Också en lördag

Allt som glimmar är inte guld. Även idag. Trots favoritskapet för lag Edin så fungerade det hela inte tillfredsställande.  Men blev trots allt det där silvret. Som kunde ha gått i gulare tecken om stenarna lagt sig efter våra stora förhoppningar. Blev liksom inte devisen Bäst när det gäller. När det verkligen gällde. När Hjälterollerna skulle delas ut. Fast det är ju fordringar också – besvikelse över ett OS silver.

Trångt, folkfest. Bevis för att så många dras till tonerna av mullrande motorer. Dags för det årliga arrangemanget, som dock började redan under fredagen, Speed Weekend. Hördes inte så där avskräckande inomhus! Kanske alla ljud bäddades in lite grann av snömassorna. Men folk. Formligen vällde in. Stopp på länsväg 272 några kilometer bort. Fick jag vetskap om av Simon från Din Lokala Tidning. Stopp i form av köer som skulle ned på parkeringsytorna. Parkeringsivern korkade också igen på ”egen hemmaplan”. Fick breda ut mig själv ordentligt för att kunna nyttja eget fordon. Det här torde vara ett av hoten mot arrangemanget framledes. Klara säkerheten kopplat till räddningstjänst och ambulans.

Finns alltid styrkor i att göra saker och ting än mer ”närodlat”. Men då fordras det också intresse. Från båda håll. Vilket jag tror det finns. Bristen kanske mer handlar om förmåga att kommunicera. Det som brukar vara det helt avgörande.  

Känns nästan som den där kaffereklamen. Kring oväntat besök. För det är sannerligen inte så ofta som Carl-Henrik & Elin hittar ut. Men idag var det dags. I alla fall en stund över lunchen. Börjar ju formeras en tredje person också. Inte så lång tid kvar till mitten av april. Men gör sig redan påmind på många andra sätt än blott storleken, omfånget. Skulle komma i morgon också. Visar sig inom ett dygn. Kan komma så mycket annat emellan. Nu också.

Nya skidor. Sedan några månader tillbaka. Och snart väntar ju Vasastafetten. Men provat skidorna? Inte en enda gång faktiskt. Och nästa helg är det ju dags. Per-Ewert åkt skidor absolut noll gånger. Till och med mindre än under fjolårssäsongen. Då blev det väl en gång i alla fall. Ett något annorlunda sätt genom att vila sig i form.  

Semlor, lite av favoriter. Och idag fick jag faktiskt möjlighet. Gun Britt kom med hemlagade varianter. Klart att jag slukade med god apitit.

På väg. En form av sibirisk kyla som kommer svepa in över oss efter veckoslutet. Måttligt med snö. Men starka vindar. Men kylan! Elräkningarna kommer skjuta fart igen. Redan nu i februari kraftigt högre än januari varianten. Kanske skulle dra igång lite eldning. När väl möjligheten finns – och borde brukas mer frekvent. I vinter faktiskt noll gånger. Hitintills. Värsta vädret tisdag och onsdag.  

Gjort rätt. Så känns det. Nu när Hillevi och Mats under morgonen dragit iväg till Singapore. Annorlunda temperatur där borta. Får säkert läsa mer på de förväntade vykorten. Kommer rassla till kontinuerligt i postlådan! Hoppas Hillevi hinner med något annat också – mer än skriva vykort till mig.

Assadregimen fortsätter att bomba i östra Ghouta. Öser bomber över sina egna medborgare. Bilder kablas ut på förödelse. Och när det handlar om helt oskyldiga – och barn. Då känns det rimligen starkt för alla som kallar sig människor. Andra må kalla sig något annat. Omänsklighetens sjuka anlete.

Kändes inte som någon riktig fest. Ändå så startade SHL om denna lördag eftermiddag. Brynäs knöt på sig grillorna hemma i Gavlerinken. Mot comebackande Honken i Karlskrona kassen. Inte en match under säsongen för just Honken. Så ställer han sig direkt mellan stolparna. 40 bast men upplevs som i fornstora dagar. Johan Honken Holmkvist vinstmaskin direkt – men i Blekingedräkt. Vilat sig i form från 9 mars 2017 till den 24 februari 2018.