Blir
så ibland, kanske väldigt ofta. Eller till och med oftare. Tidiga morgnar och
långa kvällar. Otaliga är de ju – mötena. Vissa efter egen planering. Andra som
blott öses på. Himla svårt mäta vilka som är viktiga. För mig eller för andra
grupper, individer. Vissa vill ha tydliga besked, ofta svart eller vitt. Andra
mer få till mötena, samtalen. Få vädra sina åsikter eller ta del av vad som är
på agendan.
Blev en lång afton ikväll
kring vindkraft på specifikt område. Positivt, negativt? Grön energi eller
något annat. Subvention. Politiska beslut. Någon annanstans. Sjunkande
fastighetsvärden. Intrång på värdefull mark. Stoppar en positiv inflyttning.
Bakomliggande ljud som inte hörs men som påverkar människor negativt. Intrång
på skogsbruk, på jakt, på djurliv. Betonghögar som lämnas kvar efter 25 år och
som skapar ett landskap av modell Uppsala gravkullar. Microplaster som hejdlöst
sprids ut över landskapet. Byggnation som grunnar sig på vinstintressen. Det
blåser inte jämt. Står stilla tre av fyra timmar. Bygg kärnkraft istället. En
Översiktsplan som är ganska ny men som helt missar det uppkomna läget. Men som
indirekt avslöjar nackdelarna med just vindkraft genom skrivningarna at Öjaren med
omgivning ska fredas och få fortsätta vara ett attraktivt område. Och mycket, mycket mera åsikter som fyllde
kvällen. Antecknade och lyssnade hövligt med kommentarer.
Sammanfattningsvis.
Imponerad av att intresseorganisationen kom med fyra personer som också var
mycket hövliga. Mottagande organisation – vi var två personer. Undrar vem som
ska glida in och vara med på samhällsutvecklingsmötena. Går ju in på upploppet
innan jag helt plockas bort. Och kanske lika bra gå in i nirvana. Aldrig,
aldrig trycka sig på och få fram rösten när den inte är önskvärd. Viktigt som i
idrottens värld; toppa laget. Det är ju resultatet som räknas.
Precis som hela
förmiddagen. Strategiska mål. De som ska styra en sådan stor organisation.
Kännas intressanta engagera sig ifrån nämnds nivåer, styrelsenivåer. Många mål –
då händer intet. Precisera sig, då letas noga efter det som inte kom med. Gäller
hitta den där nivån som väcker engagemanget och tankarna. Ord i sig har ett
stort värde. Framåtsyftande och engagerande.
Engagerar med mycket lång
kö. Dennis Bergman med fiskevagnen efter bilen. Kön blev mycket lång. Men blott
ställa sig där i kylan och köa. Kändes gott att fylla på ordentligt. Fisk
alltid en stor tillgång, i alla möjliga måltider. I vardag men definitivt till
fest. Och så Dennis förstås. Oerhört engagerad person som det är en ynnest
känna igen mycket nära. Behövde inte påminna honom – utan kom snabbt. Efter
nyår gäller hemma-hos-besök i Årsunda.
Kollade igenom de olika
valen i styrelser och nämnder. Inte förutfattade meningar. Ändå svårt slå ifrån
sig tankarna att där kommer det fungera bra – där mycket mindre bra. Till och
med stora problem. Men inget borde stavas Mission impossible.
Följetongen Furuvik fortsätter.
Schimpanser som tagit sig ut ur alldeles för små burar (årligen dispens från
Jordbruksverket!). Inte bedövas utan istället skjuts ned med skarp ammunition.
Vem vill, orkar, klarar av att besöka Furuvik efter denna slakt? Kompetens
mycket högre nivå än att skjuta skarpt. Dessutom är parken polisanmäld av flera.
Bland annat av Polisen.
Och så blev det dags för
natti-natti. Skönt att kunna somna snabbt. Skingra tankarna och inte engagera
hjärnan med allt det där runt samhällsutveckling. Stafettpinnen är släppt och
kommer aldrig mera att greppas. Största engagemanget och kunnandet driver
samhället vidare och framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar