Baktalare

 

Speciella vardagar som lagts på hyllan. Började närmast chockartat. Har landat i närmare förundran. Men också i en form av analys. Fortfarande övertygad om varför det gick som det gick. Enkelt överföra det till sportens värld. Nyttjar blott lite spelsinne och idrottslig erfarenhet. Att vara unik, visa vägen handlar aldrig om att följa John. Undrar närmast vilka kvaliteter och kunskaper som behövs för att jobba på några partiers kommunikationsenhet. Eller att stå där vid några partiers strategibord. Uppenbart något annat än att ha stor partikassa.

Men de inre striderna som blossar upp är mest en fråga om dålig förlorare. Några personer hade jag knappast trott annat om. Men några, speciellt en, häpnadsväckande. Ändå försvarad? Men har ju ett mycket lokalt stort inflytande som också är tydligt i det geografiska beteendet. Och förstår ytterligare dennes frågor och resultatet av dessa! Även om det skylls bort – på någon annan.

Intressant förmiddag! Bland annat föredraget av Aron Andersson. Hur man överbrygger svårigheter och gör dem till möjligheter. Också hur man bryter gränser och når det som man själv och andra inte trott varit möjliga. Egentligen konsten att våga utmana sina egna rädslor. Som i livet i övrigt handlar det alltid om att kunna dela upp svårigheter i olika mindre delar. Klara bit för bit – komma längre. Se möjligheter, Skapa möjligheter.

Även fortsättningen på förmiddagen. Hur saker och ting förändrats sedan tiden när frikyrkorna var mäktiga, sedan nykterhetsrörelsen bildades. Sedan partiernas ungdomsförbund var stora och hur de nu reducerats med minst 90 procent. Utveckling i någon riktning – absolut. Och stundom så fort att vi själva knappast hinner med. Nya utmaningar kan inte alltid hanteras med gamla lösningar.     

Speciell organisation. Nummerlapp och sedan lyssna noga när numret kom upp. Trapporna till sjätte våningen. En handling i handen där uppe och ny väntan. Framkallad för at komma vidare i en sorts nya förhör. Åter ut i korridoren och vänta på att få komma in. Av med skjortan och välja arm. Överlät det till tjänstgörande. Ett stick där i vänster överarm och in i större väntrum för en ny väntan på femton minuter. Och så var det klart. Var det över. Slänga ansiktsskyddet och kolla på anteckningarna för den femte sprutan. Fete sprutan mot covid 19 injicerad. Märkligt att inte alla verkligen tar de här sprutorna. Att det egna ansvaret inte fungerar i verkligheten är knappast acceptabelt..

Märklig scen dessförinnan. Avbryta ett samtal då det inte är acceptabelt prata i mobilen. Men blev ju i högsta grad hätskt. Som att göra en höna av en fjäder. Och speciellt i dagen som idag! Eller i någon taktisk strategi att vrida bort ämnet till något helt annat.  

Izjum. Ny stad. Nya minnen. Från tortyr och dödligt våld. Massgravar. I morse rapport om 440 kroppar, nu 1.000. Fasansfulla detaljer från hur grym de ryska soldaterna i Ukraina kan vara. Mänsklighet som bortblåst. Kan de vara födda så här? Eller beordrade? Går det vara människa och förvridas till satan.   

Rullade igång. Släpptes ned. Pucken på isen. SDHL premiär. Bortamatch men med starkt favoritskap. Gick? Väl sisådär. Behövdes overtime för ett segermål. Brynäsdamernas två poängare uppe i dala metropolen Leksand. Tre hade varit bättre än två. Får nöja mig med det och få det räcka till nattens sömn.