Vilken kamp!

Den förunderliga tid som är nu. Vi är tillbaka i undrens tidevarv – och redo för nya äventyr. Aldrig har jag sett större förändringar än under den senare tiden. Och rusar nu framåt in i det mer okända som stavas åttondelsfinalen. Saknar liksom strategi för at ens kunna hantera eftermiddagen den tredje. Då det är upp till kamp igen. Visste att det idag handlade om Mexiko – och om hur oslagbara de skulle vara med sin tekniska färdighet. Men förändringen och förvåningens orkanstyrka visade med eftertryck hur fel jag hade.  

Befann mig plötsligt utanför den rationella tankens gränser, bortom intuition, känslor och de fem sinnena, som inte är kopplat till hjärnan. Det är den fullständiga kunskapens sfär och en plats för superfunktioner som ryms i alla människor. Den mänskliga kreativiteten öppnar sig som ett resultat av matchens utgång. . Vi är tillbaka i undrens tidevarv. Och redo för äventyret.

En hisnande eftermiddag med osannolika resultaten, 3-0 till Sverige och om möjligt än svårare förstå, 2-0 till Sydkorea vs Tyskland. Ett monumentalt tyskt magplask. Sist i gruppen, die Mannschaft. Nava vad det går, rakt utför. Men hälsar honom välkommen till det svenska laget istället. Blått och gult – som Årsunda IF alltså.

Nu väntar Florence Nightingale laget, Röda Korsets förkämpar. Alptoppens ros – Schweiz. På förhand inget omöjligt motstånd. 3 jul klockan 16.00 stannar med säkerhet hela Almedalsveckan. Lite synd om de som bokat in sina seminarier, mingelstunder mellan 16 och 18. Kan knappast vara idealiska tiden på grund av vad som sker i Ryssland samtidigt.

Byter av, borta antal dagar. Så får Carl-Henrik och Elin sköta huset. Sköta katterna och husera fritt. Fick tid med Ilse idag. Och hennes leende. Men som för det mesta, tiden alldeles för kort. Har i alla fall hunnit hantera gräset. Så nu får det frodas fritt under en hel vecka. Med Patriks häcksax så kanske de där buskarna hinner kuvas i morgon förmiddag.

Samma dag borde jag hinna bort till mamma. Blev ju nada idag. Fint väder så ska jag kunna betvinga backarna runt Klangberget per rullstol. Inte i - men väl bakom densamma.

Kul få Anders på besök. Gärna när som helst och inte bara på grund av ont i ryggen. Och lika välkommen även utan medtagen fisk. Fast samtidigt – går inte bortse från att det handlar om rena delikatesserna. Det viktigaste är dock att han själv blir fit for fight.

Sent ut till skogen. Kraftig överdrift om jag skulle påstå att det går att springa nu. Antingen är tiden ute eller jag behöver lång träningssträcka för att återfå löpsteget. Och därmed också inställningen.