Respekt. Klart det finns
antal personer som jag alltid hyst stor respekt för. Och gör fortfarande. Där
står de som stora förebilder. Och har fortfarande samma namn. Bengt Westerberg,
Barbro Westerholm. Och även Maria Leissner
som jag också fick starka uttryck för när vi var på nedrustningskonferensen i
New York. Oavsett vilken konstellation de tillhör så har det alltid varit
personer som jag alltid lyssnat på. Och gärna lyssnar till. Och när de
stiger fram idag som idag. Då lyssnar jag in, tar till mig och låter tankarna följa
vidare in i hur saker och ting leder.
Ny dag var också samma sak som ny vecka. Och möjligen var
det den framåtflyttade sommartimmen som spelade in igen. För tröttheten var
absolut på plats. Eller om det nu är latheten. Hoppas jag inte.
Den där speciella dagen. Måndagen. Varje enskild måndag
faktiskt. Då så många ärenden lyfts, så mycket information sprids, så många
diskussioner hålls.
Teams. Viktigt komma in i. Idag någon form av
felmeddelande. Men kontakt med Servicedesk. Och några timmars handpåläggning.
Så då var datorn rehabiliterad igen. Tackar och bugar. Med insikt att de tekniska
kunskaperna hos mig själv är något låga.
Ingen trädgårdsmästare. Men klarade i varje fal av at köpa
på mig antal skivor frigolit. Någon påskdag över så blir det fylls på pallboxarna.
Men först frigoliten efter kanterna. Allt efter tips från Lina.
Wash my hands in muddy water. Hade varit fullt möjligt
efter gatorna i Sandviken. Kändes som en gigantisk vattenläcka. Och det var
också fallet. Timmar kom och timmar gick. Men så sen kväll meddelas att det
tydligen ska vara avhjälpt. Kommer väl så småningom besked vad allt handlat om.
Vatten, vårt viktigaste livsmedel. Som i sin mer bruna form fyllde så effektivt
stor del av ICA Maxis parkering.
Herrsidan, Fritt från den där riktiga hockeyn. Det som
gäller herr hockey och stavas givetvis Brynäs. Men senare i veckan. Tre matcher
på raken, Matcher varannan dag. Eller kanske till och med två av matcherna på
just två dagar. Tufft spela med kniven under strupen. Annars finns bara en
livlina kvar. En i allra högsta grad nervig kvalserie. Att vara eller inte
vara.
Egna planeringen handlade om tidigt hem. Men attan heller.
Blev en lång dag och sen hemkomst. Ingen möjlighet till blott en meters
promenad. Istället väl bekommit eget partimöte över våra kommunpolitikers
obligatoriska månadsmöte. Givetvis tacksam till alla de som kopplat upp sig.
Och utgår givetvis för att de som inte var uppkopplade hade förhinder och även
meddelat förhinder till våra gruppledare. Respekt.
Hann kolla av. Klassificeringen av Sveriges 30 bästa
campingar. Funderar till. Ska det vara så himla svårt komma med där. Känner ju
till en del av de där trettio. Och två kilometer sandstrand har definitivt inte
alla. Utan då är det något annat som saknas här bredvid.
Tredje matchen i SHL. Såg ju så brant ut. Bortamatch i
Luleå för Brynäs damerna som tog för sig och gick fram med en två måls ledning.
Men så kom ju norrbottniskorna tillbaka. När jag själv hade räknat in
gästrikesegern. Och bevisade att i hockey kan man aldrig ta något för givet. Nu
blev det en over time seger för det finsk influerade norrlandslaget. Och guldet
kvar där uppe i gruvdistriktet. Håller tummarna för Erika Grahms kompetens och
ett än starkare Brynäs manskap kommande säsong.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar