måndag 31 oktober 2022

Hämnden är allt annat än ljuv

 

Djävulskapets ansikte synts så klart återigen. De evinnerliga raketerna mot Ukraina. Nu inte mot bostäder utan mot infrastrukturanläggningar. Slagit bort så mycket av elförsörjningen, av vattenförsörjningen. Förstöra, trakassera. Det som Vladimir Putin kan åstadkomma. Mörkrets broder. Men många var det – raketerna som sköts ned. De absolut flesta. Men så var det ju några som kom fram, hittade sina förstörelsemål. Krigsbrotten staplas på varandra. Höjden av brottsligheten blir monumental och straffen kan inte utkrävas i omfattning som de faktiskt förtjänar.

Känns än mer tydligt att Ukrainas sak är vår. Här viker inte västvärlden ned sig. Matar på tills den ryska björnen går på knäna.

Domedagen kommer. Säkert inte. Men gårdagen skjutning i centrala Gävle, dagen före knivhuggning i nacken. Och några dagar dessförinnan. 16 åringen som sköts ihjäl på cykelväg Vallhov Sandviken. Spekuleras vilt om det handlar om gängrelaterad brottslighet. Och om det är hämndaktioner som ligger bakom. Inte mitt eget uppdrag att utreda, fastslå. Men visst kan det vara högst troligt. Gäller hålla sig utanför när skjutningarna effektueras.

Ambitioner. Bygga centralt. Tacksam för de hör utvecklande idéerna och ambitionerna som finns där. Kan inte nog uppskattas och ger så där avgörande drivkraft. Got när vi själva är med och ger support istället för att leta efter hinder. Samma dag begärs planbesked. Annan plats. Mindre aktör men oerhört offensiv. Klart det går vara innovativ och släppa fram. Allt annat vore ett tjänstefel.

Med eller inte. Del av framtiden eller en föredetting? Kommer väl visa sig. Kanske redan onsdag eftermiddag. Märks väl då om det finns plats i teambyggandet  eller ej. Samtidigt – luta sig bakåt i gungstolen och låta den gunga vidare – knappast något sträva efter.

Samma dag. Kommunfullmäktige i en hälsingekommun. Imponeras at man frivilligt avsätter en kväll på åhörarläktaren. I spänd förväntan till en attraktiv debatt. Kanske döma; vem vann – egentligen.

Vinkade av i morse. Peter & Yvonne som åkte söderut med sin från Norrland förvärvade nya hund. Kommer säkert gå bra när tonårshunden väl blir hemtam ute på Fotö. Kommer med garanti skötas ypperligt.   

Profesionell eftermiddag. Härligt träffa först den där duon och sedan den andra duon. Infrastrukturfrågor kopplat till natur och naturvärden. Därefter infrastrukturfrågor kopplade till byggande, skapande. Två mycket givande samtal.

Lite koppling faktiskt. När kvällen avslöjade ett resultat i Stockholmsområdet. Och därmed så är redan Sandvikens IF klara för att kvala upp mot super ettan. Hemmamatchen – given. Bortamatchen – kanske. Beroende på vilket lag de nu kommer stöta på.

Sammanfattning av dagens intryck. Vallöftena är borta. Var blott till för att skaffa röstboskap. Och när rösterna avgivits så har den enskilde inte längre någon betydelse. Brown is the colour.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar