Igen

Oförstånd, ungdomlig tokighet. Blev bara fel. För de två 12-åringar som uppenbarligen lekt med tändstickor och nu i konsekvens av detta bränt ned den stora idrottshallen i Göteborg. För unga för att dömas men ändock en oerhörd katastrof. Precis alla blir förlorare på en sådan här historia.

Otrygghet. Definitivt det som bränder bidrar till. Några kommuner i omgivningen har ju utsätts för bränder. Definitivt för bilbränder. Bara stilla bedja om att de här tilltagen inte sprider sig till att drabba också oss själva. Även i andra händelser har vi klarat oss ganska väl. Mesta otryggheten sprider utan tvekan den s k politiker som uppenbart arbetar frenetiskt för att få till det otrygga samhället. Märklig målsättning.

Naturligtvis ska journalisterna söka hitta det som sticker ut. Kanske inte helt seriösa i källkritiken. Igår kväll läste jag in den där PwC rapporten runt intäkter och kostnader av invandring. Och även hur den tolkas av den/de som inte orkar läsa igenom hela. Utredningen tar fäste på hur det såg ut just 2014, hur det beräknades hur personer kan matchas in i arbetsmarknaden. Fanns både med pluskronor som minus dito. Beräkningen handlade om beräkning på nivå BNP. Fast det går givetvis läsa en beräkning som …… läser bibeln!

Delta inom det man låtit sig väljas till. Eller om man vid något tillfälle har annat som måste prioriteras före. Då måste man lämna återbud. Att inte komma utan meddelande – definitivt inte acceptabelt. Måste gå att titta sig själv i spegeln och fråga sig om man skulle vilja bli behandlad på samma sätt.

Höll på att skriva men började må illa! Ropade efter vatten. Och blev tydligen helt borta. Visste inget om dagen idag, dagen igår, vad det var för datum. Anna-Greta ringde akutnumret – och så kom då ambulansen – igen. Något högt blodtryck. Ville ha mig med till akuten – men tackade ihärdigt nej. Frågor ställdes, vad hade hänt – igen.

Berättade om Börje Svenssons löfte att plocka in mig för en grundlig undersökning. Men saker och ting har uppenbarligen kommit emellan. Kändes nu som tyvärr. Efter djupare samtal och antal telefonsamtal till läkare på akuten fick jag råda – själv. Stannade hemma men skulle absolut kontakta min Hälsocentral, Södra i morgon bittida. And I will.

Skriver en kort mail till Börje direkt – som jag litar på till 100 procent – och berättar vad som hänt. Så får han avgöra nästa steg. Men samtalet i morgon bittida kommer jag ändock ta. Inte alls säkert att han har tid läsa mitt mail. Oron just nu – att ha varit borta från minnet och så pass länge.  

Always look at the bright sideof life