På något sätt blir det
alltid ett slut. Men vi vet sällan hur och när. Men at förutse att slutet skulle
komma för rikspolischef Dan Eliasson var knappast svårt. Höll sig kvar i en
form av övertid. Dansade omkring på slak lina under väldigt lång tid. Nu höll
det inte längre och han entledigades. Som det väl så fint heter. Vad som kommer
efter? Hur saker och ting nu kommer hanteras? En öppen bok att skriva i. Men
ingen anledning här och nu spy gala över Eliasson och hur han fick uppdraget
och vilka som höll honom under armarna. Nu sparkas Eliasson snett utåt till ny
chef för MSB. Märkligt vilket förtroende det nu kommer bli för den myndigheten!
En renodlad politisk tillsättning till en person med sådant misslyckande bakom
sig!
Annorlunda förmiddag. Antal mycket förtroendefulla personer i
samhället vill fortsätta sitt samhälleliga engagemang men göra det under den
äkta gröna färgen. Finns det något i uttrycket – vi gör varandra bättre så är
det självklart ta emot dem med mycket öppna armar. Mångfald är alltid oändligt
mycket starkare varumärke än enfald. Ett starkt lag får nu förutsättningar att
bli än starkare. Att möta framtiden med möjligheter klingar som skön musik.
Förtroende är enkelt stava
till. Men det har ett värdefullt innehåll. Möta varandra öppet och ärligt. Ge
förtroende, ge input. Absolut inte alltid hålla med varandra – utan känna sig
fri att komma med sina egna funderingar, egna slutsatser. Och förstå at tas
beslut i en grupp så gäller det tills gruppen tar annat beslut. När så inte
sker – då tär det – när ambitionen är istället att nära varandra. När
förtroendet naggas gäller nog at svälja, göra det antal gånger. Och veta att
inte äkta förtroende tär mest på den som inte klarar det fullt ut själv.
Himlen är oskyldigt blå.
Samtidigt var den lite vit i morse. Något snö hade fallit medan prognoserna
pekar på mycket, mycket mera. Kombinerat med kraftig blåst. Slår olika – men
med framförhållning så ställde Nordanstigs kommun redan i morse in skolverksamheten
för torsdagen. Så där väntas något av eländes elände. Om man inte är såld på
just den vita varan. Stängt lär det också bli i Hudiksvall och Bollnäs. Medan
Ljusdal friskar på. Det är alltid mera i Hälsingland – av allt. I förhållande
till lilla Gästrikland. Stor tar givetvis för sig. Av allt.
Ur led är tiden. Eller
tiden är olika från Sverige till bortre Ryssland. Så redan under förmiddagstid
så kom de i kroppskontakt med varandra. Bandygiganterna Sverige vs Russia. Slutresultatet
förkunnar alltid vilket lag som vunnit. Idag också. Svensk seger med 6-3.
Psykologiskt viktigt men ändå inga siffror som ger målfördel inför den sedan
tidigare förväntade finalen. Mellan just de här två lagen. Några spelare ur
skick före matchen (Edlund och Pettersson) och en under densamma (Hellmyrs).
Det tar ordentligt på spelarmaterialet.
Vet inte hur det är. Vare
sig skilsmässa eller helvetet. Så då får det stå för Kalle Moreaus att beskriva
tillståndet. Tydligen icke önskvärt. Men förunnat personligheten från Orsa.
60 miljoner för en enda
fotbollsspelare i Sverige. Och NEJ. Kaxigt. Men det är också framfusigheten som
tvättat fram Östersunds Fotbollsförening som något som berör. Inte till salu
står det på skylten. Men också utsålt inför Europa League matchen vs Arsenal.
Ett projekt enklare än at plocka ned månen från himmelen. Men ska någon lyckas
med det; Östersund!
IS våldtäkt på Syrien borde
nu ha avbrutits efter det förödande kriget. Då tågar istället Turkiet in med en
vildsint offensiv för att krossa alla former av kurdiskt inflytande. Människor
bombas ständigt till ond bråd död. Och har också internt stöd i just Syrien för
mannen med blodiga händer, Assad. Och längre norrut – givetvis Putin! Vilket
gäng.
Polyper. Så himla många år
sedan jag fick dem bortopererade. Nu var det lill Emils tur. Och det hade
givetvis gått bra. Det är rapporten till mig. Får prova på lördag om han klarar
av att ösa i sig godis!
Hann hem, hann till och med
föra bort en del snö. Men mer lär komma, mycket mera. Vill ha ordentligt
skottat. Nu kan det bli kris när jag själv blir borta några dagar. I att hinna
hem ligger också att vara på plats när Patrik drog igång tabata passet. Den
träning jag verkligen behöver. Och skulle behöva än mycket mera av.