En
verklig premiär att minnas. På sitt sätt också att minnas efter. En hel dag
tillsammans med Ilse & Lou. Dessutom hemmavid. Lite snorigt månne, lite feber
månne. Men de kändes ändå fylld av liv och fart. Bus och upptag. Frukost,
lunch, mellanmål, godis kvällsmat. Och lite inblandad sömn för Lou över en
timme. Utflykt till hund hos Eva Britt och Helge, hästarna som behövde klappas om
i Hyttmarken.
Ilse alltid legat långt
framme i utvecklingen. Men nu är det Lou som tagit enorma steg. I att vara, i
att tala. Hela meningar lär ju inte komma förrän vid tre år. Och hon är blott
1,5! Dessutom, vet verkligen vad hon vill. Visar med ansikte och hela kroppen.
Medvetna. Vet att kanske,
kanske får de besök i morgon. Möjligen kort – men det är ju besök som räknas. Och
Leonie finns ju enbart dryga milen härifrån! Klart förhoppningen är mycket stor.
Att just hon ska komma hitåt. Helst stanna, men besöket i alla fall, känns helt
nödvändigt.
Ostadig dag. Flyttade ju
också morgonens tabata träning till under skärmtaket. På Kyrkskolan givetvis.
Den ssom det ritas infamt kring då själva stora ombyggnaden ska äga rum med
start 2023. Och givetvis också med utmaningen svara upp mot beteckningen
framtidens skola. Blir verkligen många frågor runt nytänk och kompetens i det
bygget. Vilket också ska vara fallet. Kommer skapa intresse och många, många
inspel. Många synpunkter Precis som det ska vara.
Regnet till trots. Måste
komma mycket mera efter denna torra våren. Och som somrarna varit de senaste
åren. Enkelt konstatera att det blir allt mer problem med vatten. Den som har
egen brunn kommer alltefter få det svårt. Ser ut som väderleken bestämt hålla
oss i hårt koppel. Sönderbränt, dåliga skördar, brist på spannmål. En del av
det negativa som kommer i torkans fotspår.
Tuff berättelse. Från
kvinnan med sina tre barn. Där barnens pappa – trots umgängesförbud – kunnat plocka
dem och behållit dem i Syrien under nio hela långa år. Medicinerat hårt för att
ens kunna överleva.
Vanligaste platsen i
Sverige. Överlägset vanligast. Skottlossningen i Eskilstuna som står för tio
procent av pang pangandet i landet. Något som ingen vill vara med om. Och helt
införstådd med att pang pangandet inte ska hitta hit.
Ingen fotboll idag. I alla
fall ingen fotboll där den gör skillnad. Alltså på Årsunda ip, eller som platsen
borde döpas till Årsunda Kraft Arena. Men
i morgon kommer ett Sala lag på besök. Västerfärnebo som börjat starkt i trean.
Till Årsunda för rakning.
Kvällen då får destineras
till VM finalen i hockey. Finland vs Kanada. Med Brynäs färger hos Suomi.
Aldrig förr har jag varit övertygad om att Finlands sak är vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar