Bääää

Mycket bääääande. Cirka 160 tackor och 300 lamm som ystert kastade sig ut för viga språng. Minst 1500 personer hade tagit sig bort till Vinnersjö och sedan vikit ned mot byn Byn. Rena rama folkfesten. Upplevelse såväl för ung som gammal.

Samtidigt. Veckan lång. Hot till bonden på telefon men även skriftliga hot. Mordhot för att han har djur. Polisens tillmötesgående inskränker sig till ett löfte att komma om de här hotande personerna verkligen dyker upp! Blir lite svårt ta dagens poliser på allvar med dylika besked. Men på Tomas biter inga som helst hot.

Vissa lovat regn. Men blev en behaglig lördag. Lite extra kläder med. Kläder som det enbart handlade om att plocka av och bära. Möjligen kasta in i bilen. Men hungern briserade. Hundra meter till en grill kändes något för långt. Gav upp helt enkelt.

Verkligen med hela tiden. Ilse, ett år. Hade med sig sin farmor. Och den exakta åldersskillnaden – nittio år. Två ”damer” som verkar gilla varandra ypperligt. Kanske inte blir jämnåriga. Trots att den lille varje dag växer ordentligt.  

Vinnersjö blommor. Än mer omfamnade av intresserade köpare. Så fårsläppskaravanen stannade gärna till vid blommorna. En form av blomsterkaos. Den blomstertid nu kommer – och den kom – idag.

Blev inte den där starten på morgonen jag hade planerat in. Tabatan struken – igen. I morgon kanske – den där långa promenaden. Men blir ändå inte pulshöjningen. Den jag borde utsätta mig för lite då och då. För enkelt slå ned rumpan och försjunka i datorn eller TV:n.

Uppdrag efter lunch. Och då inte gärna i fårakläder. Blev att låna duschen i Österbor och byta om där. Kostym torde vara det lämpligaste plagget. Och slipsen fick jag också till, utan att be om hjälp. Fick till ekipaget och kunde fortsätta mot Gysinge.

Vidunderlig upplevelse. Väl vald musik och så båten som mäktigt kom där över Dalälvens vatten. För att lägga till vid bryggan strax utanför Herrgården. Pampigt arrangemang. Väl valda ord till varandra, liksom väl vald väderlek. Naturligtvis en ära att få förrätta vigseln. Festen den har säkert börjat men fortsätter nog natten igenom. Förtroende och tillit. Inga former av svartklätt mörkermålande.     

Klart att glädjen och upplevelserna lagras ordentligt i hjärnbarken. När känslorna stegras så att tårarna tränger fram och immar igen glasögonen.

Svårt åka förbi det bästa konditoriet. Lundgrens Österfärnebo som drivits av så många generationer i samma släkt. Sedan starten 1902. Sama sak idag. Bromspedalen nedtryckt och några påsar inkasserade. Kalorier ska man ju hålla sig borta från. Men ack så sköna, så goda. Det är ju så gott att leva!

Svulten hem under eftermiddagen. Men det fixade Brita till. Egenproducerad och smaksatt kålpudding. Lassade in och tillfredsställde även den egna magen. Fast för mig ovanligt med kålpudding utan potatis.

Den sena kaffetåren, fixat. Hos mamma givetvis. På bra humör och sugen på kaffet med lite godsaker till. Kanske väder i morgon igen. I så fall lovat henne en promenad. Och får jag blott assistans så ska givetvis Lena med då också.

En lugn afton. Men tunga ögonlock gjorde sig påminda. Eller möjligen påminde om en intensiv vecka som nu gått in i sitt avslut.

Lite datorproduktion förstås. Det lilla som avlastar så att det skapar utrymme för de kommande dagarna. Varje liten avlastning – är en avlastning. Solen vilar den också – när den går ned i västerläge över Storsjön.