Följa spelreglerna

 

Veckoslut – men ändå hyfsad tidig morgon. Bra komma igång, och bra röra på stela leder. Leder som leder varje beståndsdel av kroppen. Och kanske själen också. Lika bra låta kroppen vakna till 06.00. Påbörja de där långa proceduren som omfamnar egna personliga bestyr – och fram med frukosten som ändå gjordes i ordning kvällen före. Har blivit som en rutin. Morgontidningen – med sina gamla – nyheter – har varit en tradition under så många år. Redan lästa på nätet men det ska ju prassla bredvid frukost tallriken. Och hinner jag – några mail från datorn.

Lästoppen. Som alltid toppas den av många anonyma insändare. Lite fantastiskt att många verkligen har åsikter men inte verkar stå för dem med sina egna namn! Undrar vad de är rädda för? Tomten eller spöken på ljusa dagen?  

Och vara med eller inte var ju egentligen ingen fråga. Öm och stel är inte skäl att avstå tabata morgonen. Det mesta fungerar numera. Sommarens starka smärtor är mer eller mindre borta! Så nu blir det ju sömn nnder nätterna – men kanske lite väl korta stunder. Måste fixa till bättre rutiner.

Nyheterna klingar i öronen. Skjutningar och övergrepp. Våldsamheter som en del av vardagen. Så verkar det vara i delar av landet. Känns got at inte bo i de delarna av Sverige. Öses ju på om kriminalitet och kopplingar till de kriminella gängen. Eller klanerna som de nu benämns. Till och med identifierade. Orterna Malmö och Göteborg torde vara mycket belamrat med baksidan i samhället. Medan det finns individer och organisationer som försöker sätta den stämpeln på oss själva. I ambition att skapa osäkerhet och rädsla!? Eller blott av oförstånd?

Euforisk. Starkt ord. Men från veckans strategidag. Svårt att undvika. Möjligheterna är så stora. Nu är det mest upp till oss själva att spela korten rätt. Vi har ett antal starka spelare. Och borde låta dem stiga fram i rampljuset med fullmakt att agera. Legitimitet kan ju vara i skrivna dokument men det kan också finnas i hur vi hanterar varandra.

Och så började SHL idag. Dock inte för Brynäs ännu. Som i all idrott så handlar det också om att följa spelreglerna. Här finns ju riskerna för avstängningar. Regelboken är tydlig. Skillnad mot det politiska spelet. Dr kan uppenbart allt möjligt hända. Checking to the head är mer eller mindre vardagsmat. Fordras uppenbart att varje parti har sina informella domare. Som har förmågan att ta fatt i  de största övergreppen. Helst innan de sker. Lex ojustheter är ju inget som man vill vara en del utav.

Larm i olika former. Återigen kändes det som en omöjlighet ta sig upp i Stadshuset med hissen som påhejare. Följde noga manualen. Men tur att vigselföljet hade friska ben så gick det bestiga trapporna trippande uppför. Varmt var det i vigselrummet. Svetten lackade och forsade fram ur pannan. Men än mer badade brudgummen! Och inte av nervositet inför akten. Utan av värmen som stekte genom de stora fönstren.

Lite hann jag knacka. Ska ju bli ett Rolls Royce älgpass. Bygga hemmavid och få stöd av Axel placera ut. Så är strategin. Tar tid och borde ge det hela större del av tid. Annat på söndagsprogrammet gör väl att just de planerna får vila på vilodagen.

Fanns en del frågor att dela, belysa, utveckla, fundera på. Får väl behålla dem i huvudet eller leta efter någon/några dela dem med. Det är så himla mycket som löses, i samtal. I dialog. I ärliga samtal.