Egentligen handlade det ju
om en lördag. Till och med tidig lördagmorgon. Men hade ju bestämt mig så då
var det ju bara få ihop alla grejor. Fixa inte bara frukosten utan även allt
det där andra som skulle med och fås med i ryggsäcken. Och dessutom allt det
där med jaktutrustning, i det innefattas ju även en puffra
Samling med jaktlaget. Men
vi var onekligen decimerade. Av mer eller mindre okända anledningar. Knappast
fler än en person som kört snö natten igenom. För snö var det verkligen.
Naturen bytt ansikte och speglas nu i en helt annan färgskala.
Blev inget av med
Emil-med-hunden. Dresserade snabbt Mats till ny hund. Och så drog det iväg. Men
inte riktigt som en hund. Vare sig stånd eller skall. Men så småningom fick han
lukten på ett flertal älgar. Dock drog de varje gång iväg utan närhet till utställda
skyttar. Och det kanske är bra – i alla fall. Ha en kalv kvar så blir det
fortsättning på jakten. Inte i morgon. Men väl när Emil kommer signalera att
han har tid.
Nils-Olov, Simone och
Leonie på plats. Men så var det detta; Sommardäck på! Knappast så mycket tanke
bakom. Måste lösa det på något sätt under söndagen. Åka med dylika däck finns
inte på aktuell kalender, aldrig någonsin.
Säkert blev mamma väldigt
glad. Hon hade väntat så länge på at just Nils-Olov skulle hälsa på. Och
dessutom tillsammans med sin lilla dotter. Inte alltid att den yngre
generationen också lägger så stor omtanke och värme på den äldre.
Hade sparat länge nog. Men
så blev det ingen återvändo. Skotta snö. Att låta det här bli nedkört,
nedtrampat. Finns inte på radarn. Gäller hålla undan.
Stämningsfullt idag igen.
Uppe på kyrkogården. Så många ljus som var tända. Och idag över de vitt färgade
gräsytorna. Känns också att få vara den som tänder. Känsla av gemenskap. Klart
undringarna går till de som är yngre. Kommer de också att minnas, att tända?
Och ger de sig tid någon gång att tända på nu - också?
Stämningen steg när Elin
kom med Ilse. Fortfarande nyfiken på kusin Leonie. Fast just nu större skillnad
dem emellan än vad det någonsin längre fram kommer vara. 1,5 år mot 3 månader.
Helt övertygad om att de kommer få växa upp nära varandra. Även om avståndet
kanske fortfarande kommer vara två timmar.
Avståndet längre än
någonsin. Det där mellan tabelltoppen mot tabellbotten. Sandviken AIK bandy
ytterligare en förlust. Ett klart debacle. Inte något som forna SAIK skulle ha
kostat på sig. Denna gång mot något lag som kallar sig Motala.
Annat då med damerna. Men
så är Peter med där och ger trygghet. Seriepremiär och en klar 4-0 seger.
Säkert seriens yngsta lag. Kommer inte räcka till hela vägen denna säsong. Men
längre fram så. GE Klaven levererar alltid.
Kvällsfest i södra
Hälsingland. Till hundra procent säkert då det var en fantastisk framställning
som kören bjöd på nu igen. Samsjungna, samspelta. Kombinerat med att de
uppenbarligen har väldigt roligt.
Längre in på kvällen. Då
kom Sixten in igen. Han är troligen den ende som inte älskar över allt annat
att ha två små tjejer så nära. När de gjort kväller så kom också katten Sixten
in – igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar