Finns en sanning utanför naveln

 

Berörd. Fattas bara. Enkelt blunda som att verkligheten inte finns. Lätt för vissa att på något sätt bedöma att människor får skylla sig själva då de fötts av fel föräldrar, på fel plats, i fel tid. Eller att de som tagit sig därifrån ska tvångsflyttas tillbaka, även när de etablerat sig i västlandet på ett positivt sätt. Och även i en situation där deras händer skulle behövas här och nu. Magda Gafs rapport är för mig skrämmande och den som inte berörs av densamma torde inte ha många humanistiska ådror i sig själv.

Ingen säger som det är: Kriget mot talibanerna är förlorat. USA packar ihop och åker hem. På nyheterna pratas det om ett fredsavtal, men på marken eskalerar våldet. Människor sprängs dagligen, nästan hälften av befolkningen riskerar svält, löner betalas inte ut, barn dör av sjukdomar som är enkla att bota, studenter är rädda för att deras skolor ska stänga. Många säljer allt de har och lämnar. 

Journalisten Magda Gadser ser Afghanistan falla ner i ett okänt mörker. I ett exklusivt samarbete för Expressen berättar hon om landet som befinner sig i ett farligare läge än det har gjort på två decennier.

 

Krig i någon form var det kanske – eller inte. Dagens långa regionfullmäktige. Hade ju med mig det värsta scenariot. Utifrån en inställning någon tidigare visat. Men så rullade det igång, sakta men på något konstigt sätt säkert. Var mycket lyssnande, som det blir i rollen som förste ersättare, dock ej tjänstgörande. Tecknade ned vissa intryck. Men det kommer ta väldigt lång tid att bearbeta desamma.

 

Lite gick det göra parallellt. Och försökte verkligen sätta mig in i framtidsmaterialet. Trodde det var ett enkelt uppdrag. Men gissa vilken tid det tar! Och ändå väldigt långt att ta sig igenom. Fortsättning måste helt enkelt följa, och någon gång i morgon så måste arbetet starta om.

 

Undrar hur saker och ting utvecklas med coronan. Så svårt planera. Men litet framförhållning idag i varje fall. Skulle ju kunna bli Fotö i maj månad. Om det blir tillåtet. Och har ju aldrig varit dit förut. Säkert också en plats med speciella intryck. Intryck att ta till sig.

 

Del av förmiddagen. Känns alltid stort få vara del utav. Och när det gäller Räddningstjänsten så känns det speciellt. Ordning och reda, tydlighet. En helt annan sak hur det hela finansieras. Men i det stycket tror jag nog ett uppvaknande är på väg.

 

Undrar när seriemakarna för SHL vaknar till, kanske till och med i uttrycksform nyktrar till. Nu är de närmaste Brynäs hockeymatcherna inställda, eller egentligen ska de flyttas framåt. Flyttas framåt i ett redan överfyllt program mönster. Då handlar det inte alls om innehållet i fair play. Hur ska ett lag klara sig utan träningar, utan vilodagar.

 

Trevligt var det allt. Få insikt i nybygget på Tuna området. Personligt besök med personligt innehåll. Ånger finns inte för att fredagskvällen gick åt till detta. Utan det var ett lärorikt besök med mervärde.  

Och så en morgondag med lördag. Nya utmaningar.