En verklighet som det är så svår undvika. Beräknas nå femtio procent av alla svenskar under april månad. Och ytterligare tjugofem procent i maj och juni månad. Med andra ord så borde det vara närmast till hands dra på sig otyget denna månad! Och då i en numerär som kan hota hela samhällsbygget. Karantän kallas handlingsplanen. Men om det finns flera med i familjen så är det ju inte hundra procentig karantän.
Det här med Covid -19 slår så hårt och inte alls rättvist. Alla kan drabbas men tydligen ligger rökare illa till, liksom de som bär på övervikt. Känner efter själv. Har det uppenbart bra. Samtidigt som det här är en period som inte alls är önskvärd. Inte för mig i alla fall. Saknar nära och stärkande kontakter, saknar gemenskap. Vi är alla olika men känner mig själv som mycket social. Kanske enklare för alla de som lever på minst armbågs avstånd.
En dag i det här tecknet idag också. Teams och zoom växlar av varandra. Så sittytan slits betydligt hårdare än vid stå bordet på Stadshuset. Men som tidigare – saknar strukturen. Inget emot att skjuta från höften – men överlåter det gärna till Cliff Eastwood. Strävar istället efter resultat och tillfredsställelse. Och fordras tid för att utveckla, annars blir det så lätt missförstånd och inte grogrund för kreativitet och innovationer.
Promenad. Över Fänja och genom skogen mot Brudberget och tornet där borta. Lite blött men mest fin terräng att gå på. Och så då – möte med älg. Som dock gled iväg utan att ha blivit alltför stressad. Markerna fyllda med älgskit – precis överallt. Som en promenad – rakt igenom Skansen. Men så stopp; den här avföringen, vad tusan handlar det om? Kan det verkligen ha varit en björn framme? Och längre bort – kunde det där verkligen ha varit ett fungerande björn ide? Men professionell bedömning under kvällen indikerade istället; vildsvin. Knappast ett önskedjur för mig att ha i terrängen.
Blåste ordentligt under natten till idag, men även till och från i dagsljuset. Lilla stugan, förrådet, blåste omkull och taket smälldes loss. Bad direkt om hjälp av Carl-Henrik och Per-Ewert. Den förre arbetade så det kan komma besked redan i morgon. Den senare? Senare svar.
Avstånd är en sak. I geografi men också i antal kontakter, signaler. Fotö verkar långt borta. Men idag kom det. Och jag blev en hel del uppdaterad över vad som hänt och nuläget också. Ramlat och krossat en höft är synonymt med väldigt lång konvalesens. Blev lovad få uppdateringar under hela resan.
Årsmöte med 150 ombud. På zoom. Måste säga att det gick bra. Men inga inlägg från ombuden. Det hade ju gett än mer krydda åt tillställningen. Nöden har ingen lag. Och nu kan allt läggas till handlingarna. Men professionellt var det. Och lärorikt.
Missade Olles nio års dag. Men den måste helt enkelt ha blivit litet uppskjuten. Tills efter tid för möten. Ny födelsedag i morgon, då Ilse. Och redan på lördag, Simone. Tänk om; om alla kunde anslå en lördag i juni månad till en gemensam firar lördag!
Och en torsdag vandrar så fort, så snabbt över till en ny gryning. Och fredagen står där och knackar på. Varmt välkommen. Ny oskriven bok, oskriven dag. Bara fylla med det meningsfulla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar