En sommar måndag

 

Om det var tävlan. Tävling att få så där mycket gjort. Då hade jag i varje fall inte vunnit, efter dagens insatser. Fast en del blev det i alla fall. Så mycket att jag har en del att låta drömmarna vandra runt i natt.

Inget badande. Är ju på bortskämd med högklassig värme – och idag i alla fall lite blåst. Varmt men ändå kyla till den vanligtvis heta kroppen. Men nu lär det trappas upp igen. Allt varmare utlovas. Bara det då inte följs av det där kvava.

Inte långt. Men ändå så himla värdefullt. Förmiddagsmötet med Ilse. Då på väg till blåbärs skogen med Gun. Långa möten, korta möten. Alltid med mening och innehåll. Känner mig priviligerad, kanske till och med lite bortskämd.  

Pratstund. Blir lite då och då. Möjligen för att så många promenerar förbi och gör sig tid för samtal. Kända och okända. En del kring badande. Vad som är tillåtit eller inte. Just nu mest kring om det är tillåtit eller inte. Med badande av såväl hundar som hästar. Har aldrig tänkt mig in i detta – förut. Men nu ska det tydligen vara skyltat efter hela stranden, 2,2 kilometer långt. Vet inte om det varit något problem förut heller. Problemen är mer kopplat till i och ur sättning av båtar och vattenskotrar. Fast det verkar ju vara fullt tillåtet på kommunal badstrand. Och då inga olägenheter.

Växer fram fort. Olyckor, olycksstatistik. Inte alls överraskad. Elsparkcyklarna. Fars fram i vilket tempo som helt, i vilka åldrar som helst. Bara tigga att olyckor verkligen ska hända.

Eftermiddagens situation var att få vara med på Lous mellanmål. Lockade med att låtsas bjuda på bland annan kex. Men det skulle givetvis ned i hennes lilla mage – det också. Hallonen låtsades hon inte bjuda på. Det tog vägen ned i magen direkt i rasande tempo. Rasande tempo också för en så liten tös att närmast kunna gå omkring själv. Ett år först i augusti månad. Nog borde man vara äldre innan man kan tulta omkring själv.

Gräsklipparen med till Österbor. Men behövde ju inte. Var redan fixat. Blev att plocka bort brännässlor istället. Överlät hallonplockandet. Skönt bli av med de där brännande ogräsen. Men istället kändes de på mina bara armar och ben.  Tillfredsställd av de nu befriade buskarna.

Fyra katter. En framme. Hasse. Han som själv varit borta fyra veckor var den tjålige. Pratade faktiskt med mig. Länge och högljutt. Ville bli kliad och uppmärksammad. Kände sig tydligen övergiven när han lämnades. Fick noga inpränta att under tisdagen kommer Eva och övernattar också med honom. Kändes som att han nöjde sig med detta. Kanske t o m såg fram emot att få spela huvudrollen under en längre tidsperiod.

Kändes också bra att få höra att de landat väl i Visby och har några fina dagar att se fram emot. Veckan ut. Sköter de sitt så gör jag mitt. Vattning och kattillsyn.