fredag 11 februari 2022

Och så - en fredag

 

Inte alls en sådan där toppendag. Inte med den här foten. I stort sett samma läge – längst ned. Klart det finns ett hopp som jag aldrig kommer överge. Och sköta det hela. Hur är väl frågan. Ligga still, stå still, massera, röra på, högläge. Inte alls stora omställningar. För mig själv som har ett stort behov av rörelse. Och borde – tillsammans med att träna, avstå från helt fyllda godispåsar – har en tydlig ambition plocka bort diverse kilon. Nu ligger det plötsligt längre fram. Fast det kan ju vara nu det gäller göra en livsförändring. Ta beslut om en förändring. Lägga fram en punkt, kanske ett datum – när så ska verkställas. Att förändra riktning och skjuta fart handlar ju om att våga förlora fotfästet ett tag. Att inte våga är att förlora sig själv.

Borde var fyrkantigt numera. Ögonen. Så mycket TV tittande. Främst handlar det om TV5. Så at den kanal jag normalt aldrig tittar på har blivit den nära kontakten. Direkt in i Kina. Och idag något av det allra mest intressanta. Liksom att en herrlandskamp i ett OS inte sänds direkt ut i etern. Fast förstås fanns den ju ändå – i en mycket begränsad tillgänglig kanal.

Blev en del speciella resultat. Med olika innehåll och värde. Landskampen enligt ovan puckades in i en klar 4-1 seger. På andra sidan stod de där. Slovakien. Nollade på poängen.

Men det allra största. Nils van der Poel. Inte bara guldet som skrinnades hem över 10.000 meter. Också kopplat till detta ett klart nytt världsrekord. Och än mer fantastiskt, sista varvet med bästa tiden. I den här typen av långlopp. Ständigt aktuell och med huvudet med sig så blir det tydliga och minnesrika kommentarer. Kanske dags för annan utmaning nu! Så vandrar just hans liv iväg mot nya tuffa utmaningar. Lärdom; hoppa av när du står på topp. Och våga ta ett nytt spår. Lärorikt och ett budskap att fånga upp.  

Äntligen. Denna gång en silvermedalj. Till yngsta systern Öberg från Piteå. Dessutom ger det henne mycket bra utgångsläge när det här fortsätter på söndag. Glädjer mig med Elvira. Enda saknaden utgörs av nationalsången.

Fick frågan per mail. Jo undrade om jag sett på krossen. 0-11. Värre än förra riktnumret till Stockholm, 0-7. Men synnerligen förutsägbart. Kvartsfinalen ishockey: Kanada vs Damkronorna, 0-11. Därmed Kanada vidare till semifinal och för svenskorna en flight åter till Svedala.

Nästan dagligt samtal från Mats. Som jag ser fram emot. Byter ämnen men alltid lika intressanta. Klart jag är tacksam för att han vänder sig hitåt.

Blev ett långt, eller längre samtal ändå med närstående. Som gav mig så oerhört över utveckling, material, innovationer. Finns det möjligheter bidra till person som har alla möjlighet göra utvecklingslinjer så gäller det haka på. Långbänk är inte det framgångsrika vägvalet.

Tankar under dagarna. Ingvar Oldsberg och egna minnena från honom. Ett av alla de där namnen jag plockade ihop för fotbollsfesten. Kändismatchen. Aldrig någonsin förut har ett arrangemang samlat så mycket intresserade till idrottsplatsen. Klart det blev pengar också. Som det var en ära fått vara aktiv tjäna in till fotbollsbehovet.

Stundar ny natt. På rygg och med benet i högläge. Med förhoppning att äntligen – i morgon – så ska underverket kommit och foten övergått i gammalt hederligt läge!   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar