Road 76

 

76 personer. Som mötte upp så där söndag förmiddag. Väldigt få som tog sig an utmaningen med löpning. Desto flera var vi om tog oss an de elva kilometrarna per promenad. Efter vägen också tolv frågor som besvarades med tre alternativ per fråga. Inte alls full pott, lång, långt ifrån. Men promenaden klarades av i alla fall. Och fikat i ryggsäcken kunde också städas av – efter cirka sju kilometer. Faktiskt gott med förmiddagsfika, passade på att ta det i strandkanten.

Något imponerad att så pass många kom och tog sig an utmaningen. Yngsta i barnvagn och äldsta 86 år. Stor spridning som det ska vara i en hundraårsrunda. Föreningens jubileumsår. Årsunda IF, stolt och blå gult.

Det var en hel del frågeställningar som det enbart gick chansa på. Men nu efteråt så har allmänbildningen stigit radikalt. Fråga mig gärna, kommer alltid minnas svaren, men nu är det ju för sent ändra tokigheterna.

Klarar av –trots allt – att jag idag missade tabata träningen. Finns möjligheter längre fram. Redan på tisdag! Hoppas jag i alla fall.  

Dagens clou. Egentligen är det ju i morgon som Carl-Henrik fyller sina trettiofem år. Men då en måndag så en liten familjebaserad träff på eftermiddagen. Men present – först i morgon. Men tårta går det ju äta precis varje dag. Och Ilse har även hon lärt sig uttala marsipan. Till och med grön, framtidens och hoppets färgsättning.

Inte mycket gjort idag – heller. På det där som kan bli en form av älgpass på ett helt speciellt ställe. Och som Axel lovat ställa på plats. Och som kan nyttjas till en del annat året igenom.

Annan form av jakt. De där vildsvinen som fångats på kamera. Har verkligen inte haft någon önskan få dem hit. Men nu är det ju en sanning. Hoppas givetvis att några har kunskapen skjuta av dem så de inte förökar sig här i närheten. Vi har ju några personer i vårt eget jaktlag som har en förmåga högre än hos andra. Om de inte klarar av få dit avskjutningsskotten så kommer ingen annan heller klara en dylik ambition.

Jakt på oskyldiga. Det som pågår i Belarus. Övergrepp på öppen gata om fortsätter med ohygglig misshandel. I dolda utrymmen. Nu söker galningen återigen stöd hos kamrat Putin. Om väl få visa vad han går för. Om han vågar låta demokratiska influenser komma in i ett land om gränsar till kommunismens inre. Får demokratiska röster tag i framtiden så kan ju Putin himself sköljas bort från sitt korrupta ledarskap.  

Framtiden ter sig mycket het, väldigt het. Bränderna som drar fram i världen är bara början på återkommande problem. När det också drabbar USA, vissa delstater återkommande, så kan även vi känna oss berörda. Hem som brådstörtat lämnas och som vid återkomst vittnar om intet alls. Allt medan vi själva gör stor sak av fossilfritt, medan tekniken finns och verkligen ropar; utsläppsfritt! Är det egenintressen som gör att vi avstår från att vara drivande i klimatfrågorna? Och visst är det väl Belarus som är korrupt?