söndag 3 september 2017

Che sera, sera


Börjar bli en klassiker. Det här med Mikkis Rännet. Kört antal år nu med i ledningen syskonen Mikaela och Henrik. Vet inte om det var annonserat, upptäckte det först när det sprang löpare förbi och jag såg snitslarna. Skulle ju faktiskt lätt kunna göras mer publikt.

Lugn lördag. Kärl som skulle ned till Helge och fyllas med vatten. Inför morgonens uppdrag. Vara funktionär på DM orientering, långdistans. Tror jag det handlar om i alla fall. Är budad och då inte som orienterare! Blir väldigt tidigt. Men så kan ju en söndag också te sig.

Kändes gött. Att få gifta samman just det här paret under förmiddagen på Stadshuset. Mycket äkta och ett par jag till och med kan garantera att det kommer hålla för. Och den här gången kunde jag gå ut och starta bilen, utan att någon kört in i densamma på parkeringen! Kanske avvaktar tills jag fått de tidigare skadorna åtgärdade och pungat ut med självrisken.

Något lat så plockade jag med mig restaurangmat hem. Enklast så och fungerade väl i solskenet. När jag fick oväntade gäster. Carl-Henrik & Elin har ju inte varit här så där speciellt frekvent. Men till del kanske det handlar om de oregelbundna arbetstiderna. Nu presenterade han själv två objekt på tomten; Röja bort all sly och plocka bort teglet på uthuset och ersätta det med plåt. Till det senare blir det en hel del andra jobb också innan plåten väl kan komma på plats. Fortfarande hoppas jag förstås att han drar igång med fotbollen så här under höstsäsongens mittskede.

Stel, mycket. Men klart jag skulle ned till Patriks träning på eftermiddagen. Nu kommer jag ju också missa onsdagen tillfälle. Trots stelheten tror jag faktiskt att det gör nytta för mig – med tabatan. Med lite bättre inställning så borde jag dock kunna satsa lite mera på varje enskild övning. Kanske jag skulle kunna träna upp det rent mentala. Har blivit guidad av partikompis norrifrån som tränar med det populära islaget, PT – Personlig Tränare. Något som jag inte anammat. Borde nog ta till mig nyheter och bli modern jag också.

08 – riktnumret Stockholm. 04 tydligen i Falkenbergsområdet. För så slutade matchen. Falkenberg vs Gefle IF, 0-4. Och GIF ett rejält kliv för förnyat kontrakt. Spelar helt annorlunda i jämförelse med hur förre tränaren mönstrade sitt spelsystem. Trots vinsten, mamma sågade gästrikarna ordentligt – i alla fall! Kanske hon hade hoppats på 0-8?     

Så mycket jag skulle vilja stämma av. Men går uppenbart inte. Just nu är det stopp i konversationen på grund av stundande resa. Har ju varit så många förut, resor. Men den här verkar helt speciell och kräver förberedelser för at maxa innehållet. Tydligen. Blir väl hålla tummarna och önska av hela hjärtat; Lycka till. Det som är så väldigt viktigt måste också bli en fullträff i verkligheten. Och sedan ristas in i Minnets Arkiv.

Minnen. Länge sedan som John var här på sina turnéer med kanadensiska som amerikanska hockeylag. Alltid smak av succé. Läser in att de vill komma i år igen men blivit lite blåsta i Stockholms området. Måste försöka med en räddningsaktion. Alltid en upplevelse ha dem här. Det mycket sena mailet letar jag direkt efter öppningar till. Ser det mycket mer laddat med möjligheter än svårigheter. Livet är en likadan resa – möjligheternas lampor som lyser upp och sprider glädje och engagemang.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar