Vitt, vitt och vitt igen.
Vita varan varit i farten under natten. Mer psykiskt jobbigt än fysiskt –
faktiskt. Tog ju bort det som kommit igår kväll. Och så ny laddning. Inte så
där omfångsrikt, mera att det dränkt landskapet igen. Och idag ont om tid at hantera
det hela. Hann väl med en del i alla fall innan jag gick in och tog del av
frukosten. För sedan väntade avtalad morgontid i Sandviken. Putsning och
korrigering utanför tomten får anstå till kanske t o m tisdag lunch. Inne på
tomten likaså. Där finns ju inga bilar som kan köra fast snön ytterligare. Och
tre kallgrader gör det inte heller.
Tacksamhetens tanke till
Emil som tagit bort en del efter tomtgränsen. Men tydligen varit på plats före
plogbilen. Så den strängen gick hädan med hjälp av snökaran. Emil börjar bli
lite av idol för det var inte första gången han biträdde så positivt!
Blev inte någon egentlig
inträngning i OS programmet tidigt denna morgon. Hann bara inte. Men
registrerade i varje fall att nu kom den, första förlusten för damlaget i curling.
Det mot stora lokala intressen kopplat till Sara McManus. Fast fortfarande. Så
ställs det mycket stora förhoppningar till de svenske curlingdamerna. Fast
denna dag – två raka torskar. Vad månne bliva? Och så kryddade herrlaget med
torsk – också. Ridå.
Intressant. Men en helt
annan sak om det finns positiva vibbrar att följa SKLs prognos över den
ekonomiska utvecklingen. Enkelt skriva att vi måste arbeta på annat sätt.
Håller naturligtvis med men kan inte svara på hur. Utgångspunkten är att hitta
ett koncerntänk.
Livet är lärorikt. Inte
alls underskatta samtalen runt exempelvis lunchen. De sanningar som serveras
där, eller de frågor som ställs, möjligen de slutsatser som också lyfts fram.
Medicinen är att delta i samtalen. Inte vara kategorisk utan visa at det finns
flera sidor på ett mynt. Fast det kan bli mycket långa luncher!
Varumärkes byggande,
profilering. Tror jag definitivt på. Fast det måste också synas. Nyttja de starka
sidorna som vi förfogar över, nyttja det ypperliga geografiska läget. Våga ta
på sig ledartröjan. Och det allra viktigaste – ledarskapets betydelse. En
tydlig vision, tydliga mål – och sedan låta personer utvecklas. Den bästa
medicinen.
Mediciner, det som också
finns i våra avlopp. Men där det idag finns metoder få bort dem så de inte
förgiftar våra vattendrag, våra sjöar. Fungerar det i Linköping torde det kunna
fungera på alla andra ställen också.
Begäran som är tydlig. Att
vi mer ska följa upp droghalten i avloppsvattnet. Inte alls svårt men vi behöver
göra det mer frekvent. Kostnaderna är inte alls avskräckande.
Kul få ge min bild av det
som berör så många. Cykelvägar. Där en form av partnerskap skulle kunna bidra
till så mycket mera. Dialog, samtal, veta vad vi vill! Också något
rekommendera. Med råge.
Inte cykelväg men väl länsväg. Andan i hasen. Formligen studsar fram.
Naturligtvis känner jag till att man ska anpassa hastigheten till väglaget. Men
onödigt. Borde alla hålla med i -. att erbjuda dylikt före, dylika förhållanden.
Föga överraskad av kollisionen mellan två bilar efter vägen Bångs – Årsunda. Tycker
synd om de inblandade. Hoppas innerligt deras skador inte var för omfattande
när de nu kördes till sjukhuset. Skadade, havererade bilar är en sak,
personskador med omfattning något helt annat. Mötte lastbil som hade et blad
under bilen för att försöka agera väghyvel. Men märkte att det inte bet mycket.
Fordras väghyvel för att klara upp den här formen av vägbana. Ska inte ta ordet
kriminellt i min mun. Samtidigt så är det här resultatet av möjligen för långa
sträckor att sköta av en och samma plogbil. Då körs nederbörden samman till en
form av puckelpist. Så tragiskt, så livsfarligt. Tog mig hem sent efter
jättelångt fullmäktige. Kunde andas ut, rena rodeon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar