söndag 1 januari 2017

Tårtan som glömdes bort


Vi var inte först, definitivt inte. Först igång var Nya Zeeland, några timmar före Australien. Ojämn tid i Nord Korea, men det är ju naturligt – deras formkurva bukar ju vara milt sagt ojämn – den också. En lugn afton med trygghet och omtanke. Hade jag hoppats. Men oron i världen upphörde inte för att det var nyårsafton.


Oro även inom egna landet. Med bland annat de där olyckorna som presenterades. I vissa fall liv som släcktes så där de sista timmarna på gamla året. Håller mig närmast uppdaterad hur saker och ting avlöper för killarna. Verkar varit fin avslutning och trevligt firande för det nya året.

Stökigt rapporterades nyårsnatten ha varit runt om i landet. Främst det nya sjuka uttrycket att skjuta nyårsraketer mot människor. Och främst mot blåljuspersonal. Oftast dras de här raketerna av från unga personers händer. Lite runt om i Sverige.

Hade en lugn, minnesvärd nyårsnatt med antal kompisar som alltid klarar av fest men ändå på ett städat sätt. God mat och passande dryck. God tillgång av allt. Oxfilén närproducerad, närlagad. Det mesta andra hade gästerna med sig. Väl tillagat, som det anstår en nyårsafton. Handlade också om mammas goda tårta – som glömdes bort och istället fick bli en samlingspunkt under den 1:a dagen på det nya året. Kanske än godare då.

Fick till några promenader. Tillräckligt långa för att jag skall inbilla mig att de gjorde nytta. Betydligt mer i varje fall än gårdagens. Har ju inget nyårslöfte att relatera till. Många brukar ju anföra just motion som en utmaning att arbeta med. Behövs väl inget löfte, borde räcka med ett uns av sunt förnuft. Svårigheten är väl närmast att hitta detta.

Så sällan. Bäst så. Med alla de där fyrverkerierna. Smälldes på runt om – tacksam att båda katterna fixade det på ett gott sätt. När så mycket pengar formligen går rakt upp i luften. Fast måste ändå erkänna att en del av stjärnfallen kan vara riktigt vackra.

Så sällan. Som jag egentligen är inne på sociala mediet Facebook. Hamnade där idag och läste in så himla många goda nyårshälsningar. Hoppas att de också var välmenande. Tar dem så i varje fall. Viktigt ta till sig det positiva i livet. Kommer liksom inte helt ut ur bubblan från baktalaren – som tidigare uppträtt så positivt. Fast alla kan tydligen ha dåliga dagar, någon en enormt dålig dag.

Börjat bli aktiviteter där nere på sjön. Skridskoåkning som säkert kommer öka i omfattning nu när kvicksilvret utlovas hamna på lägre grader de närmaste dagarna. Samtidigt skulle det kunna komma lite snö. Gäller lita på att firma Mats & Company klarar av att hålla varan borta från skridskobanan.

Några nya mellandagsdagar utlovas fram till trettondagen. Blir enkelt fylla dem – också. Men med vad återstår väl att se. Sandviken-Gävle-Hyttmarken-eller hemma. Skulle tippa på något av detta. Kanske kommer något besked över något media. Gäller vara lyhörd.

Lämnat iväg mina reflektioner på dagen idag och på morgondagen. I såväl kort som längre perspektiv. Till några som jag har förtroende för. Att de läser igenom så kanske raderna också kan publiceras snarast. Efter att de sakkunniga bedömt deras relevans.

Vad kunde vara en härligare stund än att på kvällen fått till en busstund med Olle. Klok liten kille som vet att snart vankas ett sex årskalas. Och då behövs det två händer för att räkna på. En sådan där liten man som det skulle kännas gott att få engagera sig i.

Annars en konstig söndagskväll. Bristen på ishockey färgade mörkret på just ett annorlunda sätt. Får ta igen detta i morgon kväll. Fyra kvartsfinaler kan göra kvällen och natten längre än längst.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar