torsdag 17 november 2016

Kan det verkligen vara tillåtet

Man borde väl kunna fråga sig, om det verkligen kan vara tillåtet. Bara stänga av vägen för att lassa timmer. Halt, visst. Men tog vägen över Gavelstigen ändå. Tvärstopp för lastbilen. Absolut noll möjlighet ta sig förbi. Klockan går, fort. Trummar nervöst mot ratten. Annan väntande bilist går fram och frågar hur länge det här ska fortgå. Svaret; Minst 25 minuter ytterligare. Bara vända och dra åter mot Årsunda och vidare över Sandviken. Inser att jag ska komma försent till Hofors och uppdraget som officiant på begravningen! Kändes ordentligt – ända ned i magen. Körde på ordentligt. Femton minuter för sent. Fick suga in ett djupt andetag och ställa mig framför alla som samlats och be om ursäkt. Sedan körde vi igång själva akten. Kändes värdigt – trots den där chauffören. Klant.

Jättetrevligt. Få träffa många bekanta. Och även ta emot dem från så stort geografiskt område. Till Högbo och Brukshotellet. För då vet man alltid – det finns inget bättre erbjuda. I alla fall inte i Sverige. Kaxigt, men absolut sant.

Förkyld, givetvis. Släpper inte taget. Men inbillar mig ha blivit några grader bättre. Missade i sittförståelsen. Likartat spelförståelsen. Ryggen mot själva presentationsscenen blev detsamma som en halv dags vridning i ryggen. Om jag bara anat, så himla ömt det skulle bli! Då hade jag definitivt inte följt med det skrivna. Skylla mig själv är naturligtvis det ärliga betyget.   

Imponerad, när engagemang och kunskap samlas på en begränsad yta. Så kändes det, så var det. Härligt gäng som Janne plockat samman. Hans enda egentliga problem – håller på Örebro i Hockey. Men intelligent kille, så det borde finnas hopp. Göra om honom till brynäsare givetvis. Så får han vara med där på torget i vår, och fira SM guldet.

Trollkarl. Den där Niklas från Örebro. Kändes tryggt i att inte bära vigselring. För de plockade han av på löpande band. Och hittade dem på de mest udda ställena. Under middagen otäckt. Tog en såg och bearbetade med den överarmen på en av tjejerna. Sågade ända in till överarmens ben. Mjukdelarna delade på sig ordentligt och blodet strömmade. Fattar absolut inte hur tricket gick till. Erkänner att jag tittade bort en hel del, men det gjorde alla andra också. Läskigt.

Dundermiddag. Imponerande att det går fylla på med sådana mängder. Och precis allt så himla gott. Kändes också bra att få gå in och ge en liten tillbakablick på historiens vingslag. Till Högbos första dagar och fram till nutid. Men spände också bågen med utblick mot framtiden. Bara att köra som Mousa tydliggjorde. Speciell person som skapar engagemang runt omkring sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar