Burn in fire

Skillnad på olika. Hade det här gällt hela Belgien så vore det en total katastrof. Men nu gäller det enbart ett lika stort område i Ryssland, dessutom i Sibirien. Då blir det mer en axelryckning. Det gigantiska område som nu brinner för full låga. Och mycket väl kan påverka terma frosten. Berör oss tydligen inte mycket alls, mer än ett stilla konstaterande. Och ryssarnas insats; låt det brinna.

Inget nytt kring rättegången mot den amerikanska rapparen. Trots att åtminstone några är ättan värre intresserade. Märkligt att över huvud taget inbilla sig att i Sverige är det möjligt få sparka ned en person, sparka på, stampa på och till och med skärasönder med glas. Anförande att glasskärvorna råkade finnas under skosulorna! Spännande upplösning – men först på fredag.

Kylig morgon, höll i sig under dagen. Kändes ganska ensam i stan med mina kortbyxor. Men visades ju fortfarande juli på kalendern. Kortbyxor!

Lite skilda världar. Anna-Greta drar tidigt iväg på sitt uppdrag; kattvakt med övernattning. Och ganska snabb uppbriefning; kattmaten kommer inte räcka veckan ut. Blir mitt uppdrag del av torsdagen. Accepterat.

Iljungen, städningsuppdrag. Måste vara städat inför kvällens gäster. Allt för att göra ett gott intryck. Och jag förstår verkligen allvaret bakom. Liksom stoltheten.

Blev lite mer än förväntat. Men nu har jag i varje fall införskaffat färgen till muren. Hoppas med rätt nyas. Först dock lite putsning. När det torkat lite primer. Så dag tre –kanske dags för målarfärgen. Tydliga instruktioner från mästaren själv; Bror-Inge.

Framförhållning. Kommande vigsel. Handlingarna räddade. Kommunicerar återigen med brudparet men låter det anstå till på fredag. Vet ju deras förhoppning runt upplägget. Men bra med en generalrepetition. Trots att det blir teoretiskt över mobilen.

Upplägg till torsdagen. Lovat mamma att under eftermiddagen hämta henne. Och löften ska inte bara brytas sisådär. Klart de ska levereras. Speciellt när väderleken beräknas bli bra, mycket bra.

Ensamt där uppe. Anders & Helena – de två enda jag stötte ihop med på Stadshusets övre våning. Men säkert var det mycket tankearbete också bland de som inte var på plats. Den här dagen. Batteriladdning på olika sätt. Blir en mycket intressant höst.

Konjunkturinstitutet. Går liksom inte säga emot. Svensk ekonomi krymper, stagnerar. Och med dagens ränteläge går det inte hetta upp ekonomin heller. Om vi är på väg ini en lågkonjunktur så har vi givetvis ingen framförhållning. Förutom manana, manana.

Motsats till vigsel. Begravning. Ytterligare en vecka fram. Dock nu nedskrivet och utskrivet. Känns bra med den framförhållningen. Och dessutom förrättning där mörkrets person inte kan slå krokben. Känns som att berättelsen blivit nedtecknad på ett personligt sätt. Så att stunden ska kunna bli minnesvärd.    

Laddat upp med jordgubbar. Som tydligen påverkar på olika sätt. Fast inte alls som min sages person påstår. För givetvis kommer mamma få sitt smakprov i morgon. Hon njuter av varan på samma goda sätt som Ilse gör.

Kvällspromenad. Borde varit längre, borde varit ett högre tempo. Men det som ändå gjordes borde ses som en liten bit av egen hälsosatsning. Ersätts i morgon kväll med nytt tabata pass. Behovet är mycket stort.   

Så himla kallt

Här var blandad, varmt och kallt. Än mer blåsigt. Som om årstiden hade vänt totalt. Bortskämd tidigare med sol. Och så denna morgon som till och med gav mig insikt att frukosten skulle jag inmundiga inomhus. De 24 graderna som visades var till slut insiktsfullt inomhus graderna. Utomhus mer måttliga 14 grader. Och den vind som till och från ven in från norr. Fanns givetvis massor annat göra än att soldyrka. Men latheten fick inte bort mina fingrar från var de nu eventuellt fanns placerade.

Mycket tid. Lasset på frukostfatet blir dagligen allt större. Finns liksom ingen botten. Och gott är det. Dagens allra bästa måltid – och kommer till mig varje dag! Så mycket olika frukt, skurit i små bitar, så mycket god müsli och toppat av en hel del Bollnäsfil. Kompletterat med thé och stor macka med kaviar och ost. Och naturligtvis morgontidningen i pappersform.

Inget tecken från Nils-Olov, betyder ingen nedkomst idag heller. Kanske min egen anteckning i papperskalendern håller? Har tippat på den 2 augusti och Karin dagen. Sannolikt eller inte. Kommer visa sig de närmaste dagarna.

Hoppet handlar också nu om att solen ska komma och värma igen. Vankas ju barnvaktsuppdrag såväl lördag som söndag. Och håller det – ja då kanske det kan vara p sin plats med vatten i den lilla bassängen. Om nu Ilse själv är inställd på det vill säga.

Idag var hon på plats antal timmar när Elin var borta och handlade. Bara titta på Ilse är rent underbart. Finns säkert flera vuxna som ser sina barn, sina barnbarn med likartat storslagna ögon. Men för mig är hela hon den underbaraste varelsen av alla. En liten nyfiken människa som känns väldigt trygg. Och nyfiken på varje ny stund. På att möta livet än mer för varje dag.

Förmiddagspromenaden med mamma runt Årsunda och för att handla på ICA. Hon kommenterade att jag gjorde henne förkyld. Men märktes gott att hon trivdes. Så fick hon många kramar också. Mona, Birgitta, Inger, Öjvind Det var några av alla de personer som gav henne tid – och kramar. Fantastiska människor som verkligen lägger tid på att göra skillnad. På att bjuda på sig själv. Och kollade in henne noga – hon njöt verkligen.

Lunch med Ilse. Äter själv. Men ville komplettera detta med att äta annat också – samtidigt. Melon, jordgubbar, oliver. Smaker som hon verkligen gillar. Kommer inte alls bli svårt skämma bort henne. Betydligt svårare att låta bli.

Mot Öland. Per-Ewert och Lina på utflykt. Vi får dela på ansvaret för bostad och katter. Delar det gärna med Stefan och Eva. Övernattningen överlåter jag gärna till den som uppenbarligen är laddad för det. Så blir heller inte Sixten övergiven.

Afasiföreningen. Så många år sedan jag bildade såväl lokalföreningen som distriktsvarianten. Föreningar som bidragit till så många över årens lopp. Och nu tre dagar nere vid Sjösunda. Ett av kommunens flaggskepp för funktionsnedsatta. Roligt att de hörde av sig och ville ha besök. Spenderade eftermiddagen på plats och fick eftermiddags fikat tillgodosett där nere. Lugnt fint område som kanske kunde få en fastighetsputsning. Finns målningsbehov där – Martins gäng vore helt perfekt för ändamålet.

Konstaterade fullt ös på nya boule-banan. Läget och utförandet – formligen en succé. Men också en mycket aktiv förening för äldre som ser till att den är välbesökt. Roligt med mötet med positiva människor. De som söker möjligheter, söker leenden. Inte gräver ned sig i intetsägande icken. Skillnad på att bidra mot att vara tärande. Skillnad på att bygga och förädla känslor, underhålla – mot att bryta ned och misstänkliggöra. Fortfarande gäller Shakespeares tes; Att vara eller inte vara – det är frågan. När tidigare positiva personer byter fot och blir så negativa, blir alltid frågan vad som hänt med dem. Livet byggs aldrig av negativa människor.

Klart det blev ett tabata pass till slut. Inte alls utsålt. Men en nödvändig pulshöjare i dessa lata tider. Fysisk träning är rätt utförd alltid nyttig. Borde alla applådera. Men med säkerhet kommer det någon negativ kommentar som inte inser att deltagandet sker för att stärka den egna fysiken.     

Neutraliserade träningen med en stor påse chips och nya avsnitt av gamla serien Bron. Lika bra nu – som då.   

Omslag

Så blåser de in från Barents hav. Friska vindar, vindar med kyla. Plötsligt halveras de temperaturer vi vant oss med, femtio procent reducering. Klart jag förstod att de temperaturer vi haft inte kan hålla i all evinnerlighet. Men ändå, den oerhört snabba skiftningen. Kändes framförallt ikväll. Hoppets låga riktas snarast först på kommande weekend.

Fast en god förmiddag. Hämtade mamma på Vallgården. Först vid 11. Då hon precis får hjälp komma upp. Onekligen blir det en väl lång förmiddag innan hon får den där aktiva hjälpen att möta en ny dag, få sin frukost.

Insiktsfull efter berättelsen. Så himla varmt på äldreboendet när solen stekt på så intensivt. Ena sidan av huset extremt varmt. Håller helt med personalen – hur sjuttsingen kan det få vara så här. När hettan riktas så intensivt mot äldre, sköra personer. Inte tillstymmelse till en markis över något enda fönster! Tacksam att vi fixat en cooler till just mamma. Om inte – hemska tanke!

Blev ett redigt gäng i trädgården. Stort gäng som förmiddagsfikade med mamma. Hon uppskattade verkligen alla, fast att Elin var på plats med Ilse var en speciell tilldragelse. Ilse som fick briljera med egna steg och med sitt slukande av olika bär. Tvekade inte ens för att sluka röda vinbär. Kändes direkt gott med Niklas tjej Marie också. Pigg och öppen med glada leenden.

En av killarna fyller år. Lika bra skaffa present redan nu. Och så var det gjort. Lägger den i en garderob så får presenten mogna tills dagen den får överlämnas. När är oskrivet.

Inte enkelt köpa färg utan att ha med sig exakt färgskala. Kunde inte ens ordnas av Bror-Inge. Då förstår man komplexibiliteten. Så grunden får fortsatt vara. Behöver ta med mig en flaga så blir det också rätt färg ”utskrivet”.

Kändes tomt där på Stadshuset nu under eftermiddagen. Anders och Helena höll ställningarna. I övrigt ekande tyst. Och så står det inte till under så många dagar till. Innan det blir full styrka igen. Finns antal tankar som vandrar mot Stadshuset igen, fram mot den 5 augusti. Då är det fullt upp igen, rena rama rock´n roll. Vankas ju också ny kommundirektör. Med nya förutsättningar, ny vilja, ny inre krets. Mycket spännande tidevarv som pockar på.

Spännande bildsekvens jag fick under dagen. Två killar i första åtalet av sina liv. Matar varandra. Verkligen trivs ihop. Kommer säkert göra mycket tillsammans under sina uppväxtår. Med pappor som också står varandra mycket nära.

Kvällsutflykt till Berg och Erik Bergstrand. Inte för att titta på hans uppsatta solceller. Men måndag kväll. Och då var det den traditionella by vandringen. Med tillhörande frågor. Försökte sätta mig in i Eriks tankar, så skulle det bli lättare svara rätt på spörsmålen.

Inget bad idag, ingen motion. Men precis som igår kväll. Avslutade med ett antal avsnitt från tidigare sända svensk/danska Bron. Och besked från Nils-Olov; inget hänt idag heller.   

Figaro

En vana blir det väl när det ständigt upprepas. Känns nästan så nu. Varje dag överträffar den andra vad gäller värme, gäller solsken. På många sätt njutningsfullt. Men samtidigt känns det hotfullt. Tillfälligheter eller något konstant. Att väderleksförhållandena har förändrats. Att vi faktiskt hamnat i en klimatförändring som på många olika sätt kommer påverka. Såväl positivt som negativt.

Kapitulera? Definitivt inte. Finns så mycket göra. Och så mycket som enkelt kan fixas till om kunskap och åtgärder fick samverka. Vissa, enkla åtgärder, så uppenbara! Egentligen fantastiskt att vi inte engagerar oss mera, bättre, djupare. Och direkt. Nu tar vi saker för givet när de presenteras regionalt utan att följa upp över huvud taget.

28:e, speciell dag för Simone & Nils-Olov. Men inte som det kunde bli. Avvaktar vidare. Utlyst datum är enbart ungefär. Handlar mest om att vänta. När det händer så har de kort väg köra. Viktigt med trygghet. Och professionalitet. Även själv trygg i att de ringer. När det är dags.  

Tid reflektera över musik smak. Gillar det mesta. Men inte allt. Så om jag fått frågan följa med idag på operan Figaros bröllop hade jag knappast sagt ja på grund av själva musiken. Men kanske på grund av sällskapet. Viktigt förstår jag när själva paradiset överges under de här eftermiddagstimmarna.  

Uteliggare. Är väl benämningen på Sixten nu sommartid. Kommer in vid väldigt få tillfällen. För matens skull. I övrigt agerar han mer som en utekatt. Men fortfarande oerhört välkommen, oavsett när, var, hur.

Blev sen eftermiddag innan jag fick tillfälle träffa Ilse. Tjejen som går ibland, kryper annars. Bestämmer själv! Fantastisk tjej som vi får ansvaret för nästa veckoslut när föräldrarna ska på vigsel själva. Ser jag verkligen fram emot. Då ska hon skämmas bort!

Lika dag – idag också. Massor med bilar. Spelar ingen roll att skyltarna signalerar stopp förbud. Går ju bra parkera i alla fall. Till och med eftergång- och cykelvägen. Tänk om något händer. Tillgängligheten för Räddningstjänsten. Men just nu, ingen bryr sig.

Visa upp sig. Nog så viktigt för vissa. Idag speciellt för två gula motorbåtar. Med vardera dieselmotorer a la värstingar. Nyttjade inte ens båtbryggan. Utan lade till mitt bland de badande. För att då och då ta sig ut mot sjön och dra på med full gas. Öronbedövande. Och fick mig ompröva ordet omdöme.   

Förmiddagsutflykten med mamma. Idag blev det till Karin och kaffetåren. Vaknade till ordentligt. För i sin lägenhet var det närmst sovande vid köksbordet. Bytte till kallt vatten i hennes kylaggregat. Undrar stilla hur hon haft det utan denna manick. Morgonens promenad – osäkert förmiddag eller eftermiddag. Trolig adress blir hitåt med fika under äppelträdet.

Ett stilla ryck. Kvällscykling. Berga - Kilen – Vida. Med sträckning över Messmanskärr. Egentligen nya marker för mig också. Jag som trodde jag kunde Årsunda och var den och den bor. Nyfikenheten ökade efter varje varv på cykelhjulet.   

Kvällssorti. Antal avsnitt på serien Bron. Säkert sett dem förut också. Men även då så hisnande intressanta. Skulle kunna fylla flertal årstider med filmrullar – om tid finnes. Eller om jag då hade den prioriteringen.

Saturday night, fever

Lördag morgon. Då brukar, kan, många sova ut efter lång intensiv vecka. Eller efter en fredagsfest. Möjligen just för att det är ledig dag. Men icke fullt ut. Istället Tabata pass ovanför Strandbaden. Rullade igång övningarna redan 08.30. Tidig morgon – men ytterst välbehövligt. Och som alltid, i vars och ens takt, vars och ens utförande. Lite spaning – på intill liggande gång- och cykelvägen mycket nära en rejäl smäll fyrhjuling mot en person i permobil! Väldigt anmärkningsvärt att det finns personer som beger sig ut på gång- och cykelvägar med fyrhjulingar! Omdömet.

Fylldes på efter stranden. Som i denna värmebölja – ordentligt många som hittat ut. Men för egen del inte så stark dragare, just idag. Men det kommer väl flera dagar, nästa redan söndag. Risken är väl mest at hettan värmer upp vattnet så mycket att där vankas gröna alger snart. Då är det väl kört. Eller kanske går at väta ned sig och därefter hem för en dusch. Fördelen att bo så här nära det våta. 

Idag var det åter på plats. Ljudet. De sk vattenskotrarna som njuter av att komma nära badande – och främst göra sina skutt så nära att man tycker sig ha åskådare. Klassificeringen kommunalt bad. Betyder rimligen att eventuella olyckor blir en kommunal fråga. Ansvarig ordförande känner mycket väl till problematiken. Och får väl ta ansvaret när/om saker och ting händer.

Kors i taket. Blev uppvaktad av personer som behöver handikapprampen för att tryggt och själv ta sig ned i vattnet. Från och med gårdagen nu monterad och på plats! Saker och ting tar tid. Men så här lång tid? Nu dock klokskapen som tagit överhand.

Inte mycket Ilse idag heller. Men längre norrut. Nils och Liv fått trygg morgon, god frukost och närhet. Precis som det ska vara. Förmodligen vet de inte ännu hur bra de faktiskt har det.

Värmen, javisst. Men hämtade ändå hem mamma. Tror värmen tagit en del på henne. Ändå var det skönare här under äppelträdet mot temperaturen inne på hennes rum. Vilket hon också höll med om. Samtidigt som hon frågade efter den lilla flickan (Ilse) och om Nils-Olov fått barn ännu. Så onekligen är hon väl uppdaterad vad som gäller.      

Röda vinbär. Godast av de allra godaste. I alla fall för mig och passande min smak. Bryter av så underbart. Så idag plockade jag ihop en liten samling. För att tillfredsställa min smakgomme.

Sent nere. Men i alla fall. After beach på Strandbaden. Mat och bärs. I smaklig förening. Men sådan där helkväll blev det aldrig. För det är jag nog lite för gammal.      

Fredag hela veckan

Väldigt konstigt ställe. Kändes som en form av knöl under natten. Klämde till ordentligt men det hände inget. Förutom ont. Kollade på morgonen. Konstigt med något så svart när det handlade om en renodlad finne. Fick till en liten blodig sörja men räckte inte till för att få bort det hela. Tog hjälp senare. Men det var ingen finne det där som vuxit till sig i nedre delarna av magen. Istället en fästing som på något konstigt sätt bitit sig fast. Äntligen är otyget borttaget. Aldrig mera välkommen.

Däremot välkommen, alltid. Mats som kom till 11.00 så tog vi ett långt, länge, bad i Storsjön. En annorlunda förmiddag dessutom på annat sätt också. De surrande vattenskotrarna fanns inte där längre. Det var behagligt varmt i vattnet och behagligt lugnt för trumhinnorna. Även idag kom kommentarerna kring och om fordonen. Men med säkerhet blir det en olycka först innan frågan om speciella platser lyfts fram. Trots alla påpekanden som kommit. Klart det skulle kunna gå att boja upp en farled för dem och låta lekarna ske längre ut – men det torde vara en alltför enkel lösning. Men så blir det ju inte så nära för dem att få visa upp sina ”konster” för badgästerna. Och heller inte så lätt att irritera i övrigt.    

Många ämnen som passerade revy. Nyheter, fördjupningar, förtydliganden. Smakade mera. Bestämde i alla fall att vi skulle träffas vidare. En grillafton på programmet. Nu blev det i alla fall en gemensam lunch på Strandbaden. Två intryck som Mats fördjupade sig i; Att det var så oerhört trångt för at kunna baxa sig in i restaurangen. Bland massor med lekredskap som ockuperade ingångsvägen. Knappast inbjudande eller tillgänglighetsanpassat. Samt att maten var så förstklassig – oerhört positivt. Det hade han inte förväntat sig. Så i honom fick restaurangen en ny ambassadör.

Sanvikenutflykt. Skulle ju fixas en del och bland annat handlingarna från Medborgarservice. Utan dem går det ju inte ha någon förrättning. Trevligt vanligtvis. Men sådan här strålande dag – en upplevelse ta sig fram över vägen över Storsjön. Undrar stilla om det finns något likartat ta del av i vårt avlånga land.

Uppdaterad under dagen att Paradiset var det där stället uppe i Iljungen. Och har naturligtvis ingen anledning ifrågasätta en sanning. Så starkt att det håller kvar lika starkt som en boja runt fötterna. Många minnen framåt men inte minst alla dessa minnenas arkiv bakåt som blir starkare för varje år, månad, dag.

Förmiddagens radioröst. Tillhörde Dennis som rakt av berättade hur det är att leva som fiskare. Tufft yrke med alla sina utmaningar. Och som den person han är – inget klagande alls. Kanske ett besök dit under den här sommaren också.

En liten tom dag igen. När här inte fanns den lilla nyfikna Ilse. Dagarna komma, dagarna går. Men nu har de radats upp i längre rad utan den där helt speciella lilla tjejen. Ju längre avståndet blir så borde det bli allt kortare tills nästa gång hon visas upp.     

Konstigt egentligen. Första ordet från mamma ikväll; Har Nils-Olov blivit pappa nu? Nej, inte ännu. Tid först den 28:e. Men naturligtvis kan det bli före – eller efter. Hon var även mycket klar i att hon inte alls kunde tänka sig komma ut i den här starka värmen!

Sen eftermiddag, perfekt väderlek för det som skulle ske. Vigsel i japanska trädgården. Som deras del i trädgården hade skapats. Kändes som att manuskriptet var helt skrivet efter väderleken och känslorna.

Känslosamt också läsa att Göranssonska Stiftelserna köpt in det där området av Sandvik. Med fastigheter och med ambition att skapa en form av oas för våra äldre i kommunen. Stiftelserna som verkligen bidrar, levererar – och gör skillnad. Sassa, brassa, mandelmassa. Henning, Henning, Henning.

Hej då, Zoe

Hott, hottare, hottast. Eller något likartat. Nu när även hjärnan kokas. Ständigt och kanske mindre lustigt. Fast ibland känns det ju skönt – också. Som nytt rekord varje dag. Temperaturrekord. Och än värre i exempelvis Frankrike. Vete tusan om det är det här som stavas skönt. Lite för mycket av det goda. Märktes också utanför. Trafikstockningar i mängder. Alla skulle ju välla ned till den långa stranden och då blev det plötsligt stanna även där det finns stopp plikt. Inte bara stanna utan också parkera. Undrar igen; Vad händer om det händer. Händer om Räddningstjänsten blir kallad av anledning. Och inte kommer fram på grund av felparkerad bilflotta.

Massor, massor igen. Efter hela stranden – och lång är den 2,2 km. Kanske behov av hörlurar eller något annat instoppat. Ljudkulissen var hela tiden hög och attackerande. Vattenskotrarna har tagit över totalt. Surrade dagen igenom. Fast de höll sig en bit ut. Men inte så långt ut att de saknade möjlighet bräscha för alla badande. Uppenbart vad det hela går ut på.

Viss kontakt utanför. Där handlade det dock inte om bad. Utan uppladdning inför vankade 32-års kalaset. Många kallade och programmet väl regisserat. Precis som det ska vara när sommaren leker med sitt bästa humör.

Sista dagen med Zoe, för stunden. För om saker och ting utvecklas i rätt riktning så flyttar de hit. Snarast. Tydliga affärsidéer som också kommer leverera. Precis som förändring och utveckling skapas. Genom kontakter och tillit. Fast det finns ju andra som vill överlämna till organisationer att komma fram med handlingar som ska kallas strategi dokument. Känns bättre få action.

Alltid trevligt – komma till Richard och Anna-Karin. Få ta del av deras framtidsplaner. Samtidigt som firma Richard & Richard lagt upp ett arbete som kan komma stavas succé. Säkert kommer några personer ut med att försöka sätta krokben. Men sådana snedseglare finns ju överallt.

Fanns mer i rockärmen. Personliga möten och Skype ska vara vägen framåt till leverans. Kom långt. I stort sett också till datum. Vilket kan behövas för att få såväl riktning som tydlighet i hur vi arbetar mot att nå målen. Lärorikt.

Kvällskoll. Mamma mår bra trots temperaturen. Handlar om god omvårdnad. Positiv personal som tar stort ansvar. Fanns ju ingen anledning hämta ut henne idag i hettan. Och än hetare förutspås till morgondagen. Puh!

Kort kvällspromenad. Ned till badstranden. Gick ju inte annat än att kapitulera. Och fick till et kort möte i vätan med Peter & Maria. Alltid positivt. Det också. Nu hägrar mer sängen och en förhoppningsvis god sömn. Osäker hur hettan påverkat sängkammaren.

Fullt klart i morgon ingen Zoe. Bara konstatera. Men inbillar mig med stor förhoppning att deras framtid blir här – den också.   

Kamrater

1,55 meter. För kort. Letade febrilt till och med över nätet – men fanns helt inte få fatt i. Ändå en ansenlig längd, inte helt storlek att förklena. Bredden däremot, 60 centimeter. Inte alls ovanlig. Provade över nätet, ringde. Men till slut nappade det, fanns ett enda exemplar. Och då var det ju bara att slå till. Omständigheterna i övrigt – ointressanta. Inkluderande pris och fabrikat.

Ovan en kontring på morgonens konstaterande. Kylskåpet hade gett upp. Alstrade mest värme. Möjligen i framtiden rust av just köket. Men nu fordrades det snabbt ett fungerande kylskåp. Och bokade snabbt upp på mikapären. Fick hjälp av Richard så åkte vi och hämtade hem inköpta varan. Måste ha varorna kylda i den här hettan. Extrema hettan.

Blev fortsättning i Sandviken. Klart jag så gärna ville svara upp. Så att de tänkta etableringarna blir just här. Känner så väl till vad personligt engagemang betyder. Så får andra ha sin förtröstan till någon näringslivschef – i Stockholm. Blir lätt något patetiskt.

Vi åkte runt, tittade, samspråkade. Vi promenerade, samspråkade. Det är när man blir väl bekant med varandra, kan lita på varandra som tycke och tilltro kan välta berg. Det här kan bli bra, det blir bra. Och berget är väl redan avlägsnat.

Eftermiddagen hann med lyssna in intervjun kring ledarskap. Nu känner jag ju Micke väl. Men enkelt föla hans kåserande och inse att han har rätt. Avslappnat, det som vinner under tid. En god intervju från Radio Gävleborgs sida. Klart jag är anmäld till hans ledarskapsseminarium i Falun den 11 september. Klart många som borde gå. Om de är mottagliga är en helt annan sak.

Blöt under eftermiddagen. Det var Zoe som blötte ned mig – och jag henne. Sprayade vatten på varandra. Eller ibland mycket mer än blott detta. Gymnastikövningarna var inte helt avslappnade, seriösa. Men gjorde mitt bästa.        

Själv hade Zoe badat under förmiddagen med Felix. Kanske – förhoppningsvis klasskamrater. För mig enkelt; Bestäm er blott!

Mera vattenlek. Hos Karin och Ida. Blev trött efter språngmarscherna. Men Katrin fick med antal bilder där jag verkligen gjorde antal Rudolf Nurejev insatser. Eller hur nu krumbukthoppen utvecklade sig.

Utan förberedd middag så blev det Strandbaden. Blev en del sällskapliga samtal. Tomas som kso i Storuman var naturligtvis ett. Liksom Christina på det privata hemtjänstföretaget. Klart man blev nyfiken, vill veta mera.

Stilla sittande på egen terrass innan midnattstimmen sände mig till sängs. Påstås ju bli en ny dag i morgon – igen.  

Bättre med skit som innehåller näring

Tidig morgon – var det väl inte. Men fram kom de och frukost fixades till. Och fantastiska Zoe var på sitt mest strålande humör. Kul att de avsatt några dagar här på sin närmast osannolika Europaturné. Och så får jag väl testa om jag är begriplig på min enkla engelska.

Vacker dag. Så när Niklas kom med Felix var det inte svårt få Zoe att nappa. Ned till badstranden. Och knappast så långt att gå, kanske 50 meter. Blev därmed medlockad själv. Och fick till ett bad idag i alla fall. Bara erkänna, underbar temperatur. Borde nyttja förutsättningarna oftare. Trots att jag saknar egen badstrand som vissa har förmånen ha. Badstrand och egen bastu är ju en oslagbar kombination.

Klart det finns allvar också. Skepparen på båten Emma uppvaktade mig utifrån egna iakttagelser vilka faror som finns där på sjön. Och främst kring vattenskoterlekar. Han hade svårt se på när de snabbt åker in mot badande och till och med fort tar sig direkt upp på stränderna. Nu vill han ha återkoppling hur vi tar till oss budskapet. Men säger han – har själv framfört det till ansvarig nämnds ordförande.

Passade på att ta mig bort till den handikappramp som fått tidningsintresse, för att halva rampen fortfarande ligger på stranden. Jag mätte själv vattendjup och lutning och förstår att det här definitivt inte är optimalt för handikappade. Egentligen så himla enkelt åtgärda.           

Ingen aning. Ett passande citat. Men ack så sorgligt. När riksdagsledamot sprider vad som helst på sitt Facebook konto. Vilka skärmdumpar som helst och bygger upp en story kring detta. Total avsaknad av källkritik. Med enbart ett syfte; skapa sensation och motsättningar. Och än värre – totalt sakna insikt själv i hur smutsigt agerandet är. Kommer det från de mest högerextrema organisationerna, ju mer gottar sig personen i att agera dyngspridare. I bondekretsar var dyngspridare inte lika negativt vokabulär då det där fanns vissa näringsämnen. I alla fall.  

Bröder brukar väl ha samma efternamn? Eller så är de inte bröder i alla fall! Donald Trump och Boris Johnston. Men snarlika, i utseende och lynnighet. Den senare premiärminister i Storbritannien från i morgon! Lovat en Brexit till den sista oktober – i år. Utan avtal. Tillåt mig tvivla. Har jag rätt blir det därmed nyval i Brexit land i höst.

Utflykt med rullstol. Fick med mig såväl Katrin som Zoe på promenad med mamma. Och så hamnade vi hos Ingrid & Tommy. Blev intensivt lekande mellan Zoe och Felix. Bov och polis.

Varmt var det. Borde kanske gått och klippt mig jag också. Nyfrissad så tar inte värmen lika hårt på håret. Men hade inte den planeringen, inte den framförhållningen. Så tufsarna sitter fortfarande på sina platser.

Återvänt till Stockholm. Nils-Olov och Simone. Vill vara på plats när saker och ting beräknas ske efter nio månader. En säkerhetsåtgärd.

Lite motion fick jag i alla fall på kvällskvisten. En timmes tabata är något som jag gärna deltar i. Helena ledde övningarna. Tacksam att få vara med. En viss hälsonytta tror jag faktiskt det här bidrar till.

Fantastisk kväll. Som gjord för en mycket sen middag. Tacos och rött vin. Kändes som en mycket god kombination.     

Long way

It´s a long way from Tipperary. Onekligen. Men också en lång väg från Watford och hit. Men idag kom de. Richard, Katrine och Zoe. Varit på väg sedan 10 juli. Lång väg, åter London den 22 augusti. Det kan man kalla turné. Se sig omkring, upptäcka nya miljöer, möta nya människor.

Kärt återseende. Lilla Zoe några centimeter längre sedan senast. Och vill med säkerhet inte kallas barn längre. Precis som det är för en sexårig tonårstjej. Och precis lika charmig som förra gången! Vad månde bliva.  

Var ju inte alls badväder idag. Men går inte klaga på väderleken. Alla dagar har sin tjusning. Så och idag. Zoe fick i varje fall känna på vattnet. Och i morgon – kanske – kanske bada.

Första frågan från henne handlade om var är Felix. Kompis som hon verkligen minns. Nu blev det inget Felix möte idag. Han var ut i någon sjö norr om Åshammar för att fiska. Men då håller hon tummarna för morgondagen istället!

Hämtade mamma på Vallgården för att komma hit och fika. Ho  uttryckte ärligt sin uppskattning för i första hand – just det – Zoe. Och som alltid var hon hungrig. Mamma alltså. Oavsett hur mycket hon äter finns hungern ständigt på plats.

Kul och inspirerande bli insatt i Richards företagsplaner. Varför driva företaget i Watford eller Barcelona när Sandviken ligger om hörnet! Känner mycket stor tillfredsställelse. Blir en dag i morgon att utveckla planerna ytterligare.

Fanns andra planer också – som bubblade upp till ytan. För att landa möjligheter till realiteter fordras alltid att kunna vara proaktiv. Nu är det upp till bevis – igen. Brydde mig förra gången inte om de som grusar framtidsbanan. Tänker inte göra det nu heller. Mest synd om personer som letar hinder och då så lätt blir det stora hindrat själva. Nu idag, nu i morgon finns det än mer frågor om stora möjligheter. Håller undan de destruktiva aktörerna. De gör minst skada när de sitter under korkeken.

Positivt samtal med och kring Gysinge. Utarbetat besök senare kan vara kickstarten på än mer av positiva krafter. Ska bevisa!

Fick med mig nya gästerna till Österbor för en frågerunda. Så många som mött upp. Även svenska ambassadören i Estlands närmaste medarbetare. Katrine skyndade sig att utbyta adresser! Möte i Tallinn redan inplanerat.

I Österbor charmades de också av Per-Ewert och Linas kattungar. Så härliga och rufsiga. Precis som det här kattslaget ska vara.

Sen middag och så förpassades de till åtminstone första nattens övernattning. Där uppe i Hyttmarken. Han själv med att scanna av andras inlägg. Läste om det där tighta besöket på Albertinas restaurang. Som det är under semestertider. När två personer formligen drunknar i varandras närhet. Då vet närheten inga gränser och matas vidare med väldigt god och närande mat. Tydligen har de tu hittat närhetens framgångssaga.       

Rena rör

Knappast det mest inspirerande en söndag – och än mindre en sommarsöndag. Men blev av till slut. Gav oss på avloppsledningen från köket. Grannlaga uppdrag. Kändes got när det var avklarat. Men ganska fort. Nej, fungerade inte helt och fullt! Plaströr från köket och ned till källaren. Måste väl ge oss på grejorna igen. Någon gång. Och genom att det handlar om plaströr så ingick det tydligen inte i relining uppdraget. Med andra ord borde det inte handla om något fel – egentligen.

Dryga året sedan. Blev så uppmärksammat, såväl lokalt, regional, nationellt som internationellt. Bränderna i norr Hälsingland. Och den organisation som sattes upp av Gästrike Räddningstjänst. Men som personellt inkluderade även andra europeiska länder. Som Portugal. Därav påminnelse nu när över 1.000 portugisiska brandmän är sysselsatta med flera ordentliga eldar i sitt eget land. När elden slår till är vi ofta ganska svaga själva.

Igår överfullt med människor på stranden intill. Närmast kaos, i alla fall gällande parkerade bilar. Idag mycket lugnare. Men så var det ju söndag samt en mer anständig temperatur. Inte gårdagens enorma hetta.

Men hetta, andra områden i världen. Drabbar också USA. Hettan över New York är långt över vad alla klarar av. Extrem hetta = dödsfall. Och somliga gäspar inför det faktumet. Som att det skulle vara en form av naturlag. Och inget som vi måste göra något åt. Som att möta framtiden i blindo.

Fick till en promenad. Upp till Hyttmarken och städade lite grann. I morgon lär de komma. Katrin, Richard och Zoe. Och planen handlar om att inkvartera dem där uppe. Inte helt obekant område för just Katrin. Men en stor omställning från bruset i London. Ytterligheter är ju normalt väldigt minnesvärda.

Olika, dag från dag. Idag fungerade samtalet med mamma bättre. God uppfattning om omvärlden, om väderleken. Och var klart nöjd med den omsorg hon får. Idag speciellt från tjejen som har sin bakgrund i Bagdad, sedan Damaskus innan hon kom hit som anhörig. Fick till samtalet med henne också. Och fick samma upplevelse som mamma- en helt speciell tjej. Mycket positivt omdöme.

Yesterday. Följde inte med. Däremot åkte såväl Nils-Olov, Simone som Anna-Greta in på bion i Gävle. På filmen Yesterday. Fick storyn efteråt. Och kände inte att jag missat så där mycket. Fast jag vet ju inte, avstod själv.

Skulle däremot kunna tänka mig åka till Uppsala. Utställningen Titanic pågår fortfarande. Och sägs vara en stark upplevelse. Gäller hitta resesällskap. Kanske inte den enklaste saken i världen.

Tar saken i egna händer. Tydligen aktivt försökt komma bort från Bollnäs fotboll. Men inte lyckats. Istället placerats mest på avbytarbänken. Och markerar själv på sitt Instagram genom att urinera på Bollnäs lagets klubbmärke. Knappast fyndigt. Undrar vilket lag som vill ta emot en spelare med det beteendet. Oaktat hur han har blivit behandlad i sitt nuvarande lag.

Följer gärna och nära vad som händer där uppe. Enligt vanligtvis tillförlitlig källa så har de inte haft någon sommar att hissa till skyarna. Skyarna mer innehållet vatten och möjligen blåst. Och så kan det ju vara – stor skillnad trots att det geografiska avståndet inte alls är så långt. Avstånd kan uppenbarligen mätas på många olika sätt.

Äta sent ska ju inte vara så nyttigt. Men ikväll spelade det mindre roll. Fyllde upp magen med lite pizza. Och naturligtvis ”närodlat”.   

Sommar - sol - och bad

Öste ned ordentligt. Långt in på kvällen, långt in på natten. Också skönt höra det intensiva regnandet. Finns något rofyllt i dropparna. Klart det fanns åska inblandat – dock inte direkt här. Inga besked om hur många millimeter som hamrade ned direkt på gräsmattorna.

Tidig lördag morgon. Lätt frukost och sedan ett tabata pass som dock växlades bort till förmå för en form av styrketräningspass. Blandad insats. Inte hundra satsning på de olika övningarna. Men gott och väl så pass att jag blev ganska trött. Vilket väl också var meningen med timmen.

Dusch och en förnyad frukosttid. Betydligt mera på tallriken den här gången. Lördagens strålar värmde så skönt hela ekipaget.

Kort förvissade mig om att Ilse var i form. Men då skulle hon strax ta sig en tupplur så lämnade henne och hoppades på ett längre eftermiddagsmöte. Vilket hemvändande Nils-Olov o Simone säkert också skulle uppskatta.

Hann med förmiddagsbesöket hos mamma. Och lite samtal. Lämnade henne för den hägrande lunchen. Idag skulle hon bli serverad lasagne. Lovade istället hämta henne under eftermiddagen för en eftermiddagsfika. Vilket hon verkade acceptera fullt ut.

Kokande lördag. Blev att till slut ta sin tillflykt till badstranden. Även om jag har nära till så blev blicken uppenbar när jag nådde strandlinjen. Alla de här bilarna med sitt innehåll hade gjort att nästan hela badstranden på sina 2,2 km var helt belagd! Kändes väldigt mycket som Medelhavet. Men det stavades Storsjön. Kröp en stund ned i det våta underlagt. Med kokade kropp så kändes det mycket svalkande, nästan kallt. Men fort – mycket sköt. Dragande till stranden var mest Nils-Olov och Simone som hittat hem från Boön. I sin riktning mot att två blir tre. Vilket kommer ske – strax!  

Avbröt och hämtade mamma. Inget motstånd utan han följde så gärna med i stolens rullande spårsättning. Pratade om den lilla flickan. Och till slut kom Elin med Ilse. Inte alls en stor stund enbart för mamma. Jag är också med i samma fanclub.   

Blev en lugn stund under ett av äppelträden. Skuggig plats och så nära badmöjligheten för Ilse. Inget bad där idag – men kanske i morgon? Istället matades hon med hallon, smultron, röda vinbär och krusbär. Ilse stoppade glatt i sig allt det där som sträcktes fram. Allätare av allt det där goda som finns i naturens skafferi.

Snart kommer nog nytt besök till henne. Zoe, den pigga och glada tjejen från London har aviserat ankomst fram emot måndagen. Blir intressant ta del av deras första egna möte!

Trött men anlände i full fart. Carl-Henrik efter sitt 24-timmars pass på Räddningstjänsten. Direkt från arbete till middag med lax som huvudrätt. Och naturligtvis lax direkt från Dennis Bergmans egen fångst. Fattas bara. Gäller ju äta svenskt! Och äta gott –det allra godaste.

Fick en intressant och imponerande bild från dagens skörd av kantareller. Men inte från vårt eget område utan något norrut. En speciell kunskap hitta det gula guldet! Även det ett område där jag inte alls har mycket till kunskap att bidra med.

En lugn lördagskväll med stor förtröstan att även söndagen må gå i solens varma tecken. Då utan morgonträning. Men kan ju kompenseras med en rejäl promenad. Räknas det också – i denna höga ålder!

Efter Friday, Fridag

Hade en helt lång lista till förfogande. I vad som kunde göras för att fylla hela fredagen. Men si så där mycket blev det inte gjort när dagen skulle summeras.

Fastnade så där onödigt framför datorskärmen och givetvis den där bläddringen inom Facebook avsnittet. Konstigt när det uppenbart finns så mycket tid som läggs på intet. Läste alldeles för många kommentarer. De flesta fyllda av det mest negativa. Angrepp och obekräftade sanningar. Moderna tiders dyngspridare.

Listan stod där, som en beställning. Dammsuga hela huset. Handlade mest om att bjuda till. Få ur fingrarna var de nu fanns placerade. När jag väl kom igång så var det knappast det svåraste åtagandet. Och mattorna – de skulle också ut, skakas. Kanske skulle ha utbildat mig till hemmafru trots allt.

Sällan det här besöket som kommer bara spontant. Ingrid & Tommy, Hillevi & Mats. Fick gärna bli en vana. Något som händer lite då och då. Var i vart fall en bra början på något hållbart över tid.

Green, green grass of home. För det är ju så – gräset det växer. Så fram med mackapären. Tanka med onyttig bensin. Och så var det bara att gasa igenom tomten. Och resultatet; nöjd. För det vackra vädret bröts av lite då och då till det sent på kvällen började störtregna.

Undrar hur det går för Micke där uppe i MarmaVerken som planerar höskörden till lördagen. Har ju redan utropat segern. Men vädrets makter leker man inte med. Spännande lördagsmorgon väntar.

Fick några rapporter under dagen. Från just Hälsingland. Iljungen stod i sin fulla blomster. Bjöd in till en strålande sommardag. Med lugn och bad. Kände egentligen den där närheten. Aldrig badat där – men ändå varit där på olika sätt, olika gånger. Ett smultronställe, eller möjligen rena jordgubbslandet.

Succén fortsätter. Hinderbanan för barn drar till sig allt flera. Martins dundersuccé fortskrider. Väntar blott på att samhällets svarta röst ska hitta på något problem. Klart att det kommer, frågan är närmast när. Anmärkningen på fotbollsmålen kan knappast vara aktuell idag då jag själv skruvade fast dem ordentligt igår kväll. Undrar hur det skulle kännas att vandra omkring och ständigt leta efter problem!

Efter Martin och gängets semester så ligger bland annat projektet vuxen hinderbanan i kikarens sikte. Även det kommer helt naturligt att bli en succé. Ett formidabelt rörelseområde växer fram. Ett helt område som bjuder in, utan att några prylar behöver bäras dit. En väsentlig del i framgångskonceptet. Det ska inte vara någon kostnad för att vara fullt delaktig. Inga penninginsatser för att vara på området, ingen skillnad kille mot tjej, man mot kvinna. Boulebanan och de fasta gymredskapen redan på plats.

Blev en öl på Strandbaden under kvällen. Endast en. Shiyar på plats. I en restaurang som alltmer borde få det stuket och kringliggande krimskrams bli till ett minne blott. I längden slår kvalitet kvantitet. Alla förutsättningar finns ju, fordras bara god vilja så kan det här bli oerhört bra. Och stå sig över årets alla årstider.

Rullade ut den där Filip Hammar filmen. Tårtgeneralen som visar upp ansiktena på de som bor där i samhället men upplevs som mycket udda. Plötsligt får Köping ett ansikte och personligheterna framträdande roller.         

En full dag

Också en kunskap. Den att inte se träden för bara skogen. Eller inte se individen för en generell lagstiftning. Som stundom inte känns helt relevant. Idag tydliggörs det igen. Den kvinna från Ukraina som miste benet under terrorattacken i Stockholm. Tilläts inte lämna landet före dess att dom utkrävdes. Nu när det är fallet så skall hon rått utvisas. Ansvarig minister hänvisar till lagstiftning! Mänskligheten är som bortblåst. Måste det vara den stora grad av känslokyla för att vara folkets minister!

Hamnade under morgontimmen på Facebook. Och på Youtube filmen med intervju av industrimannen Karl Hedin. Inte dömd ännu, men allt annat än friande dom torde vara en omöjlighet. Inte bara en fantastisk berättelse, utan helt osannolikt korkad. Ett starkt ifrågasättande av det svenska rättsväsendet. Rättssäkerheten? Känns onekligen som det hela satts igång av extrema personer som vill ta hämnd utifrån Hedins fria åsikter.

Trevlig lång förmiddagspromenad. Hassan Baidoun på besök. Fanns så mycket att belysa. Om dåtid, nutid men framförallt om framtiden. Stimulerande få förtroendet att vara lite av rådgivare kring detta steg.    

Sommar och lat. Så det blev Strandbaden och lunch hos Shiyar. Och vanligtvis väljs naturligtvis fisk. Så och idag. Trevligt på uteserveringen. Och så mycket matgäster! Kul och även nödvändigt för restaurangen. Måste ju finnas en ekonomi att vila på.

Glädjande. Martins hinderbana för barn, redan en formidabel succé. Redan igår såg jag massor med barn, likaledes idag. Och givetvis också vuxna. Dubbelt roligt när saker kan skapas utanför centralorten. Ibland i alla fall.

Gigantisk järnvägsbro etablerad i centrala Stockholm. Då borde det vara betydligt lättare lägga den cykelbro som skulle kunna bida ihop cykelvägen Sandviken-Årsunda på ett så positivt sätt! Speciellt när vi får tillgång till den långa bron – gratis. Den komplicerade delen handlar dock om frågeställningen; Vill vi? Verkligen.

Klart det är hedersamt. Tillfrågad idag om att hålla en begravning. Som officiant. Och när det väl handlar om Gävle så finns det inga problem. Då är det bara blåsa bort svarta tankar, svarta kläder. Att komma nära andras känslor – glädje som sorg – gör att man växer som individ.

Hann med en kvällsträning. Välbehövlig. Mari höll i trådarna på ett förtjänstfullt sätt. Fast det gick tungt. Också något som måste brytas om man ska kunna gå framåt. Nästa möjlighet utannonseras till tidig lördag morgon.

Eftermiddags fikat med mamma i trädgården. Hon lät sig väl smaka av glass och jordgubbar. Liksom av att på åter promenaden komma Ilse nära. Då smälter alla, inklusive mamma.

Fick avrunda som chaufför. Hämta hem efter festtimmarna ute på Trebo. Och det gjorde jag gärna. Också en form av förtroende.     

Oro gånger 2.000

 Fullt naturligt. Oron känns där och gnager. Näst bästa resultatet någonsin för Sandvik. Men inte tillräckligt. Fordras större effektivitet vilket tydligen uppnås genom att banta personalstyrkan med 2.000. Sandvik är givetvis et globalt företag men har 25% av sina anställda i Sandviken. Så fullt klart kommer delar av åderlåtningen ske även här. Visar att inget är odödligt utan möjligen då Fantomen. Och betydelsen av ett diversifierat näringsliv.

Men precis som i idrottssammanhang. För att kunna göra den bästa prestationen så fordras en viss del nervositet. Så resultatet enligt ovan betyder att vi alla måste bjuda till än lite mera. Vågar nyttja det breda kontaktnätet, vågar bjuda upp. Finns aldrig någon annan. Annanismen är aldrig ett vinnande verktyg.

Haft många funderingar över tid. Nyttjar vi de upparbetade kontakterna? Eller överlåter vi till någon annan. Vågar vi trampa upp nya stigar. Och låter vi de aktiva få med sig nödvändig legitimitet. Liksom tillåter misslyckanden. Den som aldrig spänner strängarna kan ju inte misslyckas – men riskerar ju heller aldrig att någonsin lyckas.  

Intet är som väntans tider. Går ju och kollar in Simone noga. Angiven tid närmar sig med stormsteg. Och blir det före eller efter. Så himla svårt förutsäga. Spännande men också fylld av full förtröstan. In idag och få besked att allt är helt under kontroll. Kändes gott.

Onsdag. Den där speciella dagen då det är öppet på återvinningen. Så och under dagens eftermiddag. Så blev den traditionella resan. Idag med hjälp av Carl-Henrik så kunde den helt vridna gungställ-ningen i Hyttmarken få sig en sista färd. Hade aldrig klarat det själv.

Plantera blåbär. Kändes konstigt göra på sin tomt. Men Elin hade en betydligt annorlunda sort. Blåbärsbuskar av amerikansk modell. Och verkligt stora bär. Lockade till sig Ilse som slukade alla som fanns. Blir säkert flera till kommande år.

Verkade som en form av invigning under förmiddagen. Av Martin och hans gängs nya skapelse. Barnhinderbanan. Efter semestern kommer de ta fatt i vuxenhinderbanan också. Blir ett helt perfekt aktivitetsområde. Men utan den här arbetsmarknadsgruppen hade det blivit intet. Nu istället; succé.

Besökte mamma, som satt där med papiljotter i håret. Annika hade varit i farten under förmiddagen. Nu när regn och gått verkar övergå till sol och värme, så är det åter igen dags att plocka ut henne från boendet. Och vandra runt i samhället. Måste göra gott att få variation i levernet.

Kontakt idag med den där kvinnogruppen som gjorde sin dagsresa. Pelargonmuseet i Torsåker, Stjärnsund och vidare till det som Gruvan fortfarande bjuder på i Falun. Kanske bjuds på en närmare reseberättelse med känslor och gemenskap över Facebook.

Eloge till Kerstin. Som totat ihop ett tydligt svar på ett lågt angrepp. Säger nog allra mest om den angripande skribenten. Skramlar runt helt tomställd. Det ekar verkligen. Tomt, tomt, tommare.   

Kvällspromenaden hade jag väntat in under längre tid. Gav den en längre variant. Fylld med egna tankar och funderingar. Och någon fysisk nytta hoppas jag verkligen den bidrar med.      

Blöta dagen

EU Kommissionens nye ordförande. Efter väldigt mycket debatterande. Hon har verkligen skapat många starka åsikter – både för som emot. Men nu lär det vara klart till slut. Kristdemokraten von der Leyen som kommissionsbas, socialdemokratiske nederländaren Frans Timmermans och liberala danska Margrethe Vestager som närmaste medhjälpare under sig i kommissionen. EUs innertrio under mandatperioden. Och stå pall när Unionen verkligen pressas, utsätts för många olika angrepp.

Så det skedde en hel del under dagen idag. Trots att mängder av regn formligen östes ned från skyn. I sådan omfattning att till och med Sixten såg det som bäst att vila ut inomhus hela förmiddagen. Normalt som en klocka – morgonmat och vidare ut i det fria.

Förmiddagsbesöket hos mamma. Stundom verkligt, stundom lite mer svårt förstå. Klart att hon saknade Nils-Olov och såg fram emot hans dagsbesök. ”Han har förändrats så mycket, förr kom han ju till mig varje dag”. Så var faktiskt hennes egen minnesbild.

Lite hann jag plocka med i Hyttmarken. Lite i alla dessa lådor som ställts av. Mest böcker men också en del mer personligaprylar som jag inte alls förstår varför de avyttrats i sådana här lådor. Slänga allt vore en form av brott. Men låta allt ligga kvar känns också helt felaktigt.

Hann med att kolla in. Martin och hans gäng kör på ända in i kaklet. Det vill säga till sina semesterdagar. Har gett sig tusan på at barnhinderbanan ska vara på plats före det. Medan vuxenbanan får beror till efter semestern. Gruppen har verkligen gett avtryck. Och skulle ge ett gigantiskt tomrum efter sig om de inte fick förtroendet existera vidare. Också tydliggöra at vår egen kommun ska täcka in hela det geografiska området, inte enbart de helt centrala delarna.    

Långpromenaden i brytningen mellan uppehåll/regn var som alltid en upplevelse. Så väldigt mycket ta in, till del begrunda. Hus, tomter, åkrar, skogar, djur, människor. Allt registrerades och samlades ihop i en form av minnes-bag. De e gött å leva.

Bortskämd med lunchen. Idag lagades den av Nils-Olov. En pajvariant. Lät mig gott smaka. Lite annorlunda än den mer traditionella lunch jag brukar inmundiga.

Fanns andra upplevelser också. Med annat innehåll. Det jag borde tillägna antal dagar till. Städa ur garderober. Finns massor med kläder ansamlat som jag absolut aldrig kommer nyttja. Men gott om plats tar de verkligen. Men det är ju svårt för vissa djur släppa saker och tig också. Gäller hamstrarna. Och har väl en hel del av hamstrande inne hos mig. Fick telefon kring hur förnuft borde sås, odlas, gödslas för att kunna skördas.   

Födelsedag. Lukas nio år. Klart jag skulle deltaga. Fika i alla underfundiga utseenden. Som ett barnkalas kan te sig. Och fullt ös, mängder med myror i brallorna.

Imponerad. Nästan alla frågor som kopplades till Premier League fick direkt sina svar. Skulle säkert klara 10.000 kronors frågan på det ämnet – Kalle. Och nu planers också för resa dit – den 26 oktober om allt fungerar. Men hur ha Arsenal som favoritlag före Barcelona? Ofattbart.   

Lennart hade samlat sina barn – och barnbarn där i Grindbo. Nils-Olov & Simone följde med för att träffa kusiner – och kusinbarn. Kan ju vara värdefullt få se hur små krabater kan röra sig, uttrycka sig. Innan det blir dags för egen avkomma. Övning ger ju färdighet. Så sägs det. Och avskrämda blev de verkligen inte, istället direkt motsatt. De gillade det – med eftertryck.

En dag men inte med så där mycket gjort!

Bära på en apparat

Konsekvenser blir det alltid i drabbningar. Än tuffare när saker och ting ställs på sin spets. Fortsätter här med nattliga inbrott. Mobiliseras i hela samhället utifrån missnöje – att saker och ting inte får vara i fred. Genom att inbrotten ständigt fortgår verkar det mer eller mindre organiserat. Men kommer också möta motstånd när invånare sluter sig samman, patrullerar eller lägger upp olika former av avslöjande fällor, minst kameror.

Kan bli våldsamma konfrontationer! Missnöjet har vuxit så starkt och förståeligt. Och de banditer som agerar torde förstå konsekvenserna av att åka dit. I natt till och med inne för stöld i ett förtält, där ägarna sover i husvagnen som tillhör montaget. Denna gång avslöjade men kunde ändå flydde fältet utan att åka dit. 

Åka dit på grund av våld. Kvinnovåld. Förödande höra om att en man med våld fått döden inträda hos sin nära kvinna. Och i hemmet samtidigt vistades två yngre barn. Nyheter kring sådant som inte kan hända. Men som uppenbart ändå händer. Blir än mer nära då hela det här äger rum i Ockelbo. Prinsens uppväxtkommun.

Bara ett hopp. Och då ett så kallat tandemhopp. Fallskärmshoppning har aldrig varit min grej. Ändå starkt berörd när planet med fallskärmshoppare bröts samman i Umeå. Och de nio ombordvarande hade noll chans att överleva. Händelsen som alltid står där inristat i historieboken. Med sitt högst svarta kapitel.  

Slag i saken. Skulle leverera tillbaka till Anna-Karin den folkdräkt jag lånade till midsommar aftonen. Ringt många gånger. Skrivit många gånger. Trodde de var hemma idag. Men regnet det bara föll ned. Mängderna var stora – och ihärdiga. Men ingen öppnade och fick dräkten med mig igen. Känns som jag på något sätt sitter fast tillsammans med Ovansjödräkten.

Kollade upp den där apparaten. Som jag liksom sitter fast med numera. Hur saker och ting fungerar. Hur allt håller samman. Och vad som kan matas in hemifrån. Tydligen kollar den av mellan 00.00 och 03.00. Så får väl skärpa mig och sända de rätta signalerna just då.

Att sända signaler, eller tydligen stundom fel signaler. Också en konst men en negativ sådan. Istället för att signalera mål, orienteringskartan och ge spirit, så är det betydligt enklare signalera problem och svårigheter. Också det en konst men en konst som absolut inte ger näring.

Tror det var ett stort ögonblick för mamma. Som hon också mycket klart kommenterade med att hon inte trodde att Nils-Olov – och Simone – skulle komma på besök! Det var ju så länge sedan. Uppenbart visade hon sina känslor. Även till den där magen som blivit allt större. Hon trodde till och med att det skulle vara fler än en därinne.

Efter regn kommer sol. Som kvällen avslutades efter ytterligare en stark regnperiod. Underbart när solen söker sig ned i vattnet. Naturen i all sin skönhet.  

Också en söndag

Så var det till slut avklarat. Vet faktiskt inte varför det tagit så lång tid. Handlar väl mest om att det inte blivit av. Men tidig eftermiddag blev det av at sänka ned den övergödda kroppen i Storsjön. Säsongens första utomhusbad avklarat.

Högbo dygnet kändes som ett veckoslut. Men slutade ju tidigt lördag. Så söndagen blev bara en bonus. Alla sommartimmarna.  De som innehöll så mycket sol. Tills sen eftermiddag/kväll då regnet öste ned under en timmes tid. Och någon hamrade på – verkligen hårt, uppe i himlen. Men oron spred sig inte alls.

Hämtade hem mamma och Lena under förmiddagen. Och bjöd in Ingrid också. Tror faktiskt de hade en bra fikastund där under äppelträdet. Trots att mamma tydligt meddelade att hon så gärna hade velat träffa Ilse. Det får anstå till en annan gång. Hon har verkligen fastnat för den lilla tjejen. Betyder så mycket även för mamma och hennes dag för att få behålla sina känslor.   

Ilse hon var istället med sina föräldrar. Längre bort, mot Lund hållet. Och även hon fick tillfälle till bad idag. Kring detta – det finns bildbevis. Och verkade trivas i böljorna de blå. Blir säkert en fena i vattnet när hon redan är intresserad ta simlektioner.

Ned på planen. Tog del av Martin och hans grupps arbete. Nu fokus på barn hinder banan. Den för vuxna kommer tydligen få växa fram direkt efter deras semester. Redan övertygad om att det här blir toppen. Så mycket stolthet som sprids in i Martins arbetsgrupp, så mycken samhällsnytta de skapar. Exakt som en dylik grupp ska arbeta, stärka självförtroendet för de som ingår. Trots semester nu står det att barnbanan ska invigas per den 17 augusti. Det som heter, att göra skillnad på riktigt.

Hemma, men ändå inte. Nils-Olov och Simone skulle ju vara här. Hade jag räknat ut. Men icke. Blev uppenbart kvar även denna dag, denna natt - på Boön. Men i morgon sägs det. Vi får väl allt se det först. Vet att mamma väntar mycket på deras besök. Också.

Bokat upp Nils-Olov för förmiddagen tisdag. Om det nu är ok för Per-Ewert så skulle vi ju kunna börja knacka på det där loggolvet. Dra ur spik, mäta upp, såga bort det murkna. Och börja lägga tillbaka. Olika längder, olika bredder. Men någon gång borde vi allt börja. Tisdag förmiddag är en dag det också. Let´s do it.

Löpeld av det sämre slaget. Tydligen pågår en inbrottsvåg över samhället. Så många som haft påhälsning av destruktiva krafter. Nu blir det säkert någon form av medborgarmobilisering igen. Vilket på sitt sätt är bra. Men kan också leda fel. Fortsättning följer. Och inser det förnedrande det handlar om att bli bestulen.

Lackar mot sömn inför måndagen. Allt medan Micke är på väg i bil från Italien och vidare till Hälsingland efter semesterresan. Känns fortfarande orimligt långt för att klara av det här med sträckkörning per personbil. I alla fall; varmt välkommen hem.   

Avslutade med några äldre avsnitt Dicte. De kan – de där danskarna. Precis som när nu EM i friidrott för upp till 23 åringar avslutades i Gävle. Dansk seger på 5.000 meter efter imponerande spurt. Hon är faktiskt enorm. Och hade redan tagit segern på 3.000 meter hinder.

Högbo dygnet

Något som aldrig förut blivit gjort. Något som kanske aldrig skulle ha blivit gjort. Något som det var så svårt få till. Så himla svårt samordna så det skulle stämma för alla. Men så blev det möjligt. Fungerade datum fredag-lördag. Då var det bara köra! Kosta vad det kosta ville.

En fredag-lördag i Högbo som inte går av för hackor. Stolt naturligtvis, mycket. Tre söner och alla med. Tillsammans med sina flickvänner så blev vi ett gäng på åtta. Fredag 14 till lördag 12. Mycket mat men också en del motionerande. Allt det där som är samlat just på Högbo. Undrar stilla vilken ort som kan utmana med något bättre?

Det som inmundigas. Försök till lokala begrepp som härodlat. Mycken mat och den allra högsta kvaliteten. Oavsett vad vi jämför med. Tacksam också till Tomas som var den som fick mina tankar att övergå till praktisk handling. Men ett allvarligt angrepp på min egen naturliga hållning, angrepp på min egen upparbetade snålhet.

Klart det här är ett sätt öka sammanhållningen, påverka meningen-med-livet. Och bygga minnena mellan bröderna än mera. Utan att någonsin tvivlat på att den alltid varit där. Att det är tillsammans som de skulle möta upp någon form av hotbild. Oavsett mot vem den skulle vara riktad.

Checkade ut och fick ett bra samtal med min kinesiske vän Frank direkt vid lunchtid. Trevlig familj oavsett när, var, hur jag möter dem. Tillsammans har vi fått fram ett antal mycket lovande case. Men så finns det ju krafter utifrån. Som aldrig är drivande, aldrig kan arbeta fram konkreta projekt och ge dem liv! Och som darrar i knävecken i förtvivlan att det finns kinesiska intressenter. De som tillhör den räddas skara och drar i handbromsen. De som aldrig kan bidra i lyckat genomförande men som ändå stiger fram när något skett och de så gärna vill sola sig i glansen. Märklighetens personer. Men vi vet ju nu mycket väl vilka de är och funderingen torde vara - ska vi övertrumfa dem genom att precisera vederhäftig fakta, få dem delaktiga – eller bara köra över desamma?

Tog mig in i Stadshuset. Så där låst lördagseftermiddag. No problem. Men sedan tog det stopp. Omöjligt få hissen fungera. Men det gick fixa vigseln i alla fall. Lånade fullmäktigesalen. Slaggmuren är mäktig som bakgrund även i romantiska sammanhang. Och väldigt trevligt par. Leif & Agneta som gjorde slag i saken. Och valde formellt att även där segla ut tillsammans på haven, de hav som förenar oss och når precis alla stränder.   

”Va roligt at du kunde komma”. Absolut första kommentaren från mamma när jag kom och besökte henne under eftermiddagen. Kändes såväl ledsamt som positivt. Och när hon ville följa med hem kändes det också något besvärande att prata bort den förhoppningen. Till; jag kommer i morgon igen och då ska vi ut och gå och givetvis hälsa på Ilse. Vet ju så väl att den lilla tjejen smälter hon uppenbart helt utav.  

Slå på TVn. Inte alls svårt när man själv är idrotts freak. Och träffat diverse atleter där uppe i Högbo. För där bodde diverse landslag. Bland annat de svenske som tävlar i friidrotts EM för de upp till 23 år. Med Gavlevallen Gävle som arena. Gavle som pinkas in som varumärke i hela Europa. Välfunnet. Än mer anmärkningsvärt när Gavlerinken inte längre accepteras politiskt! Men välfunnet med att ge alla medaljörerna halmbockar! Knappast finns mer vinnande produkt i någon annan stad/kommun.

Fast dagen innehöll också några tvivlande telefonsamtal. Så svårt veta innehållets mening. Den som inte klarar sätta upp något mål, inte har någon färdriktning och inte klarar av få fart i sitt livsprojekt kan näppeligen bli missmodig över något? Finns inget svar i en olöslig gåta.

Tidig kväll. Stort ätande har gett sina avtryck. Inte enbart över magens omfattning. Utan även i tröttsamheten. Kanske det beror på att det är tröttsamt med allt tuggande. Satsar istället på en tidig söndagspromenad. För att också ersätta dagens morgon tabata – som det för egen del inte alls blev något av med. Svårt vara på två ställen samtidigt

Gotländsk sommar

En utflykt är en utflykt. Och kan rubba en hel del på invanda cirklar. Natten till måndag, nattfärja till Visby. Med sittplats stol blev det ingen sömn alls. Men väl stela leder. Hittade Per-Ewert & Linas lägenhet tidig morgon. Mindes mobilt data nät. Nu fattades det så dagarna innehöll noll av kommunikation över datorn. Och därmed också noll blogg skrivande under veckan.

Speciell ö, speciell stad. Även när det inte handlar om Almedalsvecka. Ingen bil med. Det låste till del oss. Främst dock låst dock av väderleken. Svensk sommar ska ju inte handla om blåst, regn, kyla. I alla fall är det så tankarna går – mot värme, solsken och bad – utomhus. Allt det som lyste med sin frånvaro. Eftertanke; hur många år har jag varit på Almedalsveckan? Men i år – avbrott. Eftertanke: många minnen och många möjligheter som definitivt saknas. Passivitet leder aldrig framåt. Mest till stiltje och en form av missmod. Så – always look at the bright side of life. Då fordras det också såväl mål som riktning.

Utan datorns hjälp så fick ambitionen bero. Den om att teckna ned ett förslag till remissvar på länets dokument, Klimat- och energistrategi 2020-2030. Men läste in underlaget. Vissa slutsatser måste ha varit skrivna i den snö som smälte i våras. Ändå värdefullt läsa in. Avslöjade mycket tydligt var författarna hör hemma. Rent politiskt. Ändå kommer mitt remissvarsförslag inte beröra sådana tydligheter. Gäller höja sig över den nivån. Fast ett remissvar måste ändå problematisera, även i de avsnitt där jag egentligen helt håller med.     

Dagarna i Visby. Antal personer som jag verkligen känner och stötte på här! Världen är på sitt sätt mycket liten. Eller kanske närvarande. Oavsett var man befinner sig. Till och med troligen Sveriges trevligaste landshövding. Anders ny i sitt uppdrag – bara fem veckors tjänstgöring hitintills.

Klart det är en ynnerst. Att ibland få låna den här lägenheten. Med central i Visby, det finns inte. Lägenhet i 1100 tals hus. Med den där typiska innergården. I år noll planering. Tyckte jag hade så mycket annat att hantera. På hemmaplan. Menu blev det att koncentrerat prova de olika restaurangerna som huserar i Hansa staden. Inte alla men en hel del. Och verklig god mat, överallt.

Tidig hemresa den här torsdag morgonen. Blev att ställa klockan med god marginal. Städa ur, äta frukost och tidig promenad ned till färjeläget. Helt fräsch färja som drevs av gas, dock inte vätgas. Men väl LNG. Hade med mig tröttheten även till fastlandet. Plockade upp bilen hemma hos Nils-Olov i Mörby sedan var det inte låg färd till Sandviken. Stämde av på Stadshuset. Och naturligtvis nyttjade jag torsdagen för att handla mer fräsch fisk av Dennis. Härligt med en yngre fiskare som verkligen satsar på yrket.

Satsar är en speciell förmåga som vissa yngre gör. Fått ta del över nätet på den satsning som Erik gör i sin musikgrupp. Med hans inställning torde det mesta vara möjligt. Vill gärna få återkoppling på gårdagens spelning.

Satsar på förändring gör också Micke. Åka så himla långt bort med bil för en badsemester kändes ju närmast crazy. 250 mil enkel resa. Samtidigt så verkar resan och vistelsen fått in et nytt tänk. Med andra ord en speciell förändringsresa. En oerhörd styrka att kunna vara med i förändringens främsta led.  

Lite av ett svek kändes det som att vara borta från mamma de här dagarna. Ändå verkade hon förlåta mig. Ville följa med direkt. Lovade henne en förmiddagsfika. Och den ska givetvis verkställas – oavsett väderleken.

Helena och Mari ställde upp ikväll igen. Så lite röra blev det i varje fall. Röra på den svällande magen. I ett tabatapass. Skulle behöva vara med varje gång, oftare. Inser att jag återigen kommer missa ett pass, denna gång morgonen lördag.

Klart jag är imponerad. Martin med arbetslag arbetar på, oförtrutet. Snart är det på plats, hinderbanan för barn! Och efter semestern, likartat men än häftigare. Banan för vuxna. Hoppas innerligt de som gör skillnad får fortsatt förtroende.   

On the road

En resandes långa dag. Som det är att ta sig från en ort till en annan. När det är långt mellan diverse stopp.

Men först en förmiddag. Går inte bortse från Ilse. Idag skulle hon dessutom vara med i trädgårdsarbete. Bestämmer också utomhus! Den yngste trädgårdsmästaren ever. Jord, vatten, spade. Klarar redan av det mesta.

Känns ordentligt lämna henne några dagar, liksom Sixten förstås. Men har ställts ett löfte som kommer hållas. Av såväl Elin som Carl-Henrik. Och dagarna går fort, när de inte är så många heller. Får krama ordentligt. När tillfälle ges.

Passagerarsätet till Uppsala. Ny placering men gav möjlighet till igenstängda ögonlock. Stopp på Ofvandahls konditori. Men tydligen var det sommarstängt i den klassiska miljön. Stängd Saluhall indikerar väl också sommaren. Men alldeles bredvid Glassbar. Så något gick det få ned i magen. Tillsammans med en kaffetår. Möjligen Lindwalls – för att vara lokalpatriot. Minnena från Saluhallen fick ligga kvar oupptäckta. Och lagrade i Minnenas Skafferi.

Kanske sista gången till Mörby. För nu är ju i praktiken lägenheten såld. Nästa resa för at hälsa på lär bli något längre. Precis som det är till Åkersberga. Österåkers kommun. Både Nils-Olov som Simone följde med och visade Huset. Som blir nya hemmet från den sista augusti. Ett helt speciellt område i Säby. Men tydlig Bullerby känsla. Allt byggt som det skulle anstå Astrid Lindgren. Om hon nu hade varit arkitekt förstås. Hela området byggt i upplägg – tre hus med olika häckar runt om. Ramade in husen i full grönska. Mellan husen en gemensam yta i grusbeläggning. Och mitt i den gemensamma flaggstången. Helt speciell karaktär. Helt rätt beslut. Väntar man barn så tar man också ansvar. Och ett ytterst barnvänligt område. Nedanför förskola. Nedanför den en lummig å som rinner vidare ut mot havet. Och längre fram – vem vet – kanske, kanske lockande med Årsunda. Igen.

Hann med att titta på VM finalen. USA vs Nederländerna. Hmmmm – straffen! Men ändå väldigt rättvist. USA klassen bättre. Stora felet med finalen handlade blott om att amerikanskorna inte ställdes mot Sverige. Som också de egentligen var klassen bättre än holländskorna. Men i den semifinalen var bollen verkligen rund. Finalens stora spelare; Megan Rapinoe. Samtidigt turneringens bäste. Och turneringens skyttekung. Lagkapten. Och totalt avståndstagare till Donald Trump. Hon accepterar ingen inbjudan till Vita Huset. Allt det här som gör henne än större!  

Mycket sen avresa med tunnelbanan mot Stockholm Central. Ingen bilplats kvar från Nynäshamn till Visby. Så det var lika bra ta Gotlandsbussen till Nynäs. Färjeavresa först 02.05. Så sent har jag verkligen aldrig kastat loss någonsin.

Blir säkert en tröttsam natt. Innan vi letat reda på lägenheten och kommit till ro. Vill ändå upp i tid för att se vad en frukost på Gotland kan innehålla. Och speciellt få inmundiga den – förhoppningsvis i vackert solsken – där mellan innermurar som är rosenklängda. Och typiska för Hansastaden.   

Viva Svenska Damer!

Olidligt spännande. Ett underbart sätt skapa hjältar. Och säkert mängder av svenska fans bänkade framför TV apparater denna lördagsafton. Kunde handlat om guldfight. Nu gällde det istället brons. Inte fy skam. Och syntes verkligen att man gjorde allt för att fånga metallen. Två tunga skador gjorde insatsen än mer beundransvärd. Och det var mycket nagelbitande innan den ryske domaren blåste av fighten. Och förkunnade att VMs tredje plats blev vikt för Sverige.

Grattis svenska damerna. Ett antal strålande insatser behövdes innan prispallen kunde nås. Och har faktiskt sett alla när de rullats ut över TV duken. Många spännande som också visat att bollen är rund. Ibland rullar den med, annars emot. Ibland är VAR granskningen underbar, ibland uteblir den. Många dimensioner att belysa.

Fotboll under eftermiddagen med killarna på planen nedanför Carl-Henrik. I andra laget Lars. Så jag var därmed inte alls jättegammal, men nog ändå äldst. Kul få vara med trots att bästa datumet passerats – för länge sedan.      

Morgonens timme var ung. När jag vandrade ned till samma plan. Första gången efter operationen till ett tabata pass. Ärligt; satsade inte så där väldigt stort. Men viktigt för mig, jag var i alla fall med. Tyvärr blir det inget den kommande vecka, för egen del. Om de kör så kommer jag ju själv vara bortrest. Men därefter…… Jag behöver verkligen komma igång. Och kan jag nyttja den här formen av starthjälp – underbart.

Tog med mig grannen Annika och kollade de projekt som Martin med arbetsgrupp jobbar med just nu. Två hinderbanor, en för ung, andra för vuxen – det blir kanon. Fantastiskt vilken skillnad det kan göra i en bygd med dylikt arbetslag, men då fordras det också rätt arbetsledare. Vilket Martin är med råge. Flera sådana grupper som lyfter individen och dessutom ger det där extra till samhället. Varit väldigt litet ifrågasättande. Och de som drivet den ifrågasättande linjen – tycker jag mest synd om. De måste ha ett tröstlöst leverne.  

Underbart var det också för mamma. Hämtade hem henne från Vallgården på fika. Och så var Ilse här på plats. Och hon charmade verkligen mamma – igen. Även när jag körde henne åter var det den lilla flickan hon hela tiden pratade om. Med sitt öppna jag och sitt leende ansikte. Hoppas Carl-Henrik o Elin kan hämta över mamma även den här veckan när jag själv är indisponibel. Och gärna bjuda henne på jordgubbar – de allra första i år – påstod hon. Och åt – det gjorde hon med den bästa aptit.    

Förmiddagsutflykt till Ali. Fantastisk kille på allt med plåt och hur den också sedan ska skyddas. Ingenting är omöjligt för honom. Och nu har han ju några dagar att ordna till nästa objekt. Dock borde han själv ned i varv. Att arbeta så oerhört som han gör kan slita ut den bäste.

Tolkningsbart? Knappast. Från den 1 juli handlar det om rökförbud till vissa platser i Sverige. Vilket knappast kan tolkas. Men det finns ju en myndighet som har ansvar säkerställa att lagen följs. I enlighet med; Uteserveringar till restauranger och kaféer. Entréer till lokaler dit allmänheten har tillträde, som butiker, serveringar, bibliotek, biografer och teatrar.

Fotbollen går in i sommarvila. Sandvikens IF skapar än större intresse inför höststarten med dagens vinst. Gefle IF motsatta riktningen. I trean fortsätter Torsåkers kräftgång. Dagens positiva innehåll. Karl två mål. En hypertrevlig kille med känsla för det han företar sig.  

Säkerhetsgranskning nu anbefallt. De bussar som rullar runt med biogasdrift kommer nu granskas. Trafiken borde vara säker och inte äventyra passagerarnas säkerhet. Att introducera tekniklösningar som definitivt inte är utsläppsfria – är också högst anmärkningsvärt.

Från lägenhet till hus

Alla människors lika värde. Manifesteras också i Bollnäs. Men inte av Svenska kyrkan! Lyssnar in intervjun i Radio Gävleborg. Och känner……finns det ingen insikt vad Pride handlar om? Varje organisation borde ha en form av intern utbildning. Vad som inryms i just mänskliga rättigheter. Åvilar alla och framförallt vissa! Upprördheten i diverse inlägg är fullt förståeliga. Oavsett varifrån de nu komma. Bland annat från Almedalen!

Äga eller läsa. Det som skiljer talar från andra personer. Visar sig varje kväll på Almedalsscenen. Även ikväll. Tur för kvällens talare att hon kunde hålla fingret på varje enskild rad hon stavade sig igenom. Kanske bättre enbart ha lyssnat istället för att också titta. Då kanske där hade funnits något budskap som orkat tränga sig igenom.

Det som trängde fram var tillsättande av någon form av kommission. Ett vanligt ord från olika partier numera. Uppenbart är det en hel del frågor som det saknas grepp över. Så det lär bli flera som nyttjar modeordet vidare – kommission.

Visby. Nu två s k politikerdagar kvar. Nästa vecka färgas Visby mer av städning efter de här intensiva dagarna. Som också innehållit regn och blåst. Idag blåst i massor då en Finlandsfärja med över 1.500 personer inte klarade angöra hamnen utan fick flyta vidare mot Åland. Många sjösjuka som inte kunde ges tillfälle få känna markens trygghet under fötterna. Faktiskt mycket skönt att bo på fastlandet. Där varje väderlek har sin tjusning. Uppskattar – mycket. För nästa vecka lär regnet och åskmolnen ligga hårt draperade över Östersjön.  

Tittar idag söderut. Gratulerar Nils-Olov som nu kommit i mål med sin lägenhet. Sålt den vidare och kan se fram emot flytten till det hus han tingat. Lite konstigt blir det dock att någon gång hälsa på. Och då komma betydligt längre ut från centrum. Med säkerhet har han dock gjort rätt val igen.

Många böcker var det. Överlämnade dem med varm hand till det Loppis som genomförs av Årsunda IF fotboll. Antal kronor kanske de kan dra in. Välbehövliga. Alla bäckar små kan tillsammans utgöra skillnaden.    

Kanske Ilse kan få göra sin första cykeltur, snart. Plockade i varje fall fram Elins cykel. Så nu är det väl bara fylla i luft i däcken och sätta på den där cykelstolen. Så!

Några bollkontakter. Hade såväl jag som Kalle o Olle. Nere på fotbollsplanen väster om förskolan. Men då regnade det ju ganska häftigt förstås. Så där länge blev inte vår match. Min fördel; tyngden och kraftigare tillslag. Däremot – flåset tillskrevs killarna. De sprang – och sedan – sprang de igen.

Något lat på kvällskvisten. Blev besök nere hos Shiyar och en Acapulco. Pizza med en hel del krydda i. Och fyllde på med ett glas vitt. Rundade av med jordgubbar. Svenska givetvis.

Little Drummer Girl. Med Stellan Skarsgård. Går att se den igen. Nu på TV4, tidigare på C More.