onsdag 19 juli 2017

Mitt i veckan


Måste väl erkänna att det känns positivt, mycket. Att få samtal från de som bryr sig och som undrar hur det är med skadorna efter cykelvurpan. Som att min egen tandsköterska ringer från fjällen för att försäkra sig om nuläget och kommer biträda framåt. Eller när Mats är i luren trots semester så långt borta. Då känns skadorna mer som en form av brobyggare än det de redan ställt till med.


Hamnade också på Facebook, mig oförskyllt. Även där har kommit en del uppbyggliga kommentarer. Några givetvis som försökt göra sig lustiga. Men de flesta just förståenden. Näst bäst.

Löpning varje dag. Tydligen Nils-Olovs medicin för den här veckan i varje fall. Tidigt i morse långlöpning på asfalten ända till Österfärnebo. Imponerande tid dessutom. Borde ta en hel del på fötter och inte minst vader.

Med tre bröder samlade på Adolfsro, i Österbor så gick det med fart. Att slänga ned takpannorna från uthuset. De var så sköra at inga skulle sparas. Tydligen. I stort hela ytan avskalad. Per-Ewert får väl ta den lilla återstående delen under veckan. Blir antal timmar innan plåten kan läggas. Inte bara beställningstiden utan definitivt arbetet.

För egen del. Mer rörlig än igår. Men fortfarande öm och konstaterar att ena framtanden med säkerhet är förlorad. Den krossade överläppen är väl mest en påminnelse hur det kan vara – om man sätter sina pengar på läppförstoring. Finns ju individer som frivilligt betalar för sådant!

Ingen rök utan eld sägs det. Samtidigt – vet inte. Huvudrubriker kring att kommunstyrelsens ordförande ska bort i grannkommunen. En s k källa direkt till lokaltidningen har viskat kring de partiinterna samtalen. Naturligtvis förnekas det hela. Får väl avvakta och se om det finns någon sanning i rubriksättningen. Eller om möjligen just rubriken räddar nuvarande ordförande mandatperioden ut?    

10 år – en ansenlig ålder. Var iväg under dagen och gratulerade. Självsäker yngling som nyfiket vandrar vidare i livets fotspår.

Vandrar vidare har Årsunda IFs 18 åringar gjort. I Gothia Cup. Tredje matchen, tredje segern. Nu vankas 1/32 dels final i morgon bittida vs Västra Frölunda. Dagens match var direktsänd över Mittmedia. Missade inte en kick. Ojämnt lag, definitivt. Men alla ska visst få spela. Så resultatet verkar inte det enda som står på spel. Syns tydligt att några alls inte känner sig så bekväma på en fotbollsplan.  

Enkel resa för Nils-Olov och Jonathan till Österfärnebo. Kompisen Ove hemma med sin Färnebo tjej, direkt från Göteborg. Kvälls – nattfest där de fick bilskjuts till. Cykel hem i nattens timmar var enligt planerna.

Enkel resa för Transportstyrelsen och dess ledning. Oerhört anmärkningsvärt om de lämnat ut namn och adresser till andra länder på det här redovisade sättet. Marken skakar onekligen under infrastrukturministerns fötter. Undrar om någon vill kliva in och försöka rädda henne. Fiaskohistorien blir större och större – för att sedan växa ytterligare.

Uppvärmning till nästa veckas mer obligatoriska träningar. Inte alls så många men ändå nytt ansikte då Isabella var där med fästman, snart äkta man. Visar upp sina fotbollsfärdigheter nästa veckas tre träningar. I verklig miljö. Kanske blir det där positiva tillskottet. Blir intressant följa upp.

Här hemma ingen surströmming. Annorstädes. Undrar också här; gott eller enbart en form av tradition. Vore det ärligt gott så borde väl dessa personer äta det mer än enbart någon gång? Kanske mer en form av tradition för att hålla samman gruppen. Visa sig tillföra.  

Trött under kvällen, mamma. Men fattas bara efter träningar och besök. Då kan alla bli trötta och nu speciellt hon efter att under veckan blivit inlagd på sjukhuset. Ändå nöjd – hoppas jag - genom att saker och ting fungerar allt bättre idag. Plus att hon utrustats med en mobil. Nu kan hon ringa till de hon vill. Förstår att namn som Brita, Anita och Gerd ligger högt uppe på densamma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar