fredag 14 juli 2017

I Västerläge


Naturligt fundera. Hur saker och ting utvecklas, kan utvecklas, bör utvecklas. Första natten som mamma är på sjukhuset. Vet under dagen inte hur tillståndet är. Om alla ord fortfarande är borta. Inte den mest lysande rapporten om något positivt så där direkt efter 11.00.


Eget besök senare på kvällen och glatt överraskad att det var så pass många ord som hittat fram igen. Men mycket fattas. Liksom det där med at kunna lokalisera en del föremål – som det här med tandborsten. Men ändå; vilken enorm förändring mot igår! Fika-sugenheten hade definitivt inte gått ur henne. Medhavt kaffe och fikabröd verkade gå hem ordentligt. Fortfarande en lång väg att vandra. Omöjligt idag säga hur målet ser ut. Viktigt för henne att få fram hälsningarna till Brita, Anita, Gerd och Lena. Samt att hon naturligtvis frågade när killarna skulle hälsa på. För Nils-Olov lär det bli redan under lördaglunch time.

Tänker på alla de som saknar anhöriga. Eller har anhöriga som egentligen inte bryr sig. När ohälsan och ensamheten tränger sig på. Fyller lätt på hjärnkontoren med mörka tankar. Och en växande hopplöshet.

Intressant läsa artikeln om den cykelväg som inte finns mellan Sandviken och Årsunda. Och framförallt läsa in alla aspekter som definitivt inte fanns med i artikeln! Ämnet borde ha varit betydligt mer utmanande! Istället för blott en sommar artikel.

Som vanligt. Nyheterna från Malmö området. Handlar alltför ofta om våld, skottlossningar, knivskärningar och ond bråd död. En nedåtgående spiral som lämnar en fadd smak efter sig. Våld som möts med ännu mer våld. Eller mer av övervakningskameror som ett parti virrigt utstöter. Otryggheten växer – alltmera.

Dagens utflykt Österbor. Eller Adolfsro som det står på kartan. Visst finns det en hel del kvar att göra. Imponerad dock av det som gjorts med det ruttna timret. Rena trollerinumret att kunna byta ut bärande partier. Nu blev det ju inga takpannor avplockade – idag. Men en ställning sattes upp för att underlätta avplockningen av ett parti i alla fall. Med en trygg sele runt midjan kanske det går galant. Upp till bevis under veckan.

Eftermiddagsrapport från volontärveckan på Hudiksvalls sjukhus. Tydligen gått bra och foten klarat sig hyfsat. Nu får det bli dags för en välbehövlig semester. Räknar med ett samtal när väl plikten kallar igen.         

Hoppas Johan och Marys samtal idag i Stockholm avlöpte väl. Två intressanta personligheter med oerhört mycken kunskap och vilja. Då kan vad som helst utvecklas. Förutsättningslöst möte som jag känner mig varit något av pappa till. Starka personer som båda kan göra skillnad. Borde vara välkomna överallt. Överallt där modet för utveckling finns. Att våga släppa taget.

Victorias födelsedag. Säkert stolta idag också. Olle och Eva. Det förtjänar de verkligen. Två personer som båda har stort hjärta och formligen sprider vänskap omkring sig.

Fjortonde juli. Viva la France. Och speciellt nu när man lyft fram ett ledarskap som inger förtroende. Eller hur det förklarades i svensk kvällspress; Som en blandning av Damberg och Lööf. Och stavas därmed Emmanuel Macron. Framtidsberättelsen som fångat så många fransmäns stora gillande. Det gäller att kunna måla i bilder!

Lugn afton. Kanske pockar på med en kvällspromenad. Utan hundar i släptåg. Enkel förklaring; inte blivit med hundar - heller. Liv fullt i alla fall. Solen så behagligt vilande i västerläge över en rofylld Storsjön.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar