Året som var & Åren som blir

 

Frågan står väl där. Titta bakåt eller titta framåt. För nu är det ju nya året som väntar. Både och torde vara svaret. Men med störst fokus framåt – förstås. Det som går att påverka. Många har de varit under 2022. Säkert lika många under kommande 2023.

Men ändå finns det saker och ting som stuckit ut ordentligt. 24 februari finns där inristat ordentligt. När ryssarna invaderade Ukraina. När dårskapen finns det tydliga ansiktet av Kamrat Putin. Och sedan har våldet, massakrar, våldtäkter, övergrepp blivit vardagen för så många som drabbats. Och håller på likartat med robotar, med drönare och med dit tvingade marksoldater. Gåt så lågt att dåren inte har någon väg tillbaka. Då skulle han själv omedelbart raderas bort från jordens yta. Och knappast någon diktatur som har den möjligheten gömma honom på något tryckt ställe. Skulle väl i så fall vara hos antidemokratin, Nordkorea. Känslorna är påslagna varje dag. Det som jag också är tacksam för – att ha känslorna inom mig. Att bry sig, att bli berörd.

Mycket annat tränger sig på också. Skulle ju vara borta. Men återkom, finns kvar och utgör ett ständigt hot. Covid. Bland annat elände som också tränger sig på. Stabsläge runt om i landet på våra sjukhus visar hur allvarlig situationen är. Inte blott med patienter utan också med möjligheten ersätta sjukdom hos egen personal.   

Ett speciellt år. Kopia på USA men hemmavid. Kopiering av Trumps taktik. Nationellt val som byggdes taktiskt på strategin Fake News. Och så enormt många som gick enkelt in i fällan. Energikris som endast fanns i Sverige, bränslekostnader som var helt onödiga, gängkriminalitet som skulle beslutas plockas bort, landsbygden som genom beslut skulle börja blomstra, förbud mot personer från andra länder, minskad satsning på klimatet/utsläppen då det saknas all form av klimatförändringar – de är blott tillfälliga, låta Erdogan sköta svensk internationell politik. Liberalismens som bildades, byggdes av människor för människans frihet, för att tillåta olikheter – nu i knäna på helt andra former av inskränkthetens vänner. Och mycket, mycket annat som aspirerar med att hamna på dårskapens lista. . 

I närtid och i närområde än mycket mera. Förbjudet till Lucia tåget i Bollnäs kommer alltid finnas med där på listan Mest anmärkningsvärt att inskränktheten inte blott fått ett ansikte utan också att det finns individer som faktiskt stödjer sådana inskränkningar. Furuvikparkens kraschlandning kommer också finnas där i historieboken. Profilera sig med sina schimpanser – och sedan tillåta dem rymma för att därefter skjuta ned dem. Och att tillsynsmyndigheter som Länsstyrelsen tillåtit det här ske! Har på gott under så många år, inskränktheten för sina djur. Karuseller och artistuppträdanden har istället förmörkat klarsyntheten. Pengar, pengar, pengar – djurens rätt?

Rusat ordentligt. Påverkat så starkt. Och kommer påverka flertal år framåt. Skenande elpriser, skenande inflation och därmed högre priser där varorna skjuter i höjden. Ny Ordnings åtgärder. Sänkta skatter från och med årsskiftet – för de som har månadslöner över 60.000 kronor. Aktiva åtgärder för att skillnaderna i samhället skall öka.

Sista gången den här sidan av året. Tabata träningen. Nio personer. Med olika färdigheter. För egen del högst tillfredsställd med att jag kommit med i gruppen igen. Efter så lång frånvaro. En fin öppning på lördagen. Träning visst – men också mycket av glädje och trevlig samvaro. Människor som bjuder på sig själva. Som så många andra också borde kunna bidra med. Ett leende, en sång, en kram, positiva ord, liten sång. För vissa inskränkta kanske att gå utanför gränserna. För mer intelligenta, vägen för att trampa upp en värld med äkta samvaro. 

Flera är det som berört över tid, berör i vardagen. Känns när beskedet kommer att dylik person hamnat på akuten över naten. Men långt in i dagen kom beskedet att det gått bra. Anledningen? Ingen aning. Det viktiga? Det besked som jag paketerar som så positivt.

Hal, halare, halast. Klart jag ville tända. Men halt at gatan glänser av rena rama isytan. Knappast set något likartat tidigare. Dagen vandrar vidare med starten på Tour de Ski och med förmånen att få rå om de två flickorna. Beslut, tänder på gravarna som berör så starkt. Men gör det i dagsljus i morgon. Istället halkar mot bastutunnan för att elda upp till skön temperatur. Också ett sätt att umgås. Carl-Henrik hemma efter sitt dygnspass efter 18 – då ska värmen vara som allra mest behagligt. Lite knepigt konstatera att såväl Per-Ewert som Nils-Olov finns på andra platser en sådan här speciell dag. Men det absolut viktigaste att de finns där och att saker och ting fungerar så bra. En ynnest. Kvällens bastu var oerhört varmt. Måste spatsera omkring i utemiljön för att rädda lungorna.

Klarade i alla fall av att skära. Men fia till den egentliga tillställningen klarade jag inte av. Fick i varje fall till basen. Nog så viktig.

Avslutade den sista kvällen med godis och vin. Lugnt och stilla. Fracken får vila – var den nu finns. Istället hockeyhjälmen på. Morgontimmarna med Små kronorna vs Canada. Och helt utan Rögles hemmadomare.

Gott Nytt År tillönskas