En härlig morgon, måhända något kylig. Upp tidigt fungerar trots lördag. Allt för att ge mycken tid till morgontidning och frukost. Svårt beskriva hur väl en tidig maträtt spelar. När den får vara omfångsrik och fylld med det som jag själv så stort uppskattar.
Samtidigt, låta saker och ting smälta in på plats. För att kroppen på något sätt ska vara beredd när tabata passet inleds klockan 09.00. Idag såg gruppen ut at omslutas av fjorton personer. Inte illa, men mycket väl påklädda. Utom jag själv då. Enda personen med kortbyxor. Men med hårbeklädnad på benen istället. Stelheten var uppenbart inte något enbart för mig själv. Flera som gav utlopp för samma känsla. Kanske ett minne från torsdagens träningspass. Avslutade lite i hast, hade annat som väntade.
Tabata som mötesplats i annan form. Fått klart för mig att det fixas så för fjärundervisade gymnasieelever i Bollnäs. Olofs tjej sänder live från sin egen gräsmatta – där on omger sig med några av sina allra närmaste. Och så får eleverna hänga på från var helst de nu bor. Visar att tabata kan förena i den nära fysiska gruppen, eller när övningarna genomförs på avstånd.
Förtroende. Idag igen. Liten grupp var vi på Stadshuset. Men uppmonterade kameror gav möjlighet för flera få full delaktighet till. Och för även mig en härlig upplevelse att få träffa personer som ger så oerhört mycket utåt – också. Blir helt enkelt glad och ser meningen, utmaningen med själva livet. Minnesbilderna var många och stora som fylldes på i just minnenas arkiv. Och har såväl vigselparet som deras två vittnen så nära att jag kan följa dem över tid.
Lite avstånd. Men flertal personer som dryftade vardagen. Lite eftertänksamma funderingar. Alla är vi ju en del av samhället och i allra högsta grad de utmaningar som vi utsätts för nu. Samlade berättelser. Men med närhet till just tankar och funderingar. Känns som vi samtidigt som veckorna går också stärker samhörigheten.
Klart jag lyssnar in på firma Jan & Kerstin. Och deras upptäckt. De ville inte följa upp sin iakttagelse. Men mycket gärna jag själv. Drog iväg på deras beskrivning. Klart jag ville undersöka spillningen och de eventuella spåren runt om. Det som i så fall skulle kunna avslöja om det faktiskt rörde sig om björn. Hittade snabbt området, men avslöjar inte egna tankarna om vad det faktiskt skulle kunna vara.
Snabbt byggt, snabbt sönderplockat. Onekligen blir det väldigt svårt för Skutskärs bandydamer. Tappade först sina två tränare – och nu hela spetsen i spelartruppen. De bästa gått vidare för helsvarta uppdrag. Money talks även här. Mer frågande varifrån gödslingen av svenska kronor kommer ifrån. Kan ju näppeligen endast vara från deras ordförandes plånbok.
Missade Ilse hela dagen. Det känns ju – men så kanske söndagen istället kan förändra situationen. I positiv riktning. Hon måste haft en intensiv dag med besök av små blivande gentlemän. Missade givetvis också Leone. Där är förklaringen än mer rimlig. Avstånd och deras självpåtagna karantän. Respekt – även om drömmen hoppas innerligt på att det hela kan avblåsas därvidlag. Att få följa tjejens framsteg i såväl krypande som gående position är utveckling som jag absolut inte vill missa.
Tillfälle gå till mamma. Bara ringa det nummer jag fått så kom Carina & Co och öppnade. Så fick jag överlämna antal goda chokladbollar. Själv sov mamma efter lunchen så fanns inte någon möjlighet kommunicera med henne genom fönstret - denna gång. Dela på söt bomberna med personalen så kanske de i sin enkelhet kan ge lite mer mening i den idag något slutna tillvaron.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar