Vilket Idrottscafé!!!

En sådan där dag som aldrig kommer igen. Precis som det är när en förening firar sitt hundra år. Blir flera 100 års aktiviteter under året. Men just idag Idrottscafé. Kanske 3 x 100 personer som bänkat sig. Och programmet verkligen välregisserat. Som det också kan förväntas när firma Stefan & Pelle höll i scenframträdandena. Lättsamt och minnesvärt. Dessutom direktsänt genom Mittmedias försorg. Stisse sände hela föreställningen och fick ihop två timmar och fyrtio minuter.

Mamma med hela eftermiddagen. Och trevliga kommentarer från henne när jag skjutsade hem henne igen; Vilken trevlig eftermiddag – Vad trevlig Jan-Åke är, han lovade komma och hälsa på – Vilken fanstatisk tjej som Carl-Henrik har, man blir så himla glad bara av att se på henne. Och så när jag lämnade henne i hennes lägenhet; Varför var inte Nils-Olov med.

Presentationen var delad i fyra former av sektioner. Där skidorienteringen blev en form av egen organisation. Men har också haft en hel del framgångar med Bosse Larsson och Anders Björkmans VM guld naturligtvis sticker ut ordentligt.

Orienteringen. Klart att fjärde plats i Tiomila är väldigt enastående. Knappast många föreningar som nått så långt upp i en dylik prislista. Och även ett speciellt släkte, orienterare – som alltid gör det i skogen. Roliga resor – när jag fick förtroendet skjutsa dem. Oftast till just tiomila.

Skidor. Tre riktiga ess i nutid. Mattias, kolla bara resultat på bland annat Vasaloppet. Eva från Vasalopp och många, många andra tävlingar. Och så naturligtvis Emil. Med enbart en svensk framför sig. Som tagit flera världscup poäng. Och det var givetvis Gunde.

Emil fick dra en del historier under sina idrottsminnen. Och en del av dem omfattade även Northug. Fast en beskrivning vad som fordras för att nå idrottslig framgång. Fanns också med en bild från ett mycket ungt fotbollsposering. Lag som jag tränade och även innehöll Carl-Henrik. Ingen hemlighet faktiskt hur vi skapade framgång för just det laget!

Varmt överraskad. Uppkallad på scenen för att ta emot förtjänsttecken från Gästriklands Idrottsförbund. Där kriteriet var bland annat minst 25 år som ideell ledare. Fick en kram från den som överräckte densamma. Som det är inom just idrott. Kramar och känslor – finns ju en speciell organisation som knappast accepterar värme. Men just den organisationen tappar ju själva mängder av medlemmar. Mi utmärkelse handlade det givetvis om Årsunda. Fast jag haft olika nedslag även i andra föreningar. Och i andra idrotter än vad som kan utövas inom just ÅIF. Bär på så ofantligt många minnen själv. Som jag gärna skulle vilja delge eftervärlden. Kanske, kanske det går att göra det där programmet med Dan Nordfeldt ändå? Han som äger så härligt och stora känslor.

Mycket speciellt också. När Hedströms fotbollsfond instiftades. Med utdelning till fotbollslagets bästa spelare i tio år efter varandra. Mäktigt höra föreningens absolut bäste fotbollsspelare genom åren stiga fram och det med en egen check på 100.000 kronor!

Eftermiddag som skänkte värme och nya minnen. Skulle kunna räkna upp mängder av personer som enbart idag gav hjärtslag. Minnen är säkert det starkaste som finns. Nödlandningen blev kanske mer Brynäs 0-1 nederlag på hemmais vs Djurgår´n!