I nattens hetta

Klart jag behöver dryck, mat, sömn. Men också motion. Det där med tabata träningarna har betytt oerhört mycket. Missar en och annan för olika möten. Borde träna mycket, mycket mera. Men nu tvingats stå över antal gånger. Går in i tredje veckan med krånglande höfter och stundom kramp i ryggen. Räcker inte alls till med alvedon och Iprem. Så går vidare redan idag. Nära bekant med Börje så får han avgöra nästkommande steg. Som det är nu så fungerar ju inget alls. Öm, ont, kramp, värk. Allt ont serverat på en och samma gång. Nästa steg? Starkare varor eller möjligen en kniv.

Kontakter. Som det kan bli med frukost utomhus. Trevliga personer som stannar till och pratar. Så varför skulle lördagsmorgonen vara annorlunda. Långt samtal med mycket mening och gemensamma tankar, idéer, funderingar. Två personer som hittat till varandra och bygger livet gemensamt vidare.

Mitt förslag. Cykeltur. Måste prova om ljumskarna skulle må bättre genom att smörjas upp med runda upprepade rörelser. Fixade till fika och rullade på. Långängarna – hittade en rent magisk plats. Så många stugor, kanske någon året runt – en bra bit från stranden för alla. Men det gav också den gröna inbjudande terrängen innan det mötte upp Ottnaren och den blå lugna ytan. En del vakande visade tydligt att här finns det också fisk. Märkligt att jag varit så hemmablind under alla dessa år. Bott i samma kommundel som varje dag levererar om man nu vill ha leverans med bredd och djup och ständigt höga höjder.

Stegräknaren på handleden var dock inte så där alert. Uppenbart så räknar den inte antal varv med pedalerna utan blott antal steg. Ändå var cyklingen allt annat än bortkastad.

Finns mycket mästerligt skapat i vår natur. Påminnelsen om Iljungen tillhör de allra minnesvärdaste platserna. Trollbinder fortfarande. Ett eget Shangri la där badande och bastu är två förenliga begrepp. Och ägandet också inbegriper det onödiga med trikåer.

Finns så många andra starka platser också. Samtalet med Ove gav återblickar mot Ängersjö och alla resor ditupp. Så väldigt många år sedan. En utmaning åka iväg och låta minnena strömma fram i starkare flöden. Fast aldrig varit dit utan mamma och pappa. Kanske dags låta sig stå på egna ben. Möjligheterna finns ju inkluderande prova fisket.

Inte så trevligt få berättelsen från grannen om nattlig upptäckt när det av honom identifierade gänget provade tända på en petflaska med bensin ute i naturen. Tidig morgon, 02.30. Så onödigt och dessutom när det är så torrt i markerna. Svårt veta vad jag kan göra med uppgifterna. Men bara lägga dem åt sidan går definitivt inte.

Berättelserna från veckan staplas på varandra. Flera som haft inbrott och dessutom krossade glas på bilar. Kanske skulle göra som grannen. Gå en form av nattvakt. Tydligt att det är då det händer.

Skymten av Ilse ger alltid glädje. Nu mer än en skymt. Inte så långt besök men ändå det viktiga. Tjejen som varit ute i solen mer eller mindre hela dagen började bli något trött. Om hon blir med på morgondagens cykelutflykt visas först söndag morgon.