tisdag 11 september 2018

Hålla tätt, på alla sätt


Ibland finns det mycket resurser. För att forska efter det som redan är forskat. Forskare som trampar omkring efter Dalälven. Forskar om det fungerar med bekämpning av mygg genom slåtter och bete efter älvängarna. Redan bevisat – det ger effekter men inte alls så at det blir drägligt. Måste vara muppar som ger medel till den forskning som redan visat resultat. Snacka om slöseri.

Fortsättning hemma. Med relining. Kostar en hel del. Fast känns skönt när det går lita på ledningsnätet. Måste ju lita på deras filmning av nätet och de brister som de då påpekade. Kanske inte så konstigt heller när åren går och själva bygget kom på plats redan 1945. En bra bit kvar på veckan så det blir hålla tätt när man är på plats hemma. Att prova en hink finns liksom inte på kartan. Garderar mig med en nyckel hem till Carl-Henrik & Co.

Utflykt upp mot Hornberget. Med ett enda uppdrag. Stadga upp ett jakttorn av modell markpass. Kunde nog fungerat i alla fall. Men nu är det säkerheten främst. Lugn förmiddag i skogen. Kändes som ett med naturen. Hade med mig Carl-Henrik som tog sig hemöver springande. Blev en mil det också, minst. Men träning är ju nyttigt.  

Flacka. Inte alls så där bra när lyset fladdrar. Som hos Carl-Henrik & Elin kvällstid. Problemet måste finnas hos den som installerat eller hos lokala elföretaget. Nu i alla fall anmält. Till de senare som steg 1. De får väl följa upp det slingrande nätet som de lagt ned i marken. Kanske inte förklara varför de gjort det. Utan att de gjort. Totalt obegripligt.  

Fortfarande snårigt. Det där att klara ut vilken regering vi ska ha kommande mandatperiod. Problem för alla inblandade parter (partier). Men så klart mest för mig vilket parti som har den viktigaste vågmästarrollen. Och därmed mest att förlora. Blocköverstigande majoritet – och det blir missnöjesröster internt. Hålla ihop allians och därmed ta stöd från SD, då spricker partiet definitivt. För alla andra med hoppande värderingar är det inte alls lika svårt!  

Eftermiddagsfika inne hos mamma. Fortfarande njuter hon av det goda. Aptiten är på topp. Hoppet lever kvar att kunna återgälda mera till henne. Som att tillse att hon får ta den där flytten hem till Årsunda. Men begränsning till enbart tretton platser ger ringa förhoppning. Och äldre/äldre verkar ju inte tas så där fullt ut på allvar. Flytt till centraliserande lösningar kan väl inte vara den enda målsättningen! Miljön påverkar definitivt, och det rent sociala. Så och genom alla åldrar.

Från verklighet till mer verklighet. Maria kallar samman till måndag kväll. Möjligen borde vi ha en träff före dess. Det är allvar nu. Annies uttryck står sig över tid.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar