Promenad time

Rena rama önskereprisen. Att få vakna en tidig lördagsmorgon och titta ut. Mötas av en ny strålande vårdag. Höra fåglarnas sköna morgonsång. Påskdagarnas underbara och stärkande band – de som binder samman. Familjer, personer, närhet och ömhet. Betydelsefulla dagar för relationsbyggande. Prioriterade dagar och stunder. Som alltid måste prioriteras.

Gick galant fixa ihop den där stora, nyttiga, innehållsrika frukosten. Och fylla en modell större bricka. Plocka upp morgontidningen ur sin låda och slå sig ned i morgonsolen. Då när livet gör sig påmint i sitt bästa leende. Fattades dock Sixten som inte ens varit inne över natten. Men kunde lugna mig genom at se honom på en större hög vilande och spejande mot antal fåglar som inte visste bättre än ha slagit sig ned i slagläge för just Sixten. Avstod gärna från att se hur jakten fortlöpte. Omöjligt förändra en katts jaktinstinkt. Knappast läge försöka göra honom till vegetarian.

Kändes positivt få lästa på sms. En enkel fråga riktad direkt till mig; ”Möjlighet ta en promenad med Ilse runt 10 snåret?”. Direkt svar; Givetvis, gärna, absolut, alltid. Problemet var att hon inte ville ned i vagnen frivilligt. Ljudligt och muskulärt kämpade hon starkt emot. Hade det varit jag själv hade jag absolut gett upp. Men Elin fixade till det hela till sist. Trots protesterna. Fick gå en femhundra meter innan Ilse fogade sig i ödet att ligga fastbunden i vagnen. Men sedan hade vi en härlig promenad. Som vanligt var det en stålande härlig tjej som slog följe med mig hela promenaden igenom. Tog en kort paus vid Mats som uppenbart arbetade idogt med sin trädgård, dagen igenom. Men ändå mentalt planerade för kommande träffar i jaktlaget. Allt efter de innehållsrika och minnesvärda dagar som förflutit denna vecka.

Proventerade tillsammans med Ilse på ICA. Fick ihop lite av varje. Överlät till Carl-Henrik at mixa saker och ting samman så blev det lunch hos dem i det soldränkta hörnet. Men med ett i hast uppsatt parasoll så blev det en behaglig stund.

Ny promenad. I stort sett samma väg. Men nu med mamma. Även här några korta pratstopp. Och absolut inget klag på att det var kallt. Fixade med en låda glass och tog oss åter till Ilses boning. Glass och kaffe smakade ypperligt. Dessutom fick mamma provsmaka på Carl-Henriks nygräddade bullar. Innan jag drog henne åter. Hela vägen pratade hon om morgondagens fest för Ilse. Den ville hon verkligen inte missa.         

Fullt ös. Mer eller mindre hela tiden. Martins uppsatta mål har verkligen dragit till sig ungdomar. Märkligt att de plockades bort för så pass många år sedan. Pratas så fint om spontanidrott. Och när den blommar så hindras den! Känns som att förnuftet besegras av oförstånd. Men nu tronar två nya mål på den plan de aldrig skulle ha lämnat. Och strax bredvid växer den fram. Boule banan. Också under Martins planering. Kommer sedan följas av en hinderbana, en typ av gym. Plus runt äldreboendet. Promenadgångar för rullatorer, rullstolar. Bord, soffor och antal pallkragar att odla i! Helt perfekt. Och bakom allt givetvis den förståndige Henning.

Blir inte så mycket gjort de här dagarna. Har ju fått en lista att göra. Men listan borttappad till förmån för livet. Och det känns gott. Några korta samtal som avbrott. Men allt för korta. Och allt för krystade för att göra skillnad.

Upptäckte att jag borde göra något åt deklarationen. Hann med ett överslag och konstaterande att jag bör lägga tid till själva dokumentet. Blir väl i sista minuten – som vanligt. Har också två fullmäktigemöten som väntar till veckan. Kunde ju vara bra med lite förberedelser där också. Det första har jag dock full koll över. Det andra tänker jag förbereda med antal frågor. Ärliga och konkreta. Ingen kasta knivar i ryggen variant. Ska vara ett konkret och kreativt utgångsläge.

Ingen övergång idag heller. I riktning förstärka Brynäs hockeylag. Klart jag hoppas att man kan hitta ett antal starka förstärkningar. Starka förstärkningar!!! Det som gör skillnad. Back, forward, center – minst!