanske än flera svenskor som vill göra äran stridig. I första hand Ebba Andersson. Och så de svenska sprinteråkarna förstås. Där går det verkligen undan. Trots att Linn Svahn har fått en mellansäsong p g a skada.  

Herrsidan blot ett långt, och än längre mörker. Finnsdefinitivt inte n enda svensk herre som är inne, eller i närheten av internationell elit. Men troligen svensk seger dock på de svenska mästerskapen. Får väl räcka så.

Skidskytte så finns det framgång oavsett kön. Imponerande, fantastiskt. Flera herrar som konkurrerar och har förmågan ställa frågorna till precis alla andra elitåkare! Och möjligen än mer utmaningar från de svenska damerna. Spänningen fortskrider. 

Naturkatastrof. Bilderna från det som drogs in över USA i form av tornado vidare vilka enorma krafter som naturen kan producera. Då är människan liten. Och avståndet till ond bråd död mycket kort.

Verkar som att vi är väldigt skyddade. Eller har en enormt stor tur. Översvämningar givetvis. Men drabbade ju inte alls här. Och de än starkare krafterna som signalerats ute i världen. Annorstädes.        

Fick prova snöslungans krafter i Hyttmarken istället. Det mesta har ju varit oskottat de här dagarna. Och vad passade bättre? Än att fixa ytorna med nyinköpta slungan. Hyfsat kanske. Men lär väl mig allt mera varje gång maskinen nyttjas. Helt ok men det är ändå nödvändigt nyttja en del av muskelkraften. Fungerar inte alls av sig själv. Annan erfarenhet – verkligen törstig.  

Fram med sparkstöttingarna. Och när jag väl fick dem på plats så blev det en kortare sträcka. Med antal sparkar. Ömsom höger, ömsom vänster. Roligt eller inte kan diskuteras. Men traditioner måste inte alltid vara det roligaste. De ska ändock upprätthållas!

0-4

 

Larvigt? Definitivt inte. Utan seriöst till 100 procent. Ett sätt att sig säkert framåt. Trots ankommande jul så behövs det mer än hjul för att vara på den säkra sidan. Bäst att professionella väljer när det nu var dags för den ena eller den andra. Avgörande kapacitet, bredd, styrka och kanske andra finesser som bara Emil är bekant med. Och säkert pris också. Pris handlar om inköp men måste räknas in underhåll också. Och i det senare räknas också avstånd. Avstånd och tillit.

En klippa med kompetens. Micke i Bastfallet. Och så en lämplig dag hämta snöslungan. Blir lite väl mycket handskotta allt som kan beräknas falla ned i Hyttmarken. För vintern har ju blott börjat. Så det kan bli en intressant sprutande vintersäsong. Och så det här med bandad variant. Blott hjul kan betyda att det endast spinner när det är halt underlag. Så härvidlag tänka till före. Som jag överlät till just Emil att göra.

Under tak. Utanför Kyrkskolan. Morgonens tabata träning. Borde hinna med söndagens också För att sedan missa veckans kommande två stycken. Men i kläderna nästa lördag/söndag igen. Borde träna mera. Oftare, mer intensivt. Men bättre än intet kan också vara avgörande. Gott hitta in i den här gruppen. Livet är ju vad man gör den till.

Lite var det i luften. Men kände inte för vare sig snösläde eller snöraka. Fick liksom måttet rågat igår. Så det får räcka antal dagar.

Facebook kan vara ett gott verktyg. Även idag. Två familjer på besök på Skansen. Kanske de nyttjade tunnelbanan in. Verkade i alla fall vara med tre nöjda flickor. Som är så avgörande. Det är ju därför de gjort utflykten! Nu är det inte så många dagar tills de strålar samman igen. När dagarna heter jul.

Landat bra. Det här kommande besöket av ärkebiskopen. Känns härligt att ha fåt det här positiva beskedet. Hade givetvis inte lyckats om inte bågen spänts. Lång framförhållning fram till september månad. Hoppas givetvis att det handlar om hel lång dag plus kväll. Så att jag kan fixera hela programmet. Finns givetvis program färdigt där i hjärngloben. Finjustering när disponibel tid kommer mig till del.  

Eftermiddagsbesök. Fullt och ärligt välkommen. Klart det finns oerhört stort förtroende. Att två personer uttryckt något annat får väl blott stå för dem. Eller om det har något med papegoja syndrom att göra.

Läser och försöker förstå. Identifierade gängkriminella. I sådan stor omfattning. Ett kompani. Och skulle de vara identifierade torde det vara fullt naturligt att fästa på var och en något likartat fotboja. Som en gåva från samhället.

Intensiv sportlördag. Skidskytte och traditionell skidtävling. Ratta runt bland kanalerna. Spänning i högsätet. TV idrott när den är som bäst. Och svenska framgångar på världsscenen gör det än mer intressant.

H vs H. Första matchen av två. Med en biljett till allsvenska 2022 i potten. Längst ned i Skåne, men ändock fördel Halland. Halmstads BK med Pelle Olsson på ledarbänken vs Helsingborg. Avgörandet till veckan på Örjans Vall.

Hann med gå igenom diverse möten till kommande vecka. Finns mängder med underlag. Men till det ena – fattas precis allt. Fast det kanske kommer någon gång. Lite framförhållning torde det finnas behov utav. Om idéer, ambitioner också skulle kunna förädlas.

Många var det. Brynäs supporters som bänkat sig i Scandinavium. Mäta krafterna med göteborgarnas indianer. Spännande sextio minuters effektiva minuter som gärna fick strömma rakt in i vardagsrummet. Göteborg, Sveriges näst största stad. Och då måste ju riktnumret som Stockholm har divideras. Frölunda-Brynäs, 0-4

Den som väntar på något gott

 

Vart fjärde år skottår. Men i år också varit skottår på något annat sätt. Åtminstone i många olika kommuner och främst runt och i Stockholm. Oftast gänguppgörelser. Kampen om makten i de olika gängen. Och så oerhört svårt få stopp på.

Skott(a) på annat sätt. Den vita varan sänkte sig ned från himlen. I väldigt tunga sjok. Bredde ut sig över marken och väntade på att bli bortskottad. Blev en del insatser. Tungt var det och givetvis hade det underlättat med traktor eller snöslunga. Men reder sig med det som finns till hands. Fortsätter det så här kan det bli mycken skott-ning under resterande del av vintern.

Positivt samtal från Emil. Tittat på, bokat upp, snöslunga. Så då kanske den dryga delen kan fixas på det sättet. Och dagens insats här hemma fortsätta med snösläde. Väntar ivrigt på besked om jag får åka och hämta.

För släde blev ett idag. Samma släde men utprovad på tre platser. Hemmavid givetvis. Första insatsen. Men den blöta varan gjorde insatserna väldigt jobbiga. I alla för mig själv. Eller om det blott får tillskrivas ålderns konto. Trots gradantalet +1 så kändes det gott att snön var bortskottad på de mest strategiska platserna. Hoppas – tror – att under weekenden så ska det vara lugnt från flera snöflingor.

Blir morgondagens göromäl. Hämta hem sparkstöttingarna. Bra ha dem på plats när Årsunda IF satsar rejält på isbanorna på Storsjön. Redan lite legendariska. Hyllar fortfarande mig själv som hade förståndet tillfråga Stig Olsson. Som nappade. Som vanligt såg han även då möjligheterna. Fantastik person som lever kvar i varje enskilt hjärta liksom i Årsunda IF:s.

En hemmadag i övrigt. Fylldes ju till stor del av snön. Men mycket annat också. Som kunde utföras i samband med hålla-mig-undan-insikten. Anna-Greta hade ju besök och då var det ingen anledning vara för nära. Hade ju dator – och TV – tillhanda.

Skidskytte är spännande. Ständigt. Oavsett svenska deltagare eller ej. Men de finns, i stor omfattning. På herrsidan, silver. På damsidan – mycket stora förhoppningar. Men de räckte inte riktigt till. Inte den här gången. Men i morgon. Laddade för revansch.

Alltid sett upp till. Alltid haft respekt för. Alltid läst och lyssnat på. Antje Jackelén. Och nu väldigt nära få henne på besök här. Skriv upp hela dagen den 21 september. Fyller den ytterst gärna med innehåll. Och gärna kvällstid med henne i samtal. Med rubriken Medmänniska. Planerar vidare. Det här kan bli dunderbra. Och visar igen – att ingenting är omöjligt.

Missade inte Idol. Har det varit mer eller mindre upplevelsen så många fredagar tillbaka. Då måste ju själva finalen också följas. Och fantastiska sångare. Men bäst – uppenbart – Jacqline. Vad månde bliva.   

Går fort nu. Väldigt. Men nio av tio som hamnar på akuten är ovaccinerade. Smitthärdar. Ingen garanti med tagna sprutor – men utan – en tickande bomb! Och totalt oansvarigt.   

Seglar vidare

 

Går fylla på varje enskild dag. För att göra dem långa – och stundom väldigt långa. Har varit antal i snabb följd. Men också utmanande. Varje möte, varje träff – går fylla utifrån nyfikenhet och vilja till en lärande situation.

Lärande är också att minnas. Förstå sitt sammanhang. Traditionellt finns där namnsdagar. Och vissa av dem har namn som marknadsförs – och dessutom finns i släkten så långt tillbaka. Idag Anna dagen. Lägga lutfisken i blöt. En gammal och lång tradition. Klart jag tog mig en kvällspromenad över kyrkogården. Och efteråt kom det fram bilder från mammas namnsdag – blott tre år gamla. Men varit någon annanstans sedan sommaren 2020. Men ändå med, alltid.

Videohälsningen från Leonie. Fantastisk tjej som diskuterar sin pappas arbete. Hur han arbetar. Och tydligen med armarna mäter upp en mycket stor omfattning. Härlig tjej. Videosnutten skulle jag ytterst gärna vilja delge resten av världen.

Tidig morgon. Provtagning. Men också ett möte med absolut bäste läkaren. Erfarenhet, människo-kännare, kompetens, medmänniska, helhetstänk, alltid se människan före skogen, rättvis, föredöme. Och mycket annat positivt. Och så tydligt; Börje.

Lång dag i övrigt. Sitta uppkopplad på två teams möten. Fantastisk berättelse om Den Goda Vården och dessutom appen Min vård. Ledande i Sverige – utan tvekan. Och med stor förståelse för vad förebyggande hälsovård betyder – för den enskilde – för samhället – för ekonomin. Utmärkta föredrag från Tina och Simon. Bara konstatera; släng dig i väggen doktor Kry. Planering, när den sker korrekt – så avgörande. Hälso- och sjukvård är definitivt inte blott det som pågår i de där stora betong byggnaderna. Torde vara ett tydligt inspel också i det så kallade Framtidsbygget.

Egentligen samma funderingar som måste in i alla ombyggnationer, nybyggnationer av skolor. Här fordras kompetens som stavas förnyelse på tjänstemannasidan. Samma-som-förut-kompetens blir långsiktigt icke funktionellt och samtidigt kostnadsdrivande.

TV sändning. Intervju med Sandvikenhus Vd. Planerar för byggnation i Årsunda inom en två årsperiod. Bra, mycket bra. Men detaljplanelagd mark? Inte en enda meter. Fast den frågan ligger ju inte hos Sandvikenhus. Ansvaret ligger så tydligt på annan enhet. Nu upp till bevis.

Eftermiddagen. Strategisk planering. Kanske inte – men borde till. Göra saker och ting bättre borde vara inom allas intresse. Försvarstal får Perry Mason producera. Vi borde ha en vilja göra saker och ting bättre. Inte känna oss trampade på tårna. Då känns det mest som att det finns en hund begraven någonstans.        

Avtackning Tommy. Kanske byråkratisk i sitt uppträdande. Men en fantastisk kompis – en person att lita på fullt ut. Och så himla påläst. Kommer lämna ett stort tomrum efter sig. Kommer visa sig om en efterträdare också är så där himla samarbetsvillig. Och om det finns samma höga kompetens där. Innefattande att dela med sig medialt. Blir det en officiell avtackning- klart jag gärna hade velat vara med där.

Utryckning. På Kärlekens uppdrag. Snabbt inkastad. Men vigsel var det i alla fall. Alltid en stor ära få förrätta dessa uppdrag. Så och denna sena eftermiddag.

Två möten på kvällen. Samma uppdrag. Men i två olika konstellationer. Ypperligt underlag till beslut hon fått fram. Anneli. Fastighetsingenjör eller likartat. En profession med kompetens. Möjligen mer överraskad att den ligger i just denna tjänst. Men skönt att det tas ansvar utan konsult hysteri. Vanligt mänskligt förnuft leder långt.

Missade. Brynäs fighten där i Sola-i-Karlstad. Eller o det var mörkret. För slutresultatet en uddamålsförlust. Hade hoppats på mera. På poäng i någon form.

Bättre då i SDHL. 8 – 3 hemma mot Leksand. Och Brynäs seglar vidare i högsta tabelltoppen. Idag utan antal ledande spelare – men samma sak hos dalkullorna.

Lång dag som möter hägrande natt. Klart det är bestämt – av mig – sova ut och se fram emot ny utmanande dag. Fattas bara.    

Från det ena till det andra

 

Lång träff med Nille idag. Kring alla människors lika värde. Grunden i att kunna fungera, se allas olika möjligheter. Men så artikeln. Fem olika män med brutala våldtäkter på barn. Till och med sina egna. Då är det oerhört svårt ge dylika personer status att vara människor. Att de förnedrar sig själv är väl en sak. Liksom att de med säkerhet kommer fara mycket illa i de fängelser som väntar. Men barnen, barnen som är de stora förlorarna. Och finns det här så finns det säkert på andra platser också. Ofta kommentar enligt; ”det syntes inte på honom”. Syns alltså inte att en idiot är en idiot.

Samma tema – men på något annat sätt. Våldsamheter i andra former. De allra mest utsatta. Kvinnor i sina egna hem. Ett evinnerligt problem. Välkänt men ändå så himla dolt. Kalla dessa män för svin är att baktala – grisarna.

Omsvängning. Resan hem sent igår kväll. Minus 18 grader. Och idag uppe – i alla fall tillfälligt – till minus 2 grader. Skillnad det! Men fortfarande något grått. Inte den svenska vinterdagen som sätter så stor prägel på årstiden.  

Gäller ta ansvar för naturen. För oss och för kommande generationer. Inse att el behövs och då torde det gälla nyttja ren energi. Sol, vind är utomordentliga alternativ. När det dessutom finns möjligheter till lagring. I batterier, i vätgas. Gäller kunna tänka helhet och inte blott se sin egen navel. I det senare fallet blir det lätt hänt att vara emot – precis allt. Motfalls kärring.

Att lyft fram möjligheter. Förlösa alla och allas tankar och idéer. Kan bli riktigt bra det här i januari. Om nu blott Rolle bidrar med sin egen del. Idag verkade det i alla fall på mobilsamtalet – att något är på väg.   

Fixade till den där skrivningen. Hållbarhet var det samlande ordet. Blev ett antal omskrivningar. Från alltför stelt till mer luftigt. Men ändå bättre, mer läsvärt. Mer minnesvärt. Tror faktiskt det blev riktigt bra och så borde det också publiceras. I så fall läses det in nästa tisdag. Klart jag vill ge Hållbarheten en chans.

Sim kort. Kommunens byte av sim kort. Nu dags byta för var och en och övergripande betyder det byte av telefonoperatör. Ett tidigt morgonpillande. Ny erfarenhet, ny insikt om det där tekniska fungerar. Annars blir det kejsarens nya kläder. Och klara sig utan mobil och padda – verkar helt otroligt.

Ledig kväll. Borde vara SHL match. Istället släpps pucken i morgon kväll. Och då fungerar det ju inte. Att vara på två platser samtidigt. Samtidigt är ju resultatet mycket viktigare än att jag själv tittar på och blir nervös.

Uppåt även idag

 

Vissa saker och ting hänger i längre tid. Eller till och med alltid. Så det är inte enbart svallvågor efter galan på Cirkus som finns här för tillfället. Det kommer alltid bestå. Tankarna till alla de som gör skillnad, stort som smått. Lika de som på helt olika sätt kan kalla sig Sveriges Hjältar.

Måndagskvällen månne de som sticker ut väldigt mycket. Men hjältar är alltid de som berör, de som gör skillnad. De som stannar till och sträcker ut en hjälpande hand. Att bry sig, att tala med och inte om. Det som skiljer en person från en annan. En varm kram som visar värme och öppenhet. Alla slutna måste kunna få bygga självförtroende och berikas med mänsklighet.

Ändå. Mycket stort kredit till Najiba. Som också är et mycket stort varumärke för Sandvikens AIK bandy som för hela vår kommun. Hon till och med formligen ägde scenen på Cirkus! På ett mycket positivt sätt!

Att kunna hjälpa och bistå kvinnor in i det svenska samhället är stort. Utmaningar har liksom varit hennes grej ända sedan dess hon 2013 kom till Sverige från Afghanistan. Och då hon mötte alla de svårigheter som andra också ställs inför. Givetvis språket men också det där med kulturen och regelverket.

At komma ensam till et främmande land och även ha sin son kvar i det sargade Afghanistan gjorde situationen mycket hotfull och svår. Bron till Sverige var kunskapen i engelska. Samtidigt som hon var förankrad i idrottens värld.

Drivkraften var att teckna ned projektet Entré och få stöttning att genomföra det hela. Väldigt stora siffror. Kunnat hjälpa, bistå, hela 5.000 kvinnor. Att kunna vandra vidare framåt och lämna depression och hopplöshet. Att vara den offensiva samhällsbyggaren. Att vara sedd uppmärksammad, kunna bidra – att helt enkelt vara en medmänniska och må bra.

Sätter upp mig på listan – som så gärna vill bygga broarna vidare med en person som har visat så enorm styrka. Vem vet – kanske jag också har en byggsten att bidra med.

Tre delar av dagen. Reglementet hela förmiddagen. Beslutsprocedur över nätet i bilen på väg norrut. Och sedan eftermiddag och kväll med politisk planering. På Kungsholmen Segersta. Så det blev en ganska lång bilfärd. Och en upplevelse i hur det går frysa så enormt. För kallt var det, hel kallt i lokalerna. Knappast fryst så enormt mycket – så länge.

Fick dock en del till liv. Och klargjordes att samhällsbyggnad uppenbart inte handlar om delge en historia, en väg. Utan spetsiga formuleringar. Lite andra nyheter också – mer lokalt. Men där jag tydligen har missat innehållet, missat processen, missat valet och hur det gåt till. Eller om det blot handlar om bluffpoker. Kommer väl i så fall avslöja sig. Men då blir det dyra insatser.

När drivkraften borde vara: att-göra-varandra-bättre      

Svenska Hjältar

 Svenska Hjälte galan. Cirkus. Inspelning och under ledning Kristin Kaspersen. Klart en stor upplevelse att få vara med. Och dessutom få vara så nära en riktig hjälte. Najiba Mansouris utnämning. Mycken kändiselit i juryn. Så då måste det ju ha hamnat rätt. Har alltid haft en stor förkärlek till Antje Jackelén. Förnuftig och ett ständigt stort föredöme. Sunt förnuft måste få leda långt och i henens fall till biskops ämbetet. Men många blandade excellenser.

Janne Andersson har tydligen något med fotboll att göra. Samma gäng som Pelle Olsson försöker stödja så de får ytterligare en säsong i allsvenskan. Halmstads BK. Plus då att Janne A har ytterligare ett uppdrag numera. Att föra landslaget till den stundande VM turneringen. Och så då hedersuppdraget vara en av jurymedlemmarna.

Så där fanns flera jurymedlemmar. Kodjo, Marika Carlsson, Daniel Norberg, Michael Bydén, Hanna Ferm, Anders Bagge. Lite bredvid syftet möjligen? Anmäla mig till Bagge och nästa års Idol föreställning.

Lång utflykt, med mycket sen hemkomst. Fast det är fullständigt klart att det känns mycket väl satsad tid at uppvakta vår egen hjälte från Sandviken. Och så kommer det ju sändas i TV4 också. 17 december klockan 20.00 är det blott att slå sig ned i fåtöljen och följa tillställningen. Och konstatera att det som hände verkligen hände i verkligheten också.

Denna gång med utan ha uppdraget ratta bussen. Undrar hur många arrangemang, tillställningar jag kört till under årens lopp. Såväl i Sverige som internationellt. Så mycket teckna ned och föra in skriftligen i minnets arkiv.

Utan behov av att ratta själv så gavs det möjlighet bygga varaktiga kontakter i passagerarlistan. Och den gruppen hyperintressant och bestående av alla möjliga personligheter. Med Rafi som färdledare. Bara det!

Känslosamt. Läsa om den där adoptionen för så många år sedan. Sveriges då allra bästa ishockeydomare Christer Carlsson tillsammans med fru adopterade barn från Sydamerika. Men då var inte alla papper klara. Så resan fick skjutas upp. Därmed slapp de resan som slutade med flyghaveri i Madrid. 200 personer på planet. Endast 11 överlevare. Länge sedan 1983 men tårarna trängde fram ändå. Möjligen väl blödig. Möjligen at händelsen kring m/s Estonia tränger sig fram. Samtidigt känns det också bra – att ha så nära till äkta känslor. Slippa spela känsloupplevelser och istället vara en del av de känslor som ett pumpande hjärta bidrar med.   

Känslor som väller in till och från – men närmast permanent. Olika fall av Covid -19. Nya vågor, senast under namnet omikron. Nya restriktioner. Vad vi vågar, vad vi riskerar. Vad är klokt göra och klokt avstå ifrån. Frågor som följt oss så länge och från en dag till annan växer i omfattning.

Jakt vare´här

 

Annorlunda morgon. På flera olika sätt. Dels den där snön som hällts ned över oss. Och visar att det fordras redskap för den snabbt annalkande vintern. Har ju inte så mycket att fixa till själv med en mindre villatomt. Problemet här är mest vilken professionalitet som finns hos den/de som ska köra av gatan. Den som är skickligkan vinkla bort drivorna från infarterna till tomterna. Kommer visa sig ganska fort. Om upphandlingen av snöröjning handlar om lågt pris eller om också inberäknas kunskap.

Avstod tabata traningen. Hade andra kläder framme. Tillsammans med en del annan utrustning. Och så blev det samling vid Ursa området. En liten grupp, en fyrväppling. Litet område, ingen större anledning att bruka hund därvidlag. Snabbt dressera Mats och så fick han svansa iväg och nyttja sin blick och väderkorn. Söndagens älgjakt.

Mitt pass blev nere i myren. I årets nya högtorn. Blev att klättra upp och sätta mig ned på ryggsäcken. Och vänta. Några besked kom kring hur Mats spårade sig fram. Och så kom beskedet. Återsamling. Inga djur som väntade på oss idag. Fortsättning skulle ske i Hyttmarkens mera omfattande skogssystem. Först Murputtan och korvgrillning.

För egen del hemkomst istället. Sedan var det omöjligt slita sig loss från skidstafetterna i Lillehammer. Svenska killarna över förväntan. Och samtidigt några andra åkare som står och väntar till OS stafetten. I första hand Oskar Svensson och Jens Burman.

Damstafetten har vi allt bättre förutsättningar för. Och silvret var inte fy skam. Än bättre när man spurtade ned norskorna! Ja, vi elsker detta! Skulle något likartat hänt på herrstafetten så hade Petter Northug lovat klä av sig naken i centrala Stockholm. Fast det känns inte seriöst med en dylik avklädd vildhjärna i kungliga huvudstaden. Skulle väl vara på Skansen i så fall!

Spännande också i skidskyttestafetten. Starka svenska namn där Mona Brorsson var besvikelsen. Men de andra tre fixade till en bronsmatch, starkt. Och spänning, närmast alltid när det ror sig om just skidskytte. Rena rama den idealiska TV sporten.

Idealiskt också att få låna Ilse. Men det var ju inte tillsammans med mig som hon skulle baka. Fast det var ju i huset – och även det räknas. Fick se fram emot resultatet och när det var färdig grillat. A privilidge.

Lite stolt. Men även något imponerande. Carl-Henrik skriver upp för Jägarexamen. Fanns 70 poäng att strida om. Plockade hem 69 points. Nu ser han fram emot våren och skjutningen. Och det ska givetvis också fixas med ackuratess.   

För egen del fortsätta fixa med snösträngen. Och kolla av läget i Hyttmarken. Vidare hantering med inköp av snöslunga får jag allt lägga på Emil.