Stort, givetvis väldigt stort. Att få arrangera finalen i Europa League. Givetvis flera klasser lägre status mot Champions League. Men ändå så stort att det rönjer stort intresse i hela Europa – eller egentligen i hela Världen. Spelades upp sent på Friends Arena, eller som det dressats ut som Stockholm Arena. Trots att anläggningen faktiskt ligger i Solna kommun.
Än mer speciellt i kölvattnet efter terrordådet i Manchester. Möjligen därför båda lagens fans skötte sig mycket väl i förspelet. Vänlighet och respekt för varandras favoritlag. England vs Holland eller Manchester United vs Ajax. Det dyra äldre UK laget var för svårt för billigare och yngre holländska teamet. Så slutresultatet United 2 mot Ajax 0 representerade väl styrkeskillnaderna.
Njutning kan man få på olika
sätt. Inte illa att ha tidig tid hos Fotåpia. Finns uppenbart mycket känslor i
fötterna! Och nu är de välansade och skötta igen. Ny tid bokad givetvis.
Professionellt hanterat och som alltid intressanta samtal med de två systrarna.
Idag handlade det mycket om mångfald, tolerans, förnyelse, förståelse, integration,
välfärdsbyggande.
Igår var det mammas tur på
samma ställe. Vilket hon fortfarande njuter av och borde tacka Ingrid för som
både hämtade som levererade henne tillbaka.
För att komma framåt
fordras det bett i tillvaron. Bita ifrån sig, visa framfötterna. Tydligen olika
mellan våra orter. Speciellt svårt verkar det vara i Ockelbo. Där betten ändras
till utdragna tänder – istället.
Terror diskuteras som
händelse. Förfasas över. Ska bekämpas etcetera. Samtidigt borde alla förstå,
inse att det just är det som de galna terroristerna resonerar. Hur de ska kunna
driva fram känslor utifrån vi mot dom. Klyva ett samhälle och lyckas med sina
svarta taktiska planer.
Kretslopp i akvaponisk miljö,
professorn i microbiologi Matilda Olstorpe, Uppsala
Universitet. Idag skulle
hon kunskapa oss i Högbo. Var laddad. Alla mina obesvarade frågor skulle kunna
få svar. Men den avsatta dagen föll till intet. Något kommit emellan så
innehållet sköts framåt. Fast lika intresserad – ändå.
Eftermiddagen, hann med all
gräsklippning hos mamma. En bra start på kommande röda dag. Trodde inte riktigt
jag skulle hinna under de timmar som stod till buds. Nu är det endast lite
grönt kvar hantera – på Carl-Henriks och Elins tomt. Oerhört glädjande att de
bestämt sig, liksom Per-Ewert/Lina till fastigheten i Österbor. Två av tre så
helt nära. En speciell känsla. Kanske någon av dem också möter upp under dagen
i morgon. En av tre, helt oinsatt. Men hoppas givetvis han hittat sin livs-stig
trots att den uppenbarligen inte alls passerar vårt närområde.
Idag enbart Olle i
träningen. Emil vek undan med lite öronvärk. Men följde i varje fall med ned
till idrottsplatsen. Nog så viktigt. Betydligt lugnare än Kalle, som var mest
nöjd när träningen var slut. Påstod de ville stanna. Men det får väl bli annan
gång. Om de får tillåtelse signat. Blev i alla fall lugnare – än mot om de
kommit med hit.
I morgon försvinner den
några dagar. Bilen till Gotland, dock utan mig. Men utlånad. Så nu blir det
till att fixa mat och allt annat själv. Inte heller det min starka sida. Men
kan absolut hantera. Fast har mycket, mycket annat som jag gott kan lägga
vantarna på, utföra de här fria dagarna.
Inga röster lagda förrän de
läggs. Hösten 2018. Ändå så jagar opinionsinstituten hårt. För att visa nuläge.
När de lägger fram sina siffror, kontinuerligt. Skulle de här stämma så finns
det väl skäl för Batra att stämpla ut, snarast möjligt, direkt. Samtidigt som
säkert de här siffrorna kommer färga Mp på deras nu helgöverskuggande
årsstämma. Tre procent – var annorlunda under Fridolins kolbits tid. Visar med
tydlighet att det inte går sälja ut allt. Heder och ärlighet är fortfarande
viktiga verktyg.
DN/Ipsos
majmätning
Moderaterna: 15 procent
Liberalerna: 7 procent
Centerpartiet: 13 procent
Kristdemokraterna: 4 procent
Socialdemokraterna: 26 procent
Vänsterpartiet: 9 procent
Miljöpartiet: 3 procent
Sverigedemokraterna: 19 procent
Erfarenhet visar att framgång driver framgång medan
utsatthet driver på till den än värre tid av utanförskapet.
Innanför gemenskapen. Den som jag innerligt sänder ned
till GE Klaven på deras internationella turné i polsk miljö. Trodde nog jag
skulle få någon form av återkoppling. Kanske kommer i gammal teknik, på och
genom vykort.
Tittar framåt. Skulle det på något sätt gå? Handlar
mest om vilja, inställning och låta det ske. Helt enkelt. Att åter ta upp det
där från förr. Fordras ännu mera nu. Men måste bestämma mig medan det finns
platser. Till Midnattsloppet Stockholm. Den 19 augusti. Inte omöjligt om jag
formulerar det som ett mål att nå till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar