Tuff degradering

 

Semmeldagen, alltid tisdag och alltid inför den kristna fastan. Och ätits här i Sverige sedan 1500 talet. Känner själv att det varit något som jag verkligen uppskattat. Fast kanske inte ända sedan 1500 talet – men länge nog. Och absolut godast – de egentillverkade. För det har alltid varit en speciell touch på mammas egna varianter. Mycket mandelmassa och givetvis också gott om grädde. Men någon speciell krydda hade hon därtill. Speciellt gott lägga dem i varm mjölk – bara njuta. Erkänner att jag provat – flertal gånger – har liksom inte kunnat hålla mig till dagen idag.

Morgonläsningen. Inser direkt hur enormt svårt det är. Omhänderta barn. Klart att det kanske inte är sanningen i den journalistiska artikeln. Men den berör mig oerhört starkt. Och om berättelsen stämmer och domstol beslutar något helt annat – än mer fruktansvärt. Hur många barn är det som lever illa?

In i arbetslivet i år. 33.000 personer. Behov av att fylla på i omsorgerna – 33.000 personer. Och samtidigt ropas det efter att anställa fler poliser, fler lärare, fler….och fler. Frågorna borde ställas; var ska personerna tas ifrån? Statistik för 2020 – första året på minst 20 som Sveriges befolkning minskat. Klart är ju att i alla yrken måste det hittas smartare lösningar, mer teknik som kan frigöra från visst arbete. Frågorna ligger framför oss och drivs kommunalt från Omvårdnadsnämndens sida. Borde drivas av precis alla i samhället. De som verkligen vill, visar framfötterna, klarar leva med små förutsättningar – de riskerar kastas ut! Som de afghanska ungdomar som kom själva 2015 och som bruna röster vill aktivt forsla ut från rikets gränser. Humanistiskt och ekonomiskt fiasko.

Rekryteringsgrupp, låter speciellt. Men av någon anledning med i densamma. Nu första mötet, målet är ny kyrkoherde. Många värdeord var det som sprutades fram. Klart jag är väldigt berörd av närvarande, coachande, visionär, förändringsbenägen, modig och även ärlig person.

Snabba ryck blev det. Hägrade gjorde ju tabata gruppen. Anlände så där helt precis för att även ikväll få tillgång till träning. Behöver röra på fläsket. Undrar om kortisonet drivet mig till att bli allt tjockare. Borde träna mycket, mycket mera.  

Alla lag fyller på, handlar för miljoner de knappast har tillgång till. Men än värre åka ur serien. Det fylls på i bristningsgränsens närhet. Fast i natt stängdes ju transferfönstret denna säsong. Hade nog trott att även Brynäs skulle komma med något fräscht. Men det blev inte ens en tummetott. Busstur istället till Ängelholm utan Marcus Ersson, Niklas Andersen, Patrik Berglund, Tomi Sallinen, Niclas Andersen och utan Anton Rödin och Gregg Scott. Tittade lite och från – på matchen mot Rögle. Med förundrad vad det är som pågår i favoritklubben. Helt utan förhoppningar. Vad är det egentligen som ligger bakom? Den där sorti platsen närmar sig med stormsteg. De andra bottenlagen samlar ju istället på poäng. Sortimatcherna mellan de två sista i serien blir en mycket ansträngande period. Byter kanal, rattar in Sverige mot Norge.

Blir att börja kolla in fotboll istället. Eftermiddagens Sandvikens IF match var ju enbart träning. Men ändå – vinst med 3 mot 1 mot allsvenska Sirius imponerar. Kanske det också visar att det finns fördelar med att byta ledarskapet. Satsa nytt, satsa ungt.