Att bli övergiven

 

Misstag kan alla göra. Men uppenbara misstag som inte bara ödelägger utan också krossar människor, individer. Det kan aldrig accepteras. Men när en omvärld ödelägger ett helt land så måste också personer, myndigheter ställas till svars.

Stora insatser under tjugo års tid har både lyckats som misslyckats. Men när man drar sig ur omedelbart så blir det konsekvenser. Öppna alla dörrar till det mest mörka av mörka. Det är ett misslyckande som främst ska kunna tillskrivas Mr President Biden himself.

Ett av världens allra fattigaste länder har utsatts för ett brutalt överfall. Till synes av talibaner. Men indirekt också av västvärlden. Afghanistan i alla blickpunkter. En katastrofal situation som är så mycket värre på individuell nivå. Och som främst drabbar kvinnor. 9-10-11 åringar som gifts bort. 10 åriga tjejer som nekas skolgång. Kvinnor som inte får gå ut utan att ledsagas av en man. Täckta ansikten. Och leveranser av omedelbara våldsinsatser. Såväl stympningar som avrättningar. Så jädrans onödigt släppa fram!

Dagens bilder på desperation kablas ut. Nedtrampade. Personer som klamrar sig fast vid flygplan och vid stigning störtar ned till en hastig död. Att överges så brutalt av länder som tidigare försökte vara med och bygga upp.

Många dagar blir det, många dagar med rapporter. Troligen många dagar med nyheter om summariska avrättningar, övergrepp. Om nu det bedrövliga fortsätter vara nyhetsstoff eller glöms bort i det journalistiska berättandet. Världen är, men på så många olika sätt.

Kändes i övrigt att det varit en möjligen lat sommar. Nu när dagen blev lång inklusive lång kväll. Möten stod på dagordningen i olika former.

Uppdatering av vad som skett i sommar kan vara en bra vägledning inför ställningstaganden och beslut. Projekt som arbetats fram och nu alltefter ska prövas. Prövas om vingarna bär. För oss som fötts här finns det alla möjligheter. Om korten spelas rätt. Och att vi också kan visa upp det vinnande konceptet. Möjligheterna är onekligen många just nu

Ideellas mötespunkt. Alla de som engagerat sig för att vi ska ha så bra gator som möjligt. Även här under vår Vägförening. Klart jag tog vägen förbi årsmötet. Alltid intressant och lärorikt. Det finns många stora utmaningar.

Att vara borta men ändå få saker och ting fixade! Klart det går med rätt upplägg. Och nu är det där åtgärdat som skulle ha gjorts mycket tidigare. Dessutom väldigt bra utfört.

Det som inte fixades. Samtalen i egna laget. Kring angelägna frågor, ställningstaganden. Den dialogen som alltid behövs före beslutstaganden. Måste ske, minst varje månad. Helst oftare. Om vi tillsammans ska bygga en karta som håller samman. Vi har alla chanser komma ut rätt på banan.