Att vara - och att vara

Så aktuellt. Följa med berättelsen kring hur vissa IS kvinnor tar sig ut ur de speciella lägren i Syrien för att ta sig åter till Sverige. Aktuella fallet också plockat med sig litet barn från Sverige ned till krigsförande område och den speciella sekten.

Att bli köpt tillbaka till Sverige och slippa alla former av straff för sina terrorbrott. Skulle aldrig gå i andra länder där terrorlagstiftningen är på plats. Sedan lång tid tillbaka. Motivera denna form av passivt styre går knappast förklara.

På plats i god tid. Som ger bästa möjliga start på nya veckan. Och en del ämnen var mer intressanta än andra. Förståelsen oss emellan kanske är nästan för god för att skapa syre i vattnet. Lite konflikter och lite olika åsikter är aldrig farliga. Mera en förutsättning för att bryta och vrida, så bästa möjliga beslut kan sättas.

Engagerad i humanism. Se varje individ som en unik person. Och med möjlighet bidra i det svenska samhällsbygget. Så rimligt. Speciellt när det går så enkelt följa varje person med bakgrunden i Sverige. Och hur de i de allra flesta fall klarat av att orientera sig framåt. Och i de flesta fall studerat vidare inom yrkesinriktningar där vi har stora behov att rekrytera till. Kraven på de aktuella ungdomarna är betydligt mycket tuffare än vad vi själva ställer på våra egna ungdomar. Fixas det inte till den 10:e december så skall var och en utvisas. Utvisas till kanske världens farligaste land. Och ett land där de aldrig någonsin satt sin fot. Om/när de inte kan utvisas i pandemin tid. Och efter beslut vare sig får tillstånd till att studera eller arbeta – då återstår enbart kriminalitet. Att ta beslut som enbart riktar sig till kriminalitet är inte något som ett demokratiskt land borde hålla sig med. Undrar hur det här beslutet är grundat, hur det motiveras. Kontraproduktivt från början till slutet. Borde i varje fall komma en förklaring till de tvära kasten – och motivera det med humanism torde vara längre än långsökt.

Dagen då flaskorna landade. I alla fall kunde delas ut med mig själv som mottagare. Direkt från Systembolaget. Eller än mera direkt från Australien. Inget vanligt vin utan det bästa som produceras i landet mitt emot oss – andra sidan jordklotet. Måste spara dropparna till någon speciell tilldragelse.

Andra droppar. Per Ottnargård med flera lyckats få till den där unika whiskyn. Direkt från Gammelstilla Bruk till Systembolagets utbud.

Röjsågen vars handtag var kaputt. Men Fariba hon kan hon. Efter mitt besök där tog det inte lång tid innan det fanns en ny kopia på plats. Eller i varje fall lagat med förstärkning. Också positivt få en berättelse om det företaget samt de andra två i samma lokaliteter. Nu blir det blott hämta verktyget när saker och ting passar i kalendern.

Gott få tillhöra ett lag som drivs av möjligheter. Och viljan av att göra varandra bättre. Kerstin kallade samman till teamsmöte. En stor eloge också till alla som lät sig kallas och gas av sina funderingar. Det som är skillnad i ett lagarbete mot att själv alltid försöka spela för sig själv.

Politik är uppenbart något som vissa aldrig blir fyllda tillräckligt av. Kände mig ha ett viktigt samtal på gång. Men avvisades från den som brinner av politiska inlägg och inte klarade av missa ett enda ord från ett kommunfullmäktigemöte i Hälsingland. Den ständiga prioriteringen. Att vara eller inte vara, och där har det aldrig någonsin varit annan verklighet än att vara. Bli vid din läst.    

Ivrigt spanande

 

Dagarna bara rinner iväg. Går väldigt fort – när man har kul. Och kul ska man ju ha – varje dag. Blir möjligen inte så mycket gjort – trots alla möjligheter som öppnar sig varje lördag – varje söndag. Krockar det inte med annat så handlar det förstås dessa dagar om inledning i sin egen tabata grupp. Så samma traditionella start – även denna söndag. Utomhus när det fungerar. Och det gjorde det ju på hockeyrinken i morse. Än så länge ospolad. Men vet ju inte, möjligen är det dags för Micke med arbetsgrupp att försöka mätta underlaget med vatten till veckan. Skulle göra dem till hjältar igen. Inom de s k extratjänsterna som en viss Gävle person mår så illa utav. Fast å andra sidan verkar den personen ju må illa ständigt – av precis allt. Kanske svaret på illamåendet är att personen omger sig med konstigheter i en speciell gruppering.

Fantastiska sändningar från TV1. Vinterstudion. Och med svenska framgångar blir det ju än bättre. Speciellt handlar det ju om damernas framgångar i såväl skidspåret som i skidskytte. Hanna Öbergs smällde till ordentligt. Inte en enda bom i skyttet och dessutom snabbaste åktiden. Piteå halleluja. Och hon är definitivt inte själv från Svedala. Det gemensamma för svenska gruppen är att alla bor i Östersund. Sveriges Mekka för framgång

På damsidan är det idag svenska laget mot Therese Johaug. Så verkar det i alla fall. Men norskan är fortfarande lite väl bra på distansloppen. I sprint hänger dock inte norskan med alls. Dessutom svenska gruppen betydligt äldre än den åldrande norskan.

Betydligt tuffare på herrsidan. Men även där skidskyttet! Sebastian Samuelsson, idag på silverpallen. På bronsvarianten Martin Pounsiloma. Imponerande. I vanliga skidsporten finns ingen herr representant med framgångsvallning. Att lägga dylikt ansvar på Calle Halfvarsson skulle blott bli en mörk dröm.

Hann också med diverse blickar på ödesmatchen Helsingborg vs Falkenberg. Oavgjort och mållöst. Poängen som än mer kastade ut Helsingborg från fotbollens finrum. En match kvar och ingenting i de egna händerna.

På det lokala planet känner jag inte till något som helst. Känns verkligen då hjärtat klappar fullt som den sanna lokalpatrioten.

Avstånden är kanske kortare än någonsin. Förutom då nuläget med covid -19. Fick uppmuntrande rader i morse från Melbourne. Där hettan lägrat sig. Redan på måndag kan jag gå till Systembolaget och kvittera ut de två exemplariska flaskorna vin som kommit mig till del – den vägen. Långväga födelsedag!

Ivrigt jobbande. Var till Hyttmarken och såg några ivriga personer som arbetade idogt med bland annat tapetsering. Imponerad! Och ett stort lyft.

Fyllde i kalender för 2021! Blev inte särskilt mycket tomma tidshål. Spänningen och nyfikenheten stiger kontinuerligt.

Bagar Ilse

 

Så härlig luft. Bara att fylla lungorna. Och känna att saker och ting fungerar. Nollgradigt under morgontimmarna. En hårdare yta på rinken. Även idag platsen för tabata träningen. Elva själar som strålade samman. Och sedan strålade ikapp. Övning för övning. Och strax var vi i mål, träningens avslut.

Blev en fortsatt lördag med en hel del idrott. Dock enbart på TV och inget eget deltagande. Skidor under fötterna och på dem svenska damer. Då handlar det även internationellt om framgång. Såväl i ”vanliga disciplinen” som inom skidskytte. Inte bara jag som imponeras. Gör man definitivt world wide.

Andra platser månne inte så där helt bekant. Med att hasa skidor runt i terrängen. Eldklotens stat, Kalifornien. Nu när presidentvalet släckts ned så kommer skogsbränderna åter, lämnar förödelse bakom sig. Så omöjligt förstå, omöjligt ta till sig hur det är att ha blivit utsatt. Värme av närmast olidligt slag. Förutsätts också i Australien. Och då kan det vara lätt hänt att det börjar brinna som i fjol. När miljoner djur fick sätta sina liv in i andra liv. Extremt börjar bli ett allt vanligare ord.

Ljus i adventsgranen. Som det ska vara inför det här veckoslutet. Nu på plats och välkomnande på framsidan. Granen står så grön och grann i skogen. Men onekligen ute på gräsmattan här också.

Ljus i adventgranen även hemma i Hyttmarken. Gran och ljus uppsatta och timer som ska sköta resten. En del stakar också på plats. Fast också några stakar som mamma alltid nyttjat som inte fungerar för mig längre. Får be om assistans. Eller om det blott handlar om att köpa på mig nya ljus.    

Speciell händelse under dagen. Ilse kom över för att baka. Blev helt speciellt goda bullar. En tjej som allt ska börjas i tid för. Och när hon väl ska gå – kommer på sig själv – kommer tillbaka för att överlämna en sådan där jättekram. Smälter givetvis snabbare än en snöboll i Sahara.  

Granna och fina. Blombuketterna under veckan som står sig så vackra ännu. Den från Peter & Co, liksom från Helge & Co. Och bubblet inte öppnat ännu. Får väl be Janne & Kerstin assistera då. Fira går det ju göra precis varje dag.

Egna Anslagstavlan – Årsunda. Läser in alla uppskattande ord som östs ned över Micke Bresell och hans två gäng. Extratjänster gör synliga intryck – och avtryck. Såväl utåt som inåt på individen. Nu har de mer eller mindre färdigställt den s k vikingagrillen. Från ruin till något vara stolt över. Intryck över hela bygden. Hoppas nu att flera stannar till och samtalar med de som ingår i såväl grupp 1 som 2. Det behöver de, det uppskattar de. Det är tillsammans vi kan göra varandra bättre.

Men göra varandra bättre? Brynäs Hockey fortsätter sitt undervattensläge. Idag med 4-6 siffror på hemmaplan. Dessutom mot Löfbergs Lila. Smakar som f-n.

Upplevelsens tidevarv

 

Hämtade morgontidningen. Som egentligen alla dagar. Och så låg ett paket i postlådan. Trodde inte alls det var till mig. Under kökslampans sken så läste jag dels grattis hälsningen. Liksom avsändaren, Maria Vestlund. Kändes gott, få ett minne av just henne. Naturligtvis öppnade jag försändelsen. Och den nya boken berättade ymnigt över speciella platser. Givetvis kommer boken läsas fram och åter, liksom på bredden. Jättevarma och ärliga kramar åter.

Minnesrik dag idag igen. Liksom alla andra dagar. Digitala mötet från Stadshuset till mig också på just Stadshuset. Men det var så vi bestämt med Räddningstjänstens direktionsmöte. Corona tider att hantera i verkliga livet. Ett gott och professionellt gäng att få tillhöra. Lärorikt speciellt när träffarna sker i den mindre grupperingen.

Lärorikt för hela Sverige. Nu när den där beställningen gjorts. Fanns ju läge tidigare med väldigt ekonomiskt fördelaktiga villkor. Då nappade det inte alls. Men varför gråta över spilld mjölk? Nu är ju två bussar beställda för linjetrafik i verkligheten till hösten 2021. Och sätts in i Sandviken. Bussar som släpper ut precis noll! Och som är fullt accepterade, lyfts fram i andra länder, inklusive europeiska länder. Speciellt i Schweiz som leder insikten. Inget utsläpp av CO2, inget kväveutsläpp och framförallt inget utsläpp av cancerogena NoX partiklar. Det som dödar så obönhörligt. Dessutom så renar de luften där de far fram! Överlägsen teknik för tyngre fordon. Grattis till Region Gävleborg och Janne som nu visar vägen – framåt.

Transportstråk. Olika omfattningar. Men det som leder från Dalarna mot Gävle hamn är oerhört starkt – i svenska termer. Givetvis handlar det allt efter om även där – vätgas. Men också om att realisera Sveriges första el väg. Positiva tekniska lösningar är till för att nyttjas. Att inte göra det för att istället hålla fast vid ej helt genomtänkta lösningar – är kortsiktigt – och kontraproduktivt.

Annan sorts bränsle. Högklassigt australienskt vin skickat till mig hela långa vägen från Melbourne till Systembolaget Sandviken. Meddelade från Systemet kom sen eftermiddag. Så på måndag blir jag stolt ägare till vinpavor som med säkerhet lagras och mår än bättre efter några år. Och då bör avsändaren också ha hittat hit och få dela på upplevelsen. Många varma tack för födelsedags hälsningen.

Halt som bara den. Halkade in, halkade hem. Men eftermiddag och Martin biträdde med att byta till vintersulor på bilen. Men så var det detta med distans ringar. Saknades. Blir et stopp på Kenneth Larsson Bil AB på måndag. Borde väl varit dylika ringar på fälgarna redan från början. Känns bättre med god balans. Men inga sura miner. Får förhoppningsvis till ett framåtsynt samtal – istället.   

Speciellt samtal. Kinesiskt och planering vad det kan leda till. Klart det finns frågeställningar, funderingar. Men mest av allt – fullt av möjligheter.

Utmaning. Det där att ha grävlingar under uthuset. Låta vara är ingen väg framåt. Men med Fredrik i närheten så kommer det finnas några olika möjligheter, till och med lösningar. Åter en annan utmaning. Som är till för att lösas.

Det som inte kommer lösas. De snedseglare, dock få, som finns där i regionfullmäktige sammanhang. Några former av frigående dyngspridare. Dock ger de ingen näring, blott illa lukt.  

Den fyllda dagen!

 

En sådan där digital dag. Utan egentliga avbrott. Mycket skärmtid och mycket koncentration. För det var enbart dylika tillställningar. Inga vilande sittningar. Samtidigt så känns det också gott att få vara på bettet och inte riskera sätta sig tillbakalutad och koppla ifrån nutid till siesta tid. Känns också bra när situationerna handlar om – känns som – att vara en beståndsdel i et vinnande lag. Teamwork må vara ett annat bärande namn.

Har förut aldrig någonsin kunnat klistra på ordet Bergslagen och se framtiden i detta. Men har sedan några år tillbaka insett kraften. I det stora, pågående utvecklings/omställningsarbetet. Gått att ha med Janne i styrelsen. Två personer från samma geografiska område har större möjligheter att skapa förändring. Än at vara själv och känna at ansiktet slår rakt in i väggen. Frontalkrock.

Och två tydliga målområden. Infrastrukturutveckling och det här att stärka ortsinnehållet. Bygga upp namnet till att vara bärande, i de orter vi enrollerar oss själva i. Skulle gärna vilja ha med grannkommunen. Förstår uppriktigt sagt inte hur de kan missa möjligheterna. Finns engagemanget, finns det där att lyfta fram – då är det dags ta en ledande roll istället för att blott huka i bänkarna.   

Imponerad därefter. Igen. Matkvaliteten på Strandbaden kan jag gott rekommendera. Och kan göra det till vilken som helst. Så när jag hade möjligheten – klart jag nyttjade densamma. Och kompletterade med några matlådor med hem också. God mat kan man aldrig ha för mycket utav.

Tur och retur hem. Svårt sluta kalla uppväxtbyn och uppväthuset för något annat. Trots at det var så många år sedan nattsömn och frukost inmundigades där. Gott att Jonas fixar till avloppsledningen. Egentligen väldigt konstigt att det fått vara som det varit – under så många år. Nu återstår mest frågan – när är allt fixat och återställt. Klart det finns antal insatser som jag själv borde mer aktivt gripa tag i.

In i någon form av hetluft. Eller som jag ser det – samtal. Har absolut inga problem föra samtal kring och om skolverksamheten hos oss. Ser det som en ynnest få vara med i samtal kring det som så många engagerar sig i. Klart jag har min klara uppfattning – men man kommer mycket längre om man samtidigt seriöst också är en lyssnande part.

Brinnande frågor är det ju inte. Men brand handlar det om när vi träffas, som ikväll, runt själva organisationen för brandbekämpning.Vi har haft antal sittningar nu men vet med säkerhet at många flera kommer segla upp.

Kommit in på bankboken. Betalning för två fina flaskor vin hamnat på mitt konto. Avsändare Joanne i Melbourne. Men har inte tagit ut dem ännu. Systembolaget Sandviken har uppenbart tappat bort mitt mobilnummer eller att vinet har fördröjts på sin resa norrut.

Tabata träningen med världens bästa tabatagäng hann jag med ikväll!!! Tog kanske inte i så där mycket som jag borde. För det kändes lugnt och gick fort. Fort gick det också för alla de där epa traktorerna som sladdade runt på skolgården och kyrkoparkeringen. Men precis överallt! Att de också är identifierade bryr de sig tydligen inte alls i. Kaxigheten är enorm.

Valanalys, valplanering, framförhållning. Givande afton i nära vänners sällskap. Än lättare gå ifrån nu när Brynäs Hockey match flyttats framöver.  

Be ready. Ny dag synes randas där borta i horisonten.

Försökte

Försökte verkligen tacka alla på Facebook som på olika sätt grattat till födelsedagen. Långt över 200 personer är det svårt skriva till var och en - men gjorde en liten text  och fick inte ut den!! Kommer dock försöka igen - så länge blir det enbart lilla textmassan på bloggen enlgt;

Det går en väg till mitt hjärta och en bro till mitt liv

Det går en stig till min hemlighet och du följer den precis

Det finns ett rum i mitt inre och en dörr till min själ

Och du hittar mig och går aldrig fel

....och med det - enormt stora och tacksamma hälsningar till Ni som på olika sätt uppmärksammat min födelsedag. Det är vänner, äkta vänner som gör skillnad.

De lyckligaste personerna har inte det mesta av allting. De har blott det bästa av allting. Vänner, samverkan, förståelse, samtal. Att värdera humor, goda människor, öppna sinnen och livet. Önskar Er alla fina och innehållsrika, nyfikna dagar

Ständig opposition

 

En situation utan någon som helst kontroll. Ett erkännande och något som mer än oroar. Situationen i Italien som eskalerar så våldsamt. Dödstalen skjuter direkt upp i skyn. En situation vi aldrig haft förut. Fienden är inte ens synlig – utan finns där någonstans. Och ska någon gång på sitt sätt tacklas med kommande vaccin. Men det kommer inte räcka. Nu lever vi i en tid där det personliga ansvarstagandet krävs. Där var och en kan bidra med det som är möjligt.  

Inte Italien. Men något norrut. Delsbo. Samma rubrik som ovan – utanför all form av kontroll. Orten nu känd för sitt stora innehåll av Covid -19. Och även ort mitt i Hälsingland. Kanske inte så positivt – kommer säkert få mycket bannor.    

Tidig morgon. Bilfärd norrut med Per-Ewert som passagerare. Målet hette Bollnäs folkhögskola och stundande regionfullmäktige. Ett nedkvittat fullmäktige där budgeten skulle bli den stora frågan. Och blev. Halkig dag förutspåddes också, så idag blev den Anna-Gretas bil med vinterdäcken pålagda. Lugn färd till påhoppens tillställning.

Märkligast den ledamot som aktivt avstyrt digitalt möte och nu vräkte ur sig det oansvariga under pandemi tid. Men samtidigt är det slut på att förundra sig på hur det ena slingrar sig från det andra. Uppenbarligen är de här tillställningarna för den personen mest att likna vid en teater, ett spel.

Samtidigt. En mästare. I att vara i opposition. Att tycka illa om allt och alla. Det negativas mästare. Och avslöjar åter igen. Att personen inte någonsin kommer vara en kugge i någon form av majoritet. För då måste det också fyllas i något annat i påsen; Innehåll och ansvar. Det som även idag helt saknas.

Den sena lunchen. Bollnäs vid halv tre. Blev kort stopp på Max. Stoppa i på snabbt sätt. Fast erkänner gott – det var precis så – gott. Åkte i mörker, kom hem i mörker. Fast det var ju bestämt före – också.

Vanlig onsdag. Återvinningen. Handla Och dagen till ära så blev det också att tvätta bilen. Det man lånat lämnar man givetvis tillbaka, nytankat och nytvättat. Samt får fylla på med de där mailen, funderingarna och annat som missats under Bollnäs utflykten.

En insikt att kvaliteten på en budgetdebatt inte alltid håller någon högre klass. Ett sätt att prata negativt om andra än vad man själva vill utföra. Politiskt konststycke. Har en tro – att framtidens politiker premieras mera för sin ingenjörskonst – konsten att bygga broar istället för att riva desamma.   

8 mot 2. Klart jag byter lag i samma förening. Det är Brynäs damlag som blivit föreningens framsida. Idag blev det Leksand som rakades totalt.  

Nöta på byxarslet

Stort att få vara en del utav. Ge varandra av såväl glädje som sorg. Våga vara och våga skratta som gråta tillsammans. Sådant som kan uppstå i ett lag. Eller kanske till och med kunna uppstå i en träningsform. Olika digitala möten hela dagen till in i kvällen. Och missade därmed träningen i ”min” tabata grupp. Men på rumsbordet – en korg med godis. Från tabata gruppen. Bryr mig inte alls om godiset men om symbolen, om att få vara en del av. När åren tickar på och åldern blir högre – för varje år. Tackar och bugar.

På samma sätt. Klart jag tänker skriva ifrån mig något till alla de som grattade på födelse-dagen. Går knappast skriva till var och en – skulle betyda långt mer än 200 personer!. Men ett längre tack bör och kan jag få ihop. Så onsdag; skriv. Ska!

Första teamsmötet, 08.30-13.00. Och med säte Stadshuset. Andra skulle börja 13.00 – och tänkte ta det hemifrån. Klart det blev en form av tomrum, eller egentligen tidsplanering som inte gav full tillgänglighet – till två samtidigt. Hem i alla fall och tog mig in på listan. Fast hittade först ingen ytternyckel utan det blev att stå ute i regnet – uppkopplad. Det gick ju fixa det hela tills nyckeln anlände.

Förmiddagen med kommunstyrelsen hade några ärenden som jag gärna skulle vilja utveckla. Ärligt erkänner jag att jag har ett hjärta av värme som berör – åtminstone mig själv. Ändå vet jag inte vilken lösningsväg som skulle vara möjlig ta när saker och ting sätts på sin spets.

Hård kritik. Mot regionerna som anses inte ha ställt upp på de äldre i de kommunala särskilda boendena. I denna hårda tid med allvarlig pandemi över våra samhällen. Kommer säkert ha fångats upp av den s k oppositionen till morgondagens regionfullmäktige. Konstigt vore det annars. Brukar ju bli så när en värld kategoriseras som svart eller vit.

Eftermiddagen. Lärorikt. Enormt av och om landsbygdsutveckling. Men så var det också ett möte inom LAG området för Dalälven. Strukturerad och självklar eftertanke. Många saker och ting tänka till kring. Och stava till innovation är ju enkelt. Men bidra till innovativa tankar, idéer etcetera. Svårt när det ligger utanför ramarna! Vem ska då kunna bedöma?

När saker och ting drar iväg  så måste något kopplas bort. Så för fördel väntande kyrkoråd. Men klarade inte av denna uppkoppling. Omöjligt. Erbjöds istället snabb förflyttning till Hillevi och vara uppkopplad tillsammans med henne. Sade givetvis inte nej utan pedalen i botten – och så var jag uppe på banan igen.

Missade. Brynäs bortamatch vs Djurgår´n. Tacksam efteråt. Hur kunde Tigrarna förlora med 4-1 mot Stockholms Stolthet. Borde istället krossat dem. Men även målvakten är en del av ett lag. Och på den positionen var det tydligen mycket skakigt. Men mål framåt – ett ynka. Kan inte bara otur utan till och med ofärdighet.

Missade också Fotbollsgalan. Och därmed Guldbollen – som delades ut till osannolike Zlatan. Ett annat väsen även under sina levnadsdagar.   

23 november

 

23 november, en måndag. Men mycket, mycket mera. Namnsdag Clemens har det ju alltid varit. Massor med olika hälsningar, olika grattis. Ingen tyckt synd om att åren går. Men mycket, mycket värme. Måste kolla igenom – igen – tisdag afton. Om det blir tid för detta. Väldigt mycket grattis på Facebook. Nära och kära, de längre ifrån och än längre från. Men erkänner öppet; Tacksam för varje enskild hälsning. Kan liksom inte bortse från at värmande ord och ger den där värmen. För någon timme sedan 170 stycken. Men verkar ökat hela tiden! Blir nog svårt tacka var och en enskilt – men gr ju göra det unisont. Avvaktar dock tisdagen först.

En hälsning, ett leende, en ögonkontakt, en beröring, en kram, ett ögonkast, att bry sig – det som avgör så mycket och ger meningar till precis allt. Skillnad på att vara människa mot att vara någonting helt annat.

Kunde ha varit kvar än längre på Högbo Bruk. Kunde ha badat, ha bastat, ha bubblat igen. Men det fick istället bli en lång och gemensam frukost. Innan bilen bar av hemöver. En liten tjej hade fattats bland annat mig – Ilse. Tre fantastisk små tjejer men en som inte var med de här dagarna, timmarna. Och med lite förklaring så ville hon gärna följa med över. Fisken med alla dessa tillbehör verkade tilltala henne ordentligt. Fast mest var det viktigt – inte släppa närheten till sin egen pappa.

Vinkade iväg. Leonie med sina föräldrar – när de satte kursen mot Åkersberga. Lite undrande när de kommer åter. Veckan före julaftonen. Den då tillhörande helgen. Hoppas saker och ting håller när planeringen verkligen numera kan kullkastas av något helt annat. Det som finns där och som ingen vill ha. Men som det aldrig går att bortse ifrån. Nu fick Leonie dela ut sina kramar, sina leenden och sin vidunderliga värme. Och därefter, out, out and away.

Blev några teamsmöten idag också. Skulle ju egentligen hålla mig undan allt sådant. Men undantag från det som var bestämt – sådana kommer alltid. Första mötet landade in väl, så några tog stafettpinnen och fixar till det mesta på allra bästa sätt. Andra fanns det lite olika uppfattningar kring. Men utlovad nytt samtal denna vecka redan så då kan vi jobba fram en ny spännande text innan beslut har att fattas.

Knappast överraskad. Hitta Emil i stallet tillsammans med det lilla Gotlandsrusset. Och om två år skulle det bli åka av – var vad Emil utlovade. Skulle bli det nya oslagbara ekipaget.

Packa pappas kappsäck. Eller tvärt emot. Packade sent upp och fixade plats för varje tingest ordning. Några dagar var förbi och ny tisdag vankas. Alla tack för fina inlägg får jag publicera från och med tisdagen.

Natti, natti

och sedan - Högbo Bruk

 

Högst märkligt det här. Islossning redan innan isen lagt till sig! Märkligt på många andra sätt också. Sex raka torskar. Och så det här! Monitor Arena calling. Full tid och så skrivs siffrorna ned till 7 mot 1. Härligt givetvis. Speciellt då en del av livet också stavas Brynäs Hockey. Att storvinsten dessutom bärgades mot Västra Frölunda gjorde inte saker och ting sämre! Med Sveriges sämste förlorare i båset. I det måste Roger Rönnberg vara outständig. Rosenrasande rödblossiga kinder och ilska. Och aldrig trevlig, aldrig sympatisk. Goa gubbar måste vara ett epitet som är helt malplacerat.

Senare under kvällen så kändes mitt stora hockeyintresse helt ha gått upp i rök. Den tackling som Örebros Emil Larsson satte in på Oskar Sundh släckte tilltron till hockeyn som företeelse. Brottslighet av det grövre slaget. Rätt in i TV rutan. Den ruta som egentligen förblev svart efter överfallet. Och än värre när domslutet förklarades – det är en juste tackling! Inte bara Larsson behöver vänta sig en längre avstängning. Utan likafullt huvuddomaren Sören Persson. 

Straffet kom fort. Disciplinkommittén tydligt. Fem matchers avstängning och 55.000 kronor i böter. Blind side och huvudjägare. Är det här verkligen ”tuffhet” Emil Larsson? Eller partiell solförmörkelse.  

Klart det kändes härligt den här lördagsaftonen. Fira inombords. Men också fira med några glas rött. Helt rätt och bästa möjliga arom.     

Just den här lördagskvällen var också speciell. Hade Leonie med upp till det lilla Gotlandsrusset. Hon trivdes verkligen och får väl bli medskötare till Emil fram emot sommarens gröna dräkt.   

En Leonie som hade mycket uppvisning, mycket dansa och sjunga. Innan den sena kvällen lockade in henne i sömn. Liten stund hann hon i alla fall få med hos Ilse. Två små väninnor som jagade varandra i full lekfullhet. 

Gummiband tabata på hockeyrinken. Utomhus är aldrig fel. Definitivt inte i dessa tidevarv. Med gummiband och stelhet, möjligen ömhet, så var det inte min grej – i alla fall inte idag. Men hängde på så gott jag kunde.

Högst speciell dag på annat sätt också. Dagen före födelsedagen. Visste en del kring Högbo, men inte att vistelsen skulle vara så lång – så positivt lång. Och när det inrymde killarna med respektive så var det en helt speciell upplevelse.

Undrar vilka andra anläggningar som finns i vårt avlånga lad. Som skulle kunna utmana i kvalitet och upplevelse. En av alla de där enorma möjligheter som finns just i den här kommunen!  

Snö!

 

Så kom det då till slut. Datumet för första snöfallet. Eller vad det nu var som kom ned under natten. Möjligen två centimeter som färgade terrängen något vit. Men tögraderna gjorde sig påminda redan under morgonen. Så något längre vitt avtryck blev det inte. Däremot blött! Och enligt SMHI skulle ju solen ge sitt gula sken under söndagen. Lite velig; ringa Martin om vinterdäcken för montering redan nu? Eller avvakta?

Pumpade i mig själv lite av vilja. Så kort bilresa till Årsunda ip för lördagens tabata träning. Idag blev vi nio stycken. Med stort avstånd och Helena & Mari uppe på scenen. Bra eller sämre insats? Tog mig igenom i varje fall. Och bara det är ju ett framsteg. Skönast när det var avklarat!

Inte så lång stund kvar nu. Innan det väntar ett nytt decennium. Och går ju inte heller spjärna emot. Utan naturligt att en dag avlöses av en annan. Times goes on.

Tankarna vandra också vidare. Vilka utmaningar vi står inför. Vi har ju olika beslutsorgan för at just ta kloka beslut. Och sedan se till att de också drivs igenom. Baradet här att kunna formulera sina frågeställningar, helt avgörande för att försöka locka fram svar, idéer. Som; Vilka är de mest centrala utmaningarna för oss? Vilka områden inom regional utveckling kan bäst adresseras på detta? Vilken samverkan med andra aktörer krävs för detta? Vilka politiska beslut behöver fattas för att genomföra detta? Onekligen finns det många planer och strategier, vilka roller har de i dokumenten i förhållande till varandra? Alla län, alla kommuner, alla olika kommundelar har olika förutsättningar. Handlar framgång om att utjämna skillnader, kompensera risker, åtgärder eller nå vissa mål och prioriteringar? I vårt eget närområde hade vi ett oerhört lyckat projekt för en elväg för tung trafik. Beslutet blev – plocka ned. I vårt närområde har vi tung industri med allt större insikt att nyttja vätgas – och insikt at det också är mycket av framtidens drivmedel. Trots fördelaktiga förutsättningar ekonomiskt väljer vår region att beställa exakt noll vätgasbussar. Därmed; Hur definieras hållbar utveckling?  

Blev en lång och stilla förmiddag. Papper som gicks igenom – och som kastades. I mängder. Men också blickar på skidtävlingar – fast idag enbart svenska deltagare. TV:n.drar med Vinterstudion - är något högst speciellt. Och följer med vintern igenom. Internationellt hoppas/tror jag att de svenska damernas kapacitet räcker mycket långt.

Men också en hel del inom väntans tider. Nils-Olov med familj på väg hem. Inte varje dag. Men när det händer så är det alltid en speciell dag! Finns ju ett löfte att få dem samlade på något sätt under söndagen. Kombinera närhet med avstånd.

You raice me up. Effekten i (nästan) alla möjliga personliga möten. Men mest synligt när det går samla killarna med familjer. Tänk vad personer kan bidra med! Högst tio procent som lever på negativt bränsle och därmed bidrar med noll. Däremot bidrar många fortfarande med mycket, trots att de vandrat iväg och inte finns bland oss längre. Men till dem tankar och minnen fortfarande vandrar.

Att finnas kvar. Brynäs Hockeys stora utmaning. Möjligen historiskt i den anrika föreningen med sex raka förlustmatcher. Och i eftermiddag väntar ju seriesuveräna Frölunda. Dock hemma i Monitor Arena. Sju sjösjuka sjöman. Men sju fighter utan poäng är närmast ännu mer sjösjukt.

Ändringar i programmet. Vädret fungerar på olika sätt. Blött, slaskigt. Och kvällens vandring i centrum fick anstå till någon annan lördagskväll. Godis och Leonie i närhet istället. Skillnad det!    

Chef för innovation

 

Det som oftast gör skillnaden. Om det finns en chef som klarar av att motivera. Borde vara självklart – men raden av misslyckanden är monumental. Allt för ofta!

Behövs chefer med ett utforskande arbetssätt. Med förmåga att omvandla medarbetarnas osäkerhet till kreativitet och nya smarta lösningar. En bra ledare är ödmjuk inför det okända och skapar trygghet så at medarbetarna vågar ge sig ut på främmande vatten. Så självklart om man ska våga hålla seglet hissat och nyttja vindarna hur de nu än blåser.

Finns fortfarande alldeles för många s k chefer som aktivt sänker skepp. Fortfarande arbetar vi traditionellt. Med målstyrning och handlingsplaner. De måste helt enkelt ge vika för det mer utforskande och rörliga arbetssättet. Släpp på prestigen och inge trygghet till medarbetaren så densamme ska våga sig ut på okända vatten. Svaren kan blott ges genom interaktion med medarbetarna.

Att endast omge sig med ja sägare ger ingen kraft. Istället måste det finnas en mix av olika kompetenser, av olika åsikter. Mångfalden äger styrkan inom sig själv. Lämna rollen som allvetande ledare och släpp fram teamet!

Diskuteras så ofta skolornas kvalitet, möjlighet att utvecklas. Där det behövs lugn och trygghet. Inte alla skolor förunnat. En metod i ropet är nu IBIS metoden. Det fungerar enbart på skolor som själva vill utveckla ledarskapet på skolan.  

Att skapa det nya, handlar också om att våga. För att våga lyckas måste man också våga misslyckas. Alla former av innovationer är viktiga. Märks nu, företag som inte har innovationstänket inom sig går också på pumpen i pandemi tiderna. Innovation fordrar också betydande inslag av konkurrens.  

Dagen idag dansade iväg. Tidigt inblick i datorns skärm och vissa responderingar på inlägg. Dock inget på den magiska riksdagsledamoten från Gävle som alltid tycker sig veta allt. Utan insikt vilken ställning personen nu utvecklar hos alla de andra som tittar på personens stand-up show. Platt fall!

Istället behövs ett-tvärtemot-förhållningssätt. Där mötet är det viktiga – för trygghet, respekt och kärlek. Skapa livslust genom en tillåtande atmosfär. Det som kan göras genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Men att tänka utanför boxen har aldrig varit den personens styrkor. Äger däremot svagheter i monumental omfattning, trots sitt ständiga munläder.

Framgång ikväll. Sandviken AIK bandy. Åkte ned till Vänersborg och plockade med sig alla poängen. 4 – 1 siffrorna stod där så starka och inspirerande.

Stark också Ingrids bil, som nu fått starka svetspunkter. Alltid kul träffa Ali som klarar av de allra mest komplicerade bilingreppen. Välkommen till Årsunda så gryr morgondagen än starkare i framtidens ljussken.    

16 x 3 blev 0

 

Dumpad, dumping. Negativt ord för alla. För den kommun som tar emot. För den som också pekas ut. Uppenbart något som vissa kommuner sysslar med. I större omfattning. Flytta bort svaga personer från sin egen hemkommun. Social dumping.  Mottagande kommun blir undantagslöst de som redan har ansträngd ekonomi och sämre arbetsmarknadsförutsättningar. Fungerar så länge kommunen under de två åren erhåller etableringsersättningarna. Sedan aktivt arbete för; ut! Integration? 

Korta dagar. De i november. Speciellt när snön lyser – med sin frånvaro. Men även solen borta. Hamnar så lätt framför tangentbordet. Och minuter liksom timmar tickar fort bort med historiens vingslag. Borta och kommer aldrig igen.

Samtal blir det aldrig slut på. Ringer så gärna. Men sällan till avslut. Det ena leder oftast till det andra.

Corona tider. Hemkört, i alla fall av varor. Nu öppnar det sig att också få med alkoholhaltiga drycker. Och så är samtalen framme igen. Gårdsförsäljning eller ett definitivt nej. Samma planhalva – livsmedelsstrategin. Ser högst olika ut i landet. Vissa kommuner har borrat vidare och låter inte papperet bli just en form av dokument utan praktisk verkstad. Finns viljan så går det också få resultat. Glokala Sverige visar med eftertryck vilka kommuner som har ledningen. Dokument är alltid en sak, tillämpning något helt annat.

Lokala initiativ. Sådana som man alltid måste försöka hitta lösningar på. Samtal idag från Yngve. Fortfarande stor osäkerhet. Jag gjorde allt för att försöka förklara om/varför det blivit stopp i maskineriet. Men uppriktigt klarar jag inte alls av detta! Gott att han hittat några personer att samtala med. Och inte alls tveksam i att Mats som alltid försöker bidra till öppningar. Saker och ting går vidare – hoppas jag innerligt.

Innan snön kommer. Utegran på plats. Fågelgran om inte annat. Så det blev bara ge sig iväg. Och nu står granen där. Grön och vacker. Blir det lite vita varor runt om så kanske också julstämningen vill göra sig påmind. Men ett säkert, ingen gran inomhus. Det var såååå många år sedan.     

Natten till idag. Ylade ordentligt. En av de mest blåsiga nätterna. Märktes också på nyheterna med så många vägar blockerade av nedfallna träd. Och olika geografiska områden som blev avskilda från elförsörjning. Påminner oss om samhällets svagheter. Utan el skulle vi inte klara oss särskilt länge.

Klarar sig särskilt länge gör heller inte Brynäs Hockey. Sex senaste matcherna kunde ha inneburit 18 poäng. Nu blev ju resultatet något helt annat, sex matcher och totalt 0 poäng. Pandemiförlamning. I år när så mycket skulle hända p g a omskriven tränare. Men överger aldrig mitt eget Brynäs hjärta.

Sittfläsk

 

Blir ibland lite mycket av det goda. Tycker det här med digitala möten till och med kan vara ett lyft. Men sitta låst en hel lång dag och sedan fortsätta med nytt möte tidig kväll och krydda med ytterligare ett något senare. Blir ganska mycket. Eller väldigt mycket. Borde givetvis ställt mig upp ibland. Sträckt på mig, böja, tänja. Istället lät jag stelheten vandra in överallt. Kanske handlar om lathet eller ointelligens. Oavsett – tröttsamt.

Fortsätter öka. Covid 19 och alla rapporter som kommer. Slår hårt överallt. Möjligen inte fullt ut i Jämtland ännu. Men ett ”löfte”: det kommer. Ändå släpar inrapporteringen efter. Avlidna på våra äldreboenden.

Konstiga rapporter från åtminstone en kommuns skolchef. Inte alls farligt på våra skolor. Där ser vi inga problem. Måhända dock att de yngre träffar äldre och sprider den smitta som de själva inte ger uttryck för. Respekt och tänket på andra ger denne skolchef inte mycket uttryck för.

Statliga pengar ska ju ge ersättning för de problem som uppstått. Några kommuner öser på ordentligt i sina redovisningar. Visar på at det finns kontroll i alla fall. Flera kommuner får inte igenom sina redovisningar! Bra, fuskspel ska inte vara lönsamt. Faktiskt skönt att vår egen kommun inte fåt ett enda krav på sig kring felrapporteringar! Ärlighet måste löna sig på något sätt. Falskspel åt helt andra hållet.

Oerhört bra program idag kring drivmedel. Tydligt och avslöjande. Kunde inte nog betonas vilka steg framåt som vätgasen tagit. Vittnesbörden var så många. Reflekterades också över de steg framåt som exempelvis Gävle Hamn tagit/tar. Vill verkligen ta täten för en systematisk förändring. Arbetar själv strukturerat inom fem primära insatsområden.

Från Elektrifieringskommissionen kom det också rapporter. Också för det utsläppsfria alternativet/alternativen. Påskynda elektrifieringen och samtidigt slå slag för tyngre, längre fordonsekipage. Men också målet med 200 mil elvägar redan 2030, ytterligare till 300 mil redan 2035. Och sättas n där det går kraftfulla godsstråk. Givetvis måste det omfatta väg E16 hela vägen mot just Gävle hamn.

Också intressant med solceller på längre transporter. Kan också ladda in i vårt vanliga elsystem när det är veckoslut och lastbilarna bara står. EUs satsning på vätgas omfattar stora medel. I svenska kronor ; 4.410.682.000.000 SEK. Konstigt m vi själva inte ingår i några olika projekt. Fast det finns ju motkrafter, motståndets kämpar. De borde inte få vinna kampen mot utveckling.

Också inspel från flygets sida. Samma sak där. Först elflyg, sedan kommer även där vätgasen. Och troligen någon gång insikten at nedläggning av flygplatser är det mest korkade av mycket korkat. Flygplatserna behövs även som nod för drönare.

Vilken spännande tid, och än mer spännande framtid. Varje dag fantastiska med sina olika utmaningar. Och även tydligt vilka som motsvarar epitet ”motfalls kärring”!      

Kommer alltid kännas

 

Vissa dagar känns det mera. Trots att så många dagar gått. Naturligtvis fjantigt. Eller hur det nu kan stavas. Men nu är mammas konton raderade på banken. Men definitivt inte minnena. Och de bryter igenom ofta och uppenbart ordentligt idag. Tacksam för precis allt – så de här ekonomiska tillskotten är definitivt inte det som räknas. Bara inom tacksamhetens område.

Måste väl vara det som gjort nedstämdheten. För det är ju vad som kännas inombords och – även utombords. Som en form av begravning. Eller vad det nu ska räknas som. Får väl se hur natten och morgondagen kommer te sig. Det positiva är ju att det finns hjärta och känslor. Hoppas det inryms i många andra också.

En våg av inlägg idag. Allt inom området – mer av det digitala. Eller rent av – bara digitalt. Har ju under de här månaderna provat med till och med heldagar digitalt. Det är verkligen arbetsamt – men givetvis en verklighet. Möjligheterna inom teams och zoom är stora. Därav förundrad att vår Region fortfarande är låsta till Skype? Kanske p g a det regionala utvecklingsansvaret. Eller tvärt-emot.

Lade fast nästkommande kommunstyrelse till en digital variant. Trots alla försök plocka bort vissa ärenden så kommer det bli en välfylld dag.

Än mer inlägg kring kommande regionfullmäktige. Nu landat i åtminstone en första dag i fysisk miljö. Men ändå reducerad församling. Skulle vara mer än förskräckligt om den dagen blev smittohärd. Intressant kväll med vårt eget gruppmöte. Hoppas det blir en del om konkreta frågor för oss och inte bara om formerna för.

PMR eller inte. Provade ändå ikväll med en timme i tabata gruppen. Efter en hel veckas bortavaro. Nöjd med egna insatsen som dock inte var 100 procentig. Kunde ju vara med och hade en andning som också fungerade. Ikväll inomhus på den klassiska Rotundan som Årsunda IF har som varumärke.

Inomhus då regnet det bara öste ned. Höstligt. Inte alls så mycket vinterlik afton trots att vi befinner oss dryga vägen in i november månad.           

Gratuleras redan! Idag Gun Britt med en vacker blomma. Buga och niga – får ju inte krama längre. Och längre ifrån hälsningar med vinsmak från Melbourne. Inte illa. Nära bekant sedan 1989. Åren de går men närheten består till personer som betytt så mycket – och som även framledes kan betyda så mycket. Joanne skulle ju komma besöka redan i somras. Men en elakartad pandemi kom ju emellan.

Speciellt att vänta. För intet är ju som väntans tider. Och söndag kan det ju bli en verklighet få träffa alla killarna och deras respektive. Sker ju inte alla dagar. Men när det sker så gläds jag enormt.

Stora förväntningar. Trots motståndet. Frankrike på bortaplan. Enorm motståndare. Och räckte till slut inte ända fram. Sverige nu ute ur A gruppen i Nations League. Men ändock klart godkänt enligt mitt sätt att se på fotboll.   

....och så blott åtta

Nu dras det åt ordentligt. Nya restriktioner. Från 50 personer i en samling till 300 stycken  och nu 8 stycken. Sedan givetvis en tolkningsfråga. Gäller offentliga tillställningar. Och vad det nu är. I varje fullmäktigeförsamling äger medborgarna rätt till tillträde. Men omfattas det av åtta personer, eller går dessa tillställningar utanför uppsatt regelverk? Samtidigt finns ju fungerande teknik att tillgå. Men ändå inte? Covid – 19 på riktigt eller ändå inte?

Att ta just tekniksprånget. Det är oundvikligt. Fast känns så avskräckande, kittlande i magen? Ingen torde väl idag tvivla på att fjärrundervisningen kommit för att stanna, eller till och med utvecklas. Det måste vi förhålla oss till – nu. Lika viktigt i centralort som i landsbygd.

Intressant lokalt ta en titt på vad det här kan – och måste innebära inom vår omsorgsverksamhet. Drivs framförallt av just ansvarig nämnd. Till och med ledande i länet! Hittar innovativa lösningar. De tydliggör hur många som blir äldre och hur många färre som kommer vara anställningsbara. Här måste nämnden och dess ledning vara än mer transparanta för att skapa den förståelsen hos oss alla. Vi behöver alltså flera personer för att klara bemanningen. Oavsett om det är i offentlig eller privat verksamhet. Skolans betydelse har kanske aldrig varit tydligare än idag. För samhällsutvecklingen, för individens framtid.

Lång tid till förfogande. Som det brukar vara när väl budget handlingen skulle diskuteras och klubbas i fullmäktige. Kanske viktigaste instrumentet. Samtidigt den tillställning när det mesta kan tas ut, svingarna nå ut i sina yttersta lägen. När majoritetens förslag verkligen skulle kunna granskas. Men tydligen – väldigt klart och tydligt hur resurserna fördelats – och varför. Tre av fem partier hade lämnat något som väl skulle betraktas som oppositionspartiers budgetförslag. Två andra – inte något alls! Men intensiv debatt? Knappast.

Det oklara. Det som ifrågasatts och inte kunde motiveras. Skrivna floskelord från majoritetssida! Det värsta signerat just en konstellation. Var ödmjuk och artig och sammanfattade antal frågor till dem. Som de fick ta med sig hem. Om jag får några svar? Knappast. Men försöker få dem at tänka till själva. En nog så svår konst verkar det som. Kanske finns någon talskrivare någonstans som kan ge dem ett underlag att stava sig igenom. Utifrån upplägget att vara helt centralstyrda. Alltså varför tänka själv när något annat orakel kan göra det för dem!

I övrigt. Jag tycker att en majoritet i ledning med politiska företrädare verkligen kan ifrågasättas. När det finns en uppriktig vilja att göra varandra bättre. Men när målsättningen istället är att lansera trams. Då är det oseriösare än någonsin. Och blir sällan bättre när det lanseras i stora mängder.       

Anständig. Tiden också när jag kunde svänga in på gårdsplanen. Ytterligare en dag lagd till handlingarna. Med stort intresse ser jag framtiden an – med nya spännande utmaningar. Life goes on. 

Välkommen

Välkommen, välkommen hit Vem du än är var du än är. Regnet slår mot rutorna nu Men natten är ljus i ett land utan ljud Och glasen glittrar tyst på vårt bord Lika tomma som ord Visst är kärleken stor                                                                                                                                       Välkommen, välkommen hit Vem du än är var du än är Välkommen, välkommen hit Vem du än är var du än är                                                                                                                                          Och idag kom hon hem. Väntat länge men så var det dags. Sena eftermiddagen kom hon hemkörd direkt från Gotland. Rädd för det okända, rädd för att ta steget ut ur transporten. Måste knuffas på ordentligt för att ta steget ut. Och sedan stegen in. In i det väntande stallet. Kommer ha mycket ihop med Emil hädanefter. Så vad var lämpligare – än att han också var med och tog emot.                                                                                                                                                       Ännu inget namn. Men det kommer, säkert. Det lilla Gotlandsrusset hade hittat ett nytt hem. Lång transport, möjligen också saknad till det hon nu lämnat. Det enda hon hade med sig på resan, mängder av fästingar som aktivt försökte plockas bort.  

Allt efter kommer hon säkert växa samma med i första hand Emil. Som också gått körsvensutbildningen hos Olle Alsén. Blir ett litet ekipage. Maximalhöjd, fullvuxen, 1,23 meter. Hoppas hon kände värmen – välkommen, välkommen hit.

Regn var det ju inte under eftermiddagen. Litet under förmiddagen. Något blöt under min morgonvandring. Blev ju den motion jag fick istället för tabata passet. Kände att jag måste avstå. Ömhet och till och med värk i ena handen inbjöd inte till den där sortens träning. Väntar ivrigt på en kontakt med Börje. Och råd, eller insats vad som kanske kan göras.

Den där stora och fantastiska insatsen från min egen sida. Blev inte av idag heller. Så här dagen före morgondagens kommunfullmäktige debatt. Hur den kommer te sig – ingen aning. Tre av oppositionspartierna har i varje fall försökt lägga sina former av motförslag. Andra inte orkat med det – heller. Men motförslag – så sent som möjligt. Uppenbart utan intresse att få igenom sina egna s k förslag. Men föga överraskande. Spel för……….kanske. Svårt annars förstå varför de kommer så sent, och enbart flyttar på några miljoner av 2,4 miljarder. Outgrundliga är politikens vägar – från vissa håll. Morgondagens och morgonkvällens längd – helt omöjlig nu förutse. På grund av covid -19 så handlar det om förminskat kf, eller i varje fall halverad styrka.    

Sent uppmärksammad ikväll igen. Grannen som har full koll på Epa traktorerna och deras färder, hit och dit. Och uppenbart vilja att provocera. ”Har ju inget annat att göra”, ständiga svaret. Uppenbart vill de ha uppmärksamhet. Fast kanske inte alltid att just de är skyldiga till det som händer.

Själv behov av uppmärksamhet. Så med några Kinderägg så försökte jag ta mig närmare Ilse. Fast – det fungerar även utan dylika ägg. Hon är alltid fantastisk

PMR, pina mot rörelse

 

PMR, Polymyalgia reumatika. Tisdag och torsdag missades ju på grund av andra åtaganden. an det verkligen vara detta som kommit igen? Men i så fall på helt nytt ställe. Vänster hand och handled. Först ömhet och sedan värk. Men som vid förra resan – speciellt tufft under nätterna. Har inte bestämt ännu, depression eller inte. Men blott det här att missa morgonens tabata – igen. Fick ersätta lördagsmorgonens pass med en hyfsat längre promenad. Men inte något tryck i stegen. Ändock, promenad i alla fall. Och skrev givetvis till min helt specielle läkare. Får väl avvakta om det kommer någon form av återkoppling. Lite speciellt – att lägga beslag på så många sjukdoms resurser. Känns inte alls bra.

Listan att göra – den hade jag tecknat ned. Men fordrades lite assistans. Sämre med det. Så ytterligare en mellandag. Och listan kan jag ju ha kvar. Kanske t o m utvidga den med än mer uppgifter. För egen del kan jag ju skylla på ömheten i handen. Men hade jag blott fått den där assistansen så hade jag givetvis kunnat pricka av en del.

Klart det hade varit trevligt hitta någon som också kunnat promenera runt. Då hade jag säkert utvidgat sträckan ytterligare. Men med en mobil fanns det ju möjlighet ta ett angenämt samtal. Kom inte alls i mål men en del olika ämnen att prata igenom. Och än flera finns det ju i garderoben.

Ignorera aldrig en person som bryr sig. För en dag kanske du inser att du har tappat en diamant, medan du samlade på stenar.

Bakningseftermiddag. Bra att ha. I alla fall inför en form av födelsedag. Annonserade efter Ilse, bakningsdrottningen. Men inget svar. Eller om det inte nått ända fram. Skulle ha blivit ett stökigt kök – men det är det alltid värt. Med en sådan tjej.

Mycket stillasittande. Dagen lång. Nu är ju sportsändningarna igång på riktigt. Skidskytte, en verklig TV sport. Basketboll för de svenska damerna, imponerade stort mot Israel. Två olika hockeyavsnitt. I det första rena mörkret för Brynäs. Torsk med 7-2 mot Malmö! Fem raka förluster. Och säkert; tränaren sitter säkert. Vann skottstatistiken trots sina mängder av utvisningsminuter. Men det handlar ju om att vinna match!! Också rena mörkret för favorittippade damlaget, 1-6 på hemmaplan, rena mörkret där också. Och inte slut på sportsändningarna med det här. Sista chansen för fotbollslandslaget. Friends Arena och Kroatien. Hur rund kan en boll vara?  

Fast viktigaste – att Årsunda IF  får ihop någonting till kommande säsong. Berg och dalbana. I år djup dalgång.   

Överraskar aldrig, surt krusbär

 

Läste och funderade verkligen. Hur jag hade kommit med i et inlägg från Mr president Trump. Påhopp, ginande i kurvorna, öknamn. All antribut som den mannen blivit känd ösa ut över sitt twitterkonto. Men så kom jag fram till underskriften. Stod naturligtvis Lars Beckman, riksdagsledamot. Föga förundrad insåg jag att han ytterligare en gång trasslat till det ordentligt. För sig själv. Tidningen hade ju här meddelat att de nu avslutat inläggen i denna tråd. Och naturligtvis föra en debatt med en hal tvål betyder slingrande vägval. Tidigare känd för att sälja pooler, nu mera med förkärlek till ankdammar.  

Redan fredag. Längre uppkoppling på Skype. Med insikt att det är en obegriplig värld som fortfarande nyttjar det digitala verktyget. Och samma dag prata utvecklingsstrategi! Som en tilltro att kommunicera med Bröderna Hedenhös. Finns det funktionell teknik så bör det rimligen nyttjas. I hela regionens omfattande verksamhet.

Lite svårt träna för att delta i en form av tävling, uppvisning. Och samtidigt inte veta om man skall vara med eller ej. Planera inlägg och hamna på avbytarbänken, eller ens där. Också en konst. Har inte varit i den situationen förut. N u mer vänja sig vid. Men så är det detta med;  lära gamla hundar att sitta.

Hann med en tidig morgonpromenad. Ett steg framåt efter en mycket stillasittande vecka. Fick ju också till ett trevligt mobilsamtal. Alltid mycket mer givande och enklare än tolka korta kryptiska sms inlägg. Hann dock aldrig med att få någon form av konkret svar. Kanske, kanske kommer något någon annan gång- längre fram.

Lokala, regionala, svenska, europeiska, internationella temat är likartat. Spridande pandemin. Jakten på skyddande vaccin går framåt. Medan smittan grasserar in i sin andra våg. Och med frågor; Kommer det flera? Hur många? När? På vilket sätt? Skydda sig – visst. Samtidigt är vi ju rimligtvis sociala varelser. Som skiljer de flesta från att vara vilda djur.

Rekommenderas. Lunch på Strandbaden. Fick möjligheter idag igen. Tog givetvis den och köpte med några matdosor hem. Mitt sätt att bidraga.

Vill inte lägga mig i, vill inte störa. Erkänner dock. Saknar närheten till Ilse, Lou, Leonie. Även där – kanske – längre fram. På något sätt.

Enköpingståget, går det så går det. Information idag. Hämtning efter handoperation. Klart jag verkligen önskar lycka till och att operationen gått bra. Det förtjänar han absolut. Alltid en lugn, trygg klippa. 

Nära till skogen. Och nära till alla de där grisarna som breder ut sig kontinuerligt. Bilden på Bosse med sitt nedlagda vildsvin visar på en enorm storlek. En stam som hela tiden växer, i enorm omfattning. Och där jakt inte alls kommer hålla stammen i schack.

Nära skjuter ingen hare. Inte ens för president Trump. Så nära i Arizona. Men även den delstaten nu flaggar för Joe Biden. Och även det valet får väl överklagas i sann ”dålig förlorare attityd”.    

Kvällens trummande. Regnet det bara öser ned, i alla fall strilar ned. Sudda, sudda bort din sura min. Om nu någon till äventyrs dras med dylikt anläte. Och efter regn kommer sol.   

Goda råd - eller dyra?

Goda råd dyra. Eller vad som nu behövs. Brynäs Hockey inne i matchen igen. Men med 1-4 förlust mot Rögle Bandyklubb. Bollen är ju rund, men pucken? Mötte sina övermän nere i Ängelholm. Svårt acceptera när man är en Brynäs fan. Sanningen gör sig påmind – kan bli svårt i år igen – nå slutspel. Upp till bevis mot tabelljumbon på lördag. Skånestationerade Malmö.

Svårt skapa SHL stämningen hemmavid. Kanske inte ens få skrika och sjunga hemma! Eller kalla domaren för…. Lutade mig bakåt och kollade lugnt och sansat in de skär som skars upp i is rektangeln i Skåne. Men det var också RBK som hade frilägena, hade skotten i stålvirket, hade frilägena.

Lärorik och informativ träff. Direkt med Martin Ådahl. Tycka synd om? Nej, inte alls. Tycker nog mer synd om sig själv Beckman. Gäller platsa i samtal först. Men det har nog aldrig varit personens största angelägenhet. Krevulant är ju en speciellt självpåtagen roll.

Blev inte förmiddagen med presentationer av insatser för ökad sysselsättning i länet. Hur kommunerna ligger till, hur respektive kommun arbetar. Och vilka resultat som uppstått. Hade varit intressant och lärorikt.

Blev annat. Förhållningssätt kring dialog, korresponderande, hantering av de olika åsikterna kring våra skolor. Har en högst egen vilja; sätta respektive elev i centrum. Föredrar lyssna först, analysera – och sedan fundera. Uppenbart är vi mycket olika. Och jag sätter inte betyg, utan det överlåter jag till den enskilde att uppenbart göra. Inklusive på mig själv också. Göra skillnad på riktigt.

Morgontidningen. Kunde inte sätta kaffet i halsen. Mest för att jag dricker tea. Dock något överraskad att bostadsområde ska prövas i parkmark, mitt i strövområde som sätter sin helt unika karaktär. Finns kanske någon form av förklaring? Intresserad få ta del av densamma.

Smitta. Bidrag från Region Kronoberg själva! Nyhetsstoff och krishantering. Lasarettets egna fest som så uppenbart gav de negativa effekterna. Kommenteras på något sätt av för oss välkände Roger O Nilsson. Borde gjort – borde synas på annat sätt än blott i backspegeln.

Så fruktansvärt obegripligt. Att det här hänt. Att det här obegripliga drabbat oss. Just nu känns detta med Covid -19 som något som tränger sig på allt mera. Överallt, urskiljningslöst. Vet inte alls hur sjukdomen ser ut på längre sikt. Hur de drabbade kommer beröras – väldigt olika från person till person.

Visst skulle det vara stort. Om vi fick vår egen kyrka upplyst. Där den stolt breder ut sina vita vingar på åsen. Så stolt, så präktigt. Klart jag framförde – kyrkan borde vara upplyst kvällstid. Vacker, vackrare, vackrast. Kanske fallet någon gång – längre fram.

Tittar på kalendern. Snart veckoslut – igen. Och kring kyrkan; lika säkert jag kommer ta en promenad till kyrkogården oh tända de där ljusen. Tänka och reflektera. Allt det där som är livets gång.

Regelbundenheten. Så viktig för effekt av träningen. Men liksom i tisdagskväll. Förhinder med tabata träningen. Borde göra andra prioriteringar. Hälsan är viktigast. Och ska/borde vårdas än mera.

Statlig utredare av elvägar och dess framtid. Helt perfekt person för uppdraget. Klart jag söker henne för at få till det där samtalet. Elisabeth är väldigt klok och har alla förutsättningar även för det här uppdraget.

Dagar med förändringar

 

På plats så tidigt. Kändes som ett gott avstamp, bra laddning. ”Pucken skulle släppas” klockan 08.30, så jag tog plats redan 07.30. Så viktig fråga – ledning & styrning. En förmiddag i processandets tecken. Men blev intet, tydligen skulle jag inte vara med, inte platsa i sällskapet. Fast det ger mig alla stora möjligheterna. Kan ju ställa vilka knasiga frågor som helst, kan ifrågasätta. För inga frågor kan ju efter dagens icke händelse vara fel att ställa. Samtidigt som det ger mig alla möjligheter hitta stora frågor och sedan aktivt exkludera. Fast får bearbeta surheten och inte ge igen med samma medicin.

Fast förmiddagen fick ticka iväg från högre höjder. Och en del handlingar kunde läsas in, reflekteras över. Och grunnade inte i övrigt vad jag själv missade. Kan vara mycket, eller intet. Och får aldrig fram svaret.

Styra eller inte styra. På helt andra sätt. Corona smittan som nu skjutit i höjden igen. Fördubblingar på enbart en enda vecka. Och om vi på något sätt styrt arbetet mot pandemin – eller inte – det får vi aldrig veta. Mer ha diffusa åsikter om.

Berättelserna om hur hård belastning som nu existerar. Förmedlades ut i Radio Gävleborg. Verkar vara tuffast i Hudiksvall och Delsbo. Viruset trängt sig kraftigast in hos personalen. Storyn lär fortsätta i morgon. Andra vågen så starkt sköljt in över oss. Och sedan väntar våg tre, fyra etcetera.

Bland de hårdast belastade länderna – Sverige. Kritiken är också hårt destinerat till regionerna, att vi har för många med våra 21 stycken. Fanns ju tidigare alla möjligheter göra något åt det tidigare. Men då höll konservatismen oss kvar vi de 21. Jämför med grannlandet västerut, som deras riksdag drog ned till fem regioner. Utan folkomröstning till och med.   

Berättelserna går vad som sker world wide. Klart jag skulle se fram emot att mina kontakter i världen gav sina bilder direkt till mig. På sina personliga sätt. Från Europa, Australien, USA, Afrika och annorstädes.

Dagens höjdare, lunchen på Strandbaden. Där kvalitet och smak samverkar till njutningen. Oerhört uppseendeväckande hur kvaliteten där gått framåt. Uppåt som en raket.

Samtidigt intresserad vad som nu kommer ske på detta ställe. Hur allt kommer höjas ytterligare. Hur alla delarna förädlas och det sammanvägda resultatet lyfter hela fastigheten ytterligare. Just att kunna samverka för att gör det hela allt bättre är ett signum för de mest framgångsrika etablissemangen. Så nu är utmaningen proklamerad, handsken kastad.

Samhällsfrågorna radas upp på en hög, allt högre. Smäller iväg en mail även kring detta. Tid hoppas jag nu avsätts och att frågorna får radas upp. Vissa spetsiga, andra än mer spetsiga.

Kul med besöket från Shiyar. Ger perspektiv på oss själva i Sverige. Blickar och analyser vi så sällen gör på oss själva. Nyttigt och reflekterande.

Samhällsansvar. Insamling, återvinning. En gång i veckan öppet, då eftermiddagar. Återvinningsmöjligheten i just Årsunda. Möjligt onsdagar, eftermiddagar. Kö från väg 272 för att så småningom få företräda in på återvinningsområdet. Finns en riktig möjlighet, rondell. Plus ha öppet på andra ställen flera dagar än en eftermiddagar per vecka. Så som det är i Årsunda. Onsdagar. Så idag var det på med vagnen och sedan fylla den med återvinningsmaterial.

Dagar komma, dagar gå. Och redan Mitwoch till handlingarna. Tänk vad tiden löper vidare. Och vi med den. Det er et yndigt land, det står med breda böge. Och det hedrer gamle Danmark. Ridå. 2-0

Rätt person på rätt plats

Inte längre hemligt. En oerhört viktig position nu tillsatt. Ett samhälle växer tillsammans med sin skola, precis som alla individer. Att leda det nödvändiga utvecklingsarbetet är en stor och utsatt position. Fordras fingertoppskänsla – och återigen visar Pär att han besitter den förmågan. Varmt välkommen Minna. Vid rodret från den 1 mars 2021. Sänder direkt snabbt iväg varma och innerliga välkomsthälsningar.

Dagen till ära. Lärarförbundet presenterar sina listor över de bästa – och sämsta skolorna i landet. Finns all anledning vara kritisk till de kriterier som de ställt. Samtidigt som det inte går bortse från den ranking som de nu lagt fram. Underlag för samtal hos alla de som verkligen inser skolans betydelse – inklusive det livslånga lärandet.

Tidig morgon igen. Blivit en vana och då är det synd bryta densamma. Utskott med antal stora och viktiga frågor. Alltid intressant. Öppenhet som befruktar. Och en överchef som inte är främmande för full delaktighet. Antal frågor av s k strategisk nivå seglade förbi. Men hölls fast och kommer följas upp. I strategiska frågor behövs finess och ödmjukhet för att jobba med. En titel utan kompetenskravens innehåll duger inte långt.

Listan är lång. Den där att göra. Och vissa delar borde verkligen göras. Nu. Men så är det detta med samspel. Få till action. Utveckling är nog sällan bli där du är, eller leta problem som till slut omöjliggör utveckling! Handlar nog om vem du är. Hur du upplever just din roll. Hamnar fel person i en form av ledningsfunktion så är det uppenbart att så mycket korkas igen. Eller blir så mycket svårare att uppnå. Kanske inte i första hand personens fel, utan mer den som tillsätter.   

Ljuset gick nog upp över kvällens tabatagrupp. Fixat till sig med (l)just belysning. Mitt problem; kunde inte vara med på grund av andra åtaganden. Men längre fram – då – förhoppningsvis. Så för stunden får jag behålla min komplexa stelhet för mig själv.

Fin lokal. Ändamålsenlig. Västanbygården lämplig för nästan precis allt. Fungerade även för fullmäktige – med behöriga corona avstånd. Fast – formellt och redan hanterade frågeställningar.

Knepig sen afton. Kändes som något ströps av och så blev det åtskillig frånvarande tid. Igen. Svårt acceptera att that´s life.   

Positiv ökning?

Ökar varje dag. Större grupperingar, desto större risker. Ganska självklart egentligen. Mindre enheter – desto tryggare. Också självklart. Men en fråga som engagerat de sista månaderna, där det finns värderingar mot något helt annat. Fast helt utan källor, mera som omöjliga värderingar att bemöta. Och klart att i stora frågor kommer värderingar alltid in. Allt har inte en tydlig facit att förhålla sig till. Inte ens när viktig pusselbit i samhällsbygget dryftas, diskuteras. Men fullt klart; helheten är alltid större än bitarna för sig själva.

Ökar varje dag. Testningen som visar på positiva resultat. Det som i den bakgrunden är negativt. Klart att allt fler testas. Därmed en förklaring till de allt större problemen. Samtidigt så tränger sig beskeden allt närmare. Nu finns antal som lokaliserats i omgivningen. Inte helt nära men ändå! Frågan som måste ställas; de som umgåtts med någon som testats positivt, borde de också frivilligt gå in i någon form av karantän. Självklart ändå; smittspridningen måste stoppas.

Kanske, kanske, vaccin på väg. Men lite osäkerhet givetvis. Hur det slår i verkligheten, vilka som får del av vaccinet, om det kommer följdverkningar av något så helt nytt. Men börsen tar till sig nyheten på ett mycket positivt sätt. Där positivt är positivt på riktigt.

Närmar sig vårt eget budget fullmäktige. Van vid debatter, åsikter som tillåts flöda. Men så var det situationen med Covid -19 och därmed beslut per idag. Fullmäktige genomförs med halva antalet ledamöter. Och så kallat corona fritt avstånd. Vad det nu handlar om. Men kanske någon form av garanti att de som kommer kan heller inte sprida smittan vidare. Tryggt, givetvis. Att det finns en garanti från högsta toppen att det blir en coronafri tillställning.

Större problem verkar det som. I kommunen österut. Därför har de också utannonserat en presskonferens tisdag kl 12.30 där de beskriver problematiken och vilket åtgärdsprogram de har satt in. Redan nu stängt en av sina större skolor. Klart jag kommer koppla upp mig. Kunskap är livets moder. Och något kanske jag också kan ta till mig. Det är ju inga astronomiska avstånd vi har i vårt landskap. Respekt är ett värdefullt laddat ord.

Respekt, respektlöshet. Donald Trump är det tydligaste exemplet. Med åtal vilande över sitt huvud är det ändock så många som förordar just honom. Säger mer om samhället än om personen själv? Gjort många avtryck; tweets, fake news, öppet förtal, kampen mot media, river övergripande överenskommelser. Och dessutom, kan inte acceptera ett personligt nederlag. In i det sista gör han avtryck. Idag avskeda sin försvarsminister därför att den inte satt in militär mot sitt eget folk. Förväntas – från min sida – att åtal ställs mot Trump himself efter avgången i nuvarande uppdrag.

Lång dag. Som det blir med tidig morgon och lång afton. Nästan så dygnen möts. Gasar vidare tisdag så att det blir fart i tillvaron. Stor förväntan på precis alla möten. Nyfikenheten tror jag aldrig jag kommer över. Och ger också mening till varje andetag. Kommer ibland angrepp som känns ojusta. Men oftast från individer som själv torde leva med ett svart skynke över sina huvuden. Går inte bli förbannad på, mer tycka synd om. Snedseglare finns ju i alla samhällen. Eller som de stundom benämns; motfalls kärringar. Sådana som inte orkar lyssna in förklaringar/samtal utan har sina dystra åsikter klara för sig självt.

Ingen SHL fight i morgon kväll för Brooklyn Tigers. HV 71 drabbat av corona. Så ytterligare en afton utan de tre värdefulla poängen.  

Fars egen dag

Blir ju alltid traditioner av saker som kommer igen. Började som ofta i USA 1910. Det här med fars dag. I Sverige först 1931 – sedan har det verkligen bitit sig fast. Klart jag tog en förmiddagspromenad upp över kyrkogården. Borde kanske göra oftare – men dylik dag så måste det helt enkelt ske!

Där borta vid pilen har jag lagt min far, En anonym urna är allt som finns kvar
Av den som förstod mig, när jag var till besvär, Trots all den kärlek fanns jag ej där
Jag önskar jag stannat, jag skulle blitt kvar,Den sista stunden, det borde vart jag, och min far
Han lärde mig växter och dess namn på latin, Om fideikommiss och Boursin
Men följde mig gärna in glamrockens land, Tog del av min kunskap om engelska band
Allt från John Strummer till Johnny Mars, Stod på agendan då det var jag, och min far
Jag saknar hans humor, som var hans sigill, Den som la grunden för att jag finns till
Som präglat min uppväxt, ända fram till I dag, Som gjort att min son är densamma som jag
Jag får ta del av drömmar han har, På samma vis som då det var jag, och min far
Där borta vid pilen, har jag lagt min far, En anonym urna är allt som finns kvar
Fast jag fann aldrig modet till att säga adjö, Trodde nog aldrig att du kunde dö
Cirkeln ska slutas, det har jag kvar, Vi ska enas I jorden jag, och min far
Cirkeln ska slutas, det har jag kvar, Vi ska enas I jorden jag, och min far                                             Passande dag för att lyssna in Magnus Uggla. En låt som berör mig starkt. För det är ju precis som det är! Så givetvis en dag att uppmärksamma – från min sida! Precis som man idag gör i hela vårt land. Alltså en speciell dag – mer angelägen än själva julaftonen – för mig själv.

Nu lär det väl vara säkert. Joe Biden med råge vald som den 46:e presidenten i USAs historia. Historiskt också med Kamala Harris som vice president. Aldrig förut en kvinna i den rollen! Nu tydlig agenda; sjukvård, klimatet och ekonomin. Det är stora utmaningar som USA står inför. Sjukvård, aldrig varit i högsätet over there. Ett försök dock genom ”Obama care”. I klimatfrågorna har landet aldrig haft någon framträdande roll. Och genom Trump också avhopp i Paris överenskommelsen. Ekonomin, ”leder” så klart låneligan. Här fordras det att utgiftskranen skruvas åt ordentligt och att sysselsättningarna ökar hos alla. Oavsett bakgrund, ursprung. Så länge hatet/rädslan/kampen mot Kina fortsätter blir det en segrare, en förlorare. Och förloraren blir inte Kina!

Etableringar att arbeta för. Vännen Frank med sina kontakter. Hoppas innerligt att fortsättning kommer. Arbeta i duo är framgångsrikt när man kan samarbeta. Och valet är självklart när det låter sig påbjudas. I detta fall självklart; Frank.

Söndag, idag tio personer i rinken. När Mari och Helena drog igång dagens tabata träning. Söndagar lite annorlunda. Gummiband. Inte alla övningar pulshöjande. Men värdefulla. Sällan eller aldrig laddad. Men efteråt – alltid nöjd. Så och idag.

Några Hyttmarken timmar. Idag igen. Mest källaren. Dammigt och travande. Men böset fixade jag inte – denna gång. Ändå nöjd, saker och ting ska fixas och då är varje steg framåt värdefullt. Så värdefullt att lunchtiden flyttades framåt. Ända till 16-snåret. Och i morgon väntar vardagen, igen.    

Barnbarn som ger

Hockeybanan så där tidig lördag morgon. 7 november men inte någon is. Utan grusbädd och lämplig yta för vår tabata grupp. Idag 12 personer och det fixade till sig igen. Klart skönast när det hela är avslutat.

Och fortsättningen – en ynnest. Fick gå och klä på Ilse för utomhus aktiviteter. Och med hemöver, förmiddagsfika. Lek och rita. Fantastisk tjej som höjer stämningen på alla, hos alla. Och underbar också mot sin lillasyster.

Och så blicka in på Instagram. Nils-Olov skickat en sekvens med Lou. Och så blir det dubbelt upp med känslor. En, två, tre – fantastiska små personligheter. Vad månde bliva.  

Måste ju ha lite omväxling. Går inte enbart lägga fokus på amerikanska valet. Men det är en lång följetong som dragit all världens intresse. Under flera veckor. Nu borde det vara avgjort. Jämnt i nästan alla delstater. Men till slut, Joe Biden segrare. Och den twitterfixerade fantasten Trump bortgjord. Men släpper ändå inte taget. Ropar ständigt, fuskval. Men har inte ett enda bevis. För det finns inga! Kan republikanska partiet låta honom fortsätta med sin speciella fars?

Alla presidenter som besegrats i historieboken. Alltid gratulerat sin överman. Men inte det här exemplaret. Gör sig själv till historiens mest löjeväckande pajas. Och möjligen också alla de som röstat på honom. Fortfarande osäkert vad som händer i landet österut. Finns ju inslag som kan ta för sig med vad som helst. Och uppviglas av originalet. Demokrati är väl inget som bitar speciellt bra på amerikanska folket. Så verkar det i alla fall när föreställningar som det här får tillåtelse spelas upp.  

Blev inte mycket gjort hemmavid idag, heller. Kollade in i toalett/duschutrymmet. Litet men naggande gott. Återstår fakturan från PP Bygg. Och lite finisharbete som återstår. Så schangdobelt att jag inte vågat prova på ännu. Och lär väl bero många dagar ytterligare. Har jag duschat nere i källaren alla år förut – så varför inte fortsätta. Så blir det här extrautrymmet.

Några timmar i Hyttmarken. Finns så mycket göra. Även här så litet utfört. Kanske morgondagen för mig dit igen. Men har några projekt där jag behöver hjälp. Frågan är väl närmast om någon har tid med det nu. Och så finns ju också en insats som jag inte alls har möjlighet klara av. Där är dock Jonas vidtalad. Med hans yrkeskompetens så kan det hanteras. Det konstiga är mest att det fått vara så här under så många år. Inte alls professionellt utfört. Blir en skakig upplevelse att billa upp en hel del i källargolvet.

Stundar en söndag. Den där söndagen som möjligen affärerna tagit fram. Men en söndag med namnet – fars dag. Det enda för mg givna. Blir en promenad upp till gravgården. Idag tänt av Annika. Men just morgondagen är viktig för mig komma dit. Hedras de som hedras bör.

Fast först. Säng med diverse dokument och overline pennor. Lite bör jag hinna med innan ögonlocken faller samman. Och med frukosten redan fixad i kylskåpet så går det vänta in söndag morgonens tabata träning. Då med gummiband. Och kanske inte lika mycket puls som i morse. Men framförallt – välbehövligt.