Gemenskap

Mer som en vanlig lördag morgon. Som den var i våras. Innan det här med värken tog över. Tog mig iväg till träningen klockan 09.00. Lyssnade in Helenas röst och så var det fullt ös på tabata timmen. Eller något kortare i tid. Stel, otymplig och med viss avstånd från några övningar. Att slänga sig ned på armarna fungerar ju inte riktigt ännu. Men i övrigt – vara med hyfsat i alla fall. Och givetvis flåset, konditionen kunde vara betydligt mycket bättre. Ändå känns det som jag kommit över backkrönet. Aldrig ropa hej innan jag kommit över bäcken. Men i alla fall. Inga värktabletter på X antal dagar. Och i morgon blir det ett prov igen. Vakna, känna efter och förhoppningsvis trippa iväg mot start igen, åter klockan 09.00. Då med mer gummibandsträning.

Före träningen dock min frukost som jag till viss del också smusslade in till Leonie. Den del som innehöll röda vinbär var hon synnerligen intresserad av. Vågade inte fylla på med Bollnäs filen till henne. Alldeles för söt skulle hennes föräldrar påstå.

Tomt hus vid hemkomst. Alla hade dragit iväg. Så och granngården med Carl-Henrik och familj. Fick ett sms. Uppenbart hade Högbo och det som finns där dragit alla till denna omspunna plats. Så det blev en förmiddag i allena och lugn. Lite hittade jag väl på med i varje fall. Liksom att jag fixade förmiddagsfikat plus lunchen.    

Vaknade till och skaffade sällskap för en skogspromenad. Ville ha hyfsat med tempo. Drev nog inte på men det blev lite skogsvägar och mindre stigar. Delvis väld trångt i bushen. Och hann även med att komma till helt speciellt ställe. Fullt med ödebilar och massor med annat skrot. Skulle ta ett helt leverne att återställa. Utgår därmed att det inte alls finns den typen av ambitioner. Blev ändå ingen lägre promenad. Handlade nog blot om dryga fem kilometer. Men betydligt mycket bättre än intet alls.

Glad blev de – töserna. När de fick öppna sina paket själva. Och något överraskad att kläder togs emot med dylik glädje. Både Ilse som Leonie fixade så kläderna också kom på. Möjligen drevs de på av att de var mer eller mindre likadana. De här tjejerna har alla ingredienser att bli varandras livsfränder.

Initiativ att glädjas och njuta av. Nils-Olov fixade till kvällens middag. Blev tacos. Och mycket som fixades runt om. Åtta personer som hade middagstiden ihop. Inte illa. Men efter avslutande glass så drog Åkersberga trion hemåt. Hade något planerat under söndagen och då fick det bli en sen hemresa nu istället. Men stunderna tillsammans är alltid glädjande och något att leva på alla dagar.    

Sista kollandet. Nations League. Sverige vs Frankrike på Friends Arena. Och storfavoriterna från södra Europa vann pliktskyldigt. Men enbart med det enda gjorda målet. Bollen som hittade in ur dålig vinkel mellan vår egen målvakt och hans stolpe. Fräckt men lite för enkelt. Ingen bitter förlust utan nu går det säkert sova ändå.