Det
skulle bli den värsta vinterdagen denna säsong. Värsta även i jämförelse med
fjolåret. Drogs igång med kraftig blåst. Men så där mycket snö var det väl inte
när jag skjutsade in Joanne till Resecentrum Sandviken. Knappast trevligt stå där
utanför och vänta på fordonet. För henne en lång dag med avresa, flight, först
eftermiddagen. Men måste ju ned för att göra det där Covid provet dessförinnan.
Och hade med sig visst minne från Sverige när naturen rasar Något berätta för
lyssnare nere på södra världsdelen. I samband med ett härligt havsbad i värmens
högpunkt!
De4t fantastiska för mig.
Hon verkade ha med sig många positiva minnen där i resväskorna. Det är oerhört
tillfredsställande för mig. Och fortfarande verkar nummer ett vara vägen över
sjön mellan Sandviken och Årsunda! Plus vistelsen ute på Storsjön. Säkert också
det annorlunda mot att vandra på havet utanför Melbourne.
Förmiddagens tema gick
mycket i samarbete och samverkans tecken. Med mycket konkreta inslag. Klart jag
tror allt mera på framtiden. Som möjliggörare Sedan finns alltid där missnöjes-personligheter.
De som biträder med nada. Känns oerhört skönt att ha hamnat med positiva människor.
Till viss del också strukturerat. Tänk vad himla mycket som det skulle kunna gå
att åstadkomma. Struktur, ledarskap.
Positivt inslag i
ambitionen att bli helt fossilfritt och än mer, utsläppsfria. Minst sagt
trevlig med avtalet mellan Sandvik Coromant och Toyota. Bland annat gällande
uthyrning av 100% elbilar plus vätgasbilar. Stora steg framåt – idag igen.
Linkade vidare med den där
färgade foten. Verkar hålla sig kvar på olika sätt. Rosfebern. Och så känsligt
med vanliga strumpor som skär in med nästan knivskarp precision. Lite räddad av
strumporna från apoteket. Räddad innan gong gongen.
Kändes också som en nära
förestående gong gong. Vänta på Stadshuset inför kvällens kommunfullmäktige.
Gott meddelande när det blev klart att föreställningen flyttades fram till
nästkommande måndag. Blev skotta av bilen och försöka få loss den från parkeringen.
Lyckades samtidigt som fem andra fordon helt kört fast! Tackade Suzukin som
klarade sig framåt medan de andra satt i ett skruvstäde.
Så försiktigt har jag nog
aldrig kört hemöver. Gav mig tusan på att nå målet. Och så småningom kunde jag
andas ut. Men blev utomhus aktivitet i övrigt. Ut och hantera snö under längre
tid. Visst var jag in och åt under kanske en halvtimme. Men annars blev det
snöskottning från 17 – 21. Och dessutom, inte alls färdig! Förutom att jag
själv kände mig något färdig.
Klart jag kollade in på vad
pajsaren gjort idag. Erkänt de där utbrytarregionerna som självständiga stater.
Givetvis fullsmockade med rysk militär. Så krigschokade Putin vandrar vidare
mot förödelse och ond bråd död. Som ett brev på posten väntar nu hårda sanktioner.
Tänk så mycket som kunde åstadkommas om den där typen av dårskap som fått fäste
Kreml blir sig aldrig likt. Kasta ut dårskapen och inför någon form av modern
intelligens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar