Rullande igång igen. Den
tuffa och engagerade SHL serien. Den som det är så svårt lämna sig oberörd
från. Tappar inte sugen trots den magra starten som Brynäs presterat. I kväll omstart
i Karlstad. Och finns det något lag som jag önskar stryk för så….. Men blev
ändå en uddamåls förlust! Tufft. Gäller titta framåt.
Etik. Rättegångspodden
visar hur bedrövligt ställt det är med den varan. Lyfter fram personliga
lidanden i en form av svart underhållning. Att någon vill ta del av det
bedrövliga, gör det hela än mer bedrövligt. Måste finnas någon form av
lagstiftning som hindrar bristen på mänsklig anständighet.
Två aktuella nära ”fall”
får jag mig till livs under dagen. Unga afghanska killar som skickas åter av
Migrationsverket. Även de med säkerhet vilken fara för sina liv de två nu
kommer utsättas för. Men överklaganden betyder absolut inget. Stöd från så
många i svenska samhället betyder absolut inget. Däremot skyddas en iman från
att utsättas för hot, övergrepp. Och kan därmed inte utvisas. Mycket stor
skillnad på olika.
En härlig visning. Där
engagemanget var betydligt mer imponerande än lokalerna. Men här fanns det som
är så viktigt, känslor. Engagemanget på och för Jazzhuset så äkta, så djupt, så
brett. Känns som de inte slåss emot, utan slåss för.
Nya siffror. Arbetslösheten
i landet 6,8%. Rena katastrofen för den enskilde. Ändå siffror som vi själva
skulle glädja oss åt. Då våra egna ligger långt över två siffrigt. Det närmast
sjuka. Brist på i stort sett alla former av arbetskraft. Matchningen, hitta
motivationen. Självklara inslag koncentrera oss på. Borde inte finnas andra
engagemang än detta. En överlevnad för individen, för samhället.
Kul möte på Oden Bistro.
Arbetskamrater som håller samman så nära även flera år efter sina
pensioneringar. Det sociala är oftast helt avgörande. Det man bygger upp
målmedvetet och under lång tid.
Att bry sig, visa intresse
för och till. Kan betyda ett positivt sms, en kort signal, leta efter
möjligheter i sina agendor. Få varandra att växa. Just den där förmågan att
odla. Motsatsen torde vara ett evigt ifrågasättande. I grunden det som avslöjar
sin egen personlighet. När kosmetikan tvättas bort.
Första mötet om och kring
Högbo Bruk. Bakgrund, område, möjligheter, begränsningar, utveckling. Att ta
det stora avgörandet taget/greppet. Eller bara köra på och låta det bli som det
blir. Processen liksom slutprodukten går vi gärna i clinch med.
Förutsättningslöst. Besser wissers göre sig icke besvär.
Och så kom det då.
Programmet som täcker in precis hela veckoslutet. Åsikter i ena eller andra
riktningen. Spelar ingen roll. Det är som det är och återstår bara att själv
försöka bidraga Så gott det går. Framgår också vilka som kan fokusera, vill
bidraga.
Spelregler. De som gäller –
när tre arbetar som jämbördiga partners så inbegriper det faktiskt något. Då är
alla jämbördiga oavsett storlekar. Vissa skulle nog tjäna på en högre grad av
ödmjukhet.
Stora organisationer, svårt
få till sammanhållning. Mindre organisationer, borde vara betydligt enklare.
Avgörande är att det inte är långt från botten till toppen. Delaktighet. Ändå
uppenbart så himla svårt för vissa. Skulle gärna själv vilja hålla i en basal
träff kring det helt självklara.
Ära. Få presentera och
därefter avtacka den musikaliska grupp som framträdde i Österfärnebo kyrka.
Inti gör sitt yttersta för att fylla våra rum med behaglig och tänkvärd musik.
Säker på at de femtio som hittade dit ikväll också kommer tillbaka vid nästa
arrangemang. Quinteten gjorde starka avtryck med sin jazzinfluerade
kärleksmusik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar