Internationella överenskommelser. Vem bryr sig när det jagas röster? I ett intolerant samhälle så seglar det mest mörkblå vidare i kampen för att även involvera den bruna färgen. Genevekonventionen verkar för dessa parter vara ett minne blott. Asylrätten bort, gapar från flera tomma tunnor.
Tomma målburar ska det
givetvis inte vara. Motståndarnas nät ska fyllas med vinnande bollar. Som det
ska bli nu när Sverige ska betvinga det sista hindret på vägen mot Ryssland och
kommande VM i fotboll. Det är Italien som bjuds upp den 10:e på Friends och den
13:e på klassiska arenan i Milano. Hjälper det inte med annat så måste vi få
liv i trion Gre-No-Li. Eller egentligen ge andra möjligheten bli lika
legendariska.
Nu är väl inte defensiva
Italien så enkla att slå. Men David slog ju Goliat – så varför inte. Om man nu
verkligen vill, mobiliserar och gör det mesta av de möjligheter som alltid
finns. Inte köra i diket och nostalgiskt fastna i någon form av olivodling. Dessutom
ligger ju inte Milano i Toscana heller.
Gäller ta ut det vinnande
laget. Det som passar mot uppställd taktik. Toppa laget, få fram det vinnande
konceptet. Går ju aldrig luta sig bakåt och relatera till andra matcher. Det är
nu det gäller. På samma sätt som varje ansedd nomineringskommitté har att agera
inför kommande val. En fight på annat sätt. Liksom i fotboll handlar det om att
göra jobbet. Falskspel avslöjas först eller senare. Måste alltså ha något att komma
med. Tydlig målbild och en utstakad väg fram till målet. Tänker hänga kvar
matchen ut, mandattiden fram. Har ju egen agenda så till vida att frågan om
bidra möjligen tolkas på olika sätt. Glidarnas julafton leder inte ens fram
till VM arenan.
Personen i centrum,
medborgaren i centrum, individen i centrum. Enkelt säga, svårare i
verkligheten. Uppskattade morgonens möte. Det är alltid dialogen som för en
fråga framåt. Aldrig-det-beror-på-någon-annan. Ismer kan vara farliga och
förvillande. Gott ta steget inom äldrefrågan kopplat till hälso- sjukvård. Att
det finns så många frågor uppställda som det saknas återkoppling kring, det är
så klart oroande.
Förtroende från det egna
folket. Välrustad armé. Som så många kurder trodde sig ha nere i Kirkut. När
det istället handlade om neslig sorti. Något hade gjorts upp under täcket.
Smeker du mig, så smeker jag dig. Möjligen det som håller världsfreden uppe.
Fast det slår på den inneboende självständig-hetslågan.
Allt har sin tid. Även i
Stiftelsen. Mandattiden till i maj månad. Uppdrag idag – plocka ihop ett lag
som vi tror på. Som lagmedlemmar som sticker ut, kan samarbeta och ändå vara
föredömen i den egna organisationen. Vet flera som visst sticker ut men kanske
inte är de bästa för att bära fanan på rak arm. Klart jag tar
valberedningsuppdraget på allvar.
Packa pappas kappsäck. Fick
göra det själv. Men utflykten som står i sin linda är ju inte så långt bort.
Suomi är ju grannlandet. Men tider hålla fordrar tidig flight. Tur jag har
stabil personlighet med mig. Stadgar. Men fullt lär det bli, så de här
blogginläggen kanske får hållas nere till lördag kväll. Liksom kramarna till
kattungen får ansamlas på hög innan de kan delas ut. Inkluderar givetvis Katta
också. Mer bekymrad at komma en bit ifrån mamma som verkligen behöver besök nu –
och den där rehabiliteringsträningen som lyser med sin frånvaro – till ett
hundra procent. Tänk bara om hon kunde få hjälp komma upp en gång per dygn –
hopplöst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar