Ny mutation som stiger in över Sveriges gränser. Så det
ena följer efter det andra. Och någonstans ska det ju slå till. Bara konstatera
att de första fallen hittats just i Gävleborg. Viruset från Brasilien. Det hade
ju likaväl fått vara kvar där i Syd Amerika. Nu fordras mer forskning innan det
går uttala sig hur farligt det är. Dock kan redan nu konstateras att
vaccinationen inte biter så bra på den här typen av virus!
Annorlunda morgon vakna till. Mildgraderna var länge
sedan. Och än varmare lär det bli. För min del skulle det fått vara vinter,
vintern ut. De här omställningarna drar sannolikt med sig antal trafikolyckor
också.
Så något annorlunda tabata träning. Har ju vant oss vid
kyla och knarr under fötterna. Nu gick det köra på med mindre klädsel. Fast
rörligheten var ju begränsad i alla fall. Av stela leder och hög ålder – månne.
Blev definitivt trött, både fysiskt som mentalt. Men som vanligt,
tillfredsställelsen på topp när allt var avslutat.
Och än mer när rena rama ängeln kom. Ilse på besök för att
vara med och baka. Och än mer glad när hon uppenbart också trivs. Bekräftades
med antal high five hälsningar. Hon sprider glädje i stora ringar runt sig. Och
att hon verkar trivas gör ju inte saken sämre. Kanske få låna båda längre tid,
längre fram! Och någonstans där borta i horisonten finns också en hägring att
få omfamna Leonie lite längre tid.
Klart lördagen gick mycket i idrottens tecken. Men då helt
framför TVn. Skidskyttet har ju blivit lite av en svensk nationalsport. Så med
två stafetter från VM var ju redan där dagen uppbokad. Har ju varit mest av
framgång dedikerat damerna. Och de kom också i mål idag också. På en hedrande
femteplats men fjärran från en pallplats. Och så då herrarna. Allt bättre
alltefter. Och på sista sträcken. Esset. Kämpade sig ikapp och utmanövrerade
övriga lag – till en silverplats! Imponerande – och en fantastisk TV
underhållning.
För att sedan också involvera C Mores sändning från
Svenska Cupen i fotboll. Anrika lagen Sandviken IF vs IFK Göteborg. Och när
slutsignalen gick stod där 3 mot 4. SIF imponerade verkligen med ett snabbt
passningsspel. Det ”nya” SIF, med flertalet nya spelare och nya tränare. Tydlig
ambition att hålla bollen i laget. Blir en högst intressant säsong.
Men framåt 15 satt jag där i någon annan utstyrsel. En
Brynäs dräkt fick omsluta mig. Kändes hela tiden nervöst men också insiktsfullt
att Skellefteå på bortaplan är bland det värsta att ställas mot. Första
perioden var kanske säsongbästa för gästrikarna. Dock då utan mål. Full tid 1-1.
Men förlängningen avgjorde västerbottningarna. Ändock – en poäng är en mer än
ingen och kan så småningom bli helt avgörande.
Lördag. Lågmilt samtal och lugn stund. Blåste en hel del
så det var svårt få till det. Men skam den som ger sig. Hittade en ställning
som till slut fungerade. På båda platserna. Sedan om det höll över tid –
osäker. Tände mina två gravljus där på kyrkogården.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar