Inte full gas – ännu.
Smyger mig mer eller mindre in i nya året. Slapp men inte likgiltig. I alla
fall är det min egen förhoppning. Borde dock vara mer sprutt i benen. Eller ta
mig för göra något mer meningsfullt. Vill ju producera, mycket gärna i ett
lagbygge.
Lärorikt det här med
snöslungan. Att efter varje gång den brukats måste den rengöras ordentligt så
inte något snö smälter till och fryser. Som igår. Och hela snöslunge-detaljen
satt fast. Resultat – remmen bröts av. Idag akutkörning till Bastfallet maskin.
Bytt på onsdag så blir det samma resa igen, fast omvänt. Sedan kan jag det hela
så det här med rem kommer aldrig mera läggas på min skuld sida.
Fortfarande fundering om
det där rummet. Som bör rustas – efter stått på vänt så många år. Beslut vidare
först sedan det är klart vad vi kan göra åt golvet. Kenneths besiktning i
morgon. Så får beslutet tas därefter.
Negativt besked. Eller
förväntat besked. Tragiska branden i Sandviken. Och idag fann polisen de där
fyra kropparna. Utan vara bekant med så känns det så himla personligt. Ingen
hann ut trots att larmet kom inifrån villan.
Fick till en del skidåkning
under dagen. Men inte för eget bruk utan stillasittande på Tour de Skis näst
sista etapp. Herrarna kom ju i mål någon gång. Det är onekligen bra när svenska
herrstandarden inte är så himla imponerande.
Damerna däremot. Där finns
ju Ebba Andersson kvar. Drog i stort sett hela tiden men blev till slut blott
fyra. Men med verkligt slagläge inför morgondagens och tävlingens sista etapp.
Rakt upp för berget. Så extrem skidåkning som man aldrig annars ställer sig
inför. Klart jag kommer glida ned i soffan och låta mig imponeras.
Mycket väntande på bilderna.
De från Funchal. Verkar ha blivit stopp i leveranserna. Klart jag hoppas på
fler leveranser. Fast hittade ju Leonie på Instagram i alla fall. De två som
bor mycket närmare hoppas jag mycket på. Kanske behövs stöd mellan 5 – 9 januari.
När en är bortrest så kan ju den andre behöva avlastning. Hoppas i varje fall.
Uppdatering från Västra
Höle. Kring många barn och deras lekande. Men också kring hur ett riktigt
minnesvärt nyårskalas ska läggas upp. För att få mest möjliga inlevelse. Och då
behövs inga raketer för att verkligen gå i höjden. Blott samla, i minnets
historiebok.
Historiebok. Det där att
vinna SHL. Ett helt annat Brynäs Hockey nu. Men väldigt lång väg vandra, många
skär att ta. Nu fixat till ytterligare en keeper. Men får visst enbart nyttja
en åt gången. Räcker pengarna till för ytterligare någon spets?
På SDHL andas än mer
optimism. Fast i slutändan lär det stå mot Luleå Hockey. I fjol räckte man inte
ända in i kaklet – men i år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar