lördag 22 februari 2020

Förkylning som består


Tänk på vilodagen – om inte så helga den – så vila på densamma. Inget program den här lördagen. Förutom tabatan förstås – men den blev inställd igen, för min del. Förkylningen sitter verkligen kvar och ska få möjlighet värka ut under veckoslutet. Och allt efter fått klart för mig att de är så många – som har jobbat med förkylningar. För vissa sitter de i ordentligt. Men det har jag inte alls avsatt tid för.

Lat morgon, lång morgon. Hamnade på Facebook sidorna. Och det kan onekligen dra mycken tid. Också någon sms som skulle utvecklas vidare när tid så kunde anslås. Men uppenbart fanns det ingen tid alls denna långa lördag.

Litet uppdaterad. Samling vd pumpen var det nog inte. Men väl samling i Kilafors. Kanske kommer en rapport därifrån. Vad som firats och hur det firats. Behövs ju en simulerad sol dag som denna som enbart bjöd på gråmulet väder.  

Hade lovat mamma en lördagspromenad. Men insåg att med regn och blåst så kunde inte löftet infrias. Fick i alla fall upp henne vid 11-snåret. Om hon hade ätit frukost – vet absolut inte. Men kaffe tillsammans med mig och även varsina mazariner. I så fall en något annorlunda frukost. Men lite utbyte av åsikter hann vi i varje fall med. Och utflykten – det är ju en söndag som väntar i morgon.

Spännande var det i alla fall. Få följa med avslutningen i damernas stafett skidskyttet. Kändes torftigt på andra sträckan. Men så tände vår tredje tjej till och levererade ordentligt. På avslutande drottningen själv, Hanna. Som också ställde sig upp på avslutande skjutning för envig om guldet mot en norska. Men allt gick fel. Bommarna radade upp sig, till så småningom också straffvarv. Och så var den lovande dagen all. Så nära guldet. Men som vanligt när det är skidor på fötterna – Norway.

Första gången i Österbor. Så länge sedan. Ordentlig blåst märktes när flera portar var öppna på uthusen. Ligger ju öppet där på odlingsmarken. Hann i varje fall bli något litet uppdaterad. Val som ska göras, personer som ska in. Men också annat som ska/borde göras. Kvällssamling först tisdag. Vilket då visar sig vilka som ställer upp på den kraftfulla kallelsen. Så tydligt, Kerstin pekade med hela handen.

Fortsatte söderut. Emils tio års fest missade jag givetvis inte. Uppspelta men framförallt väntande på fotbolls träningen. Uppenbart väntat länge och skulle velat ha igång densamma för länge sedan. Söker visst en tränare som vill göra skillnad. Och et namn borde de ha väldigt nära sig. Men måste givetvis fråga också.

Radio sändningar under dagen. Nedfallna träd som kunde skapa olyckor. Men det var väl någon annanstans. Trodde jag ända tills var passerade vid Trekanten. På två ställen, två träd, men också att de två träden just hade kapats. Och bra var ju det. För jag åkte på rejält. Ville ju hem till andra perioden i elitseriematchen.

Brynäs vs Frölunda och utsålt. Så överlägset hemmalag i första perioden. Ändå blott 1-1. Jämnade ut sig men då tog hemmalaget ändå över i målprotokollet. 4-2 och välbehövliga poäng. Har i varje fall inte gett upp, ännu.  

Hann med svara Lotta. Det var inte Irland nu över sommaren och fotbolls EM. Men väl i september. Mycket intressant följa i landsbygdsprojektens spår. För att hitta exempel som vi också kan lära oss utav. Har i varje fall svarat och så följer jag med spänt intresse fortsättningen och hur den nu kommer se ut.  

Kvällen fick bjuda på pizza. Enklast och så nära ned till Strandbaden. Hade hoppats få träffa Shiyar. Och bli uppdaterad på vad som händer i Kurdistan. Ond bråd död, förföljelse, övergrepp. Men det s k världssamvetet bryr sig knappast längre. Mänskliga rättigheter blott något som står på ett unket papper. Samhällen klyvs, internationellt, nationellt som kommunalt. Vi-mot-dom. Ett enkelt sätt att blunda.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar