Blickar framåt

 

Mycket träning, mycket rörelse. Testat kropp, leder och hjärta ordentligt. Så under det ju ha varit. Men nu var det ju helt tvärtemot. Inte gjort något egentligen. Det här har varit en rejäl pärs för mig. Rosfeber hade jag närmast inte alls hört talas om. Men givetvis en upplevelse som jag dock helst hade varit förutan.

Slutat med penicillinen från onsdagskvällen. Men inte helt borta värken, och definitivt inte alls det här med svullen fot. Behövde inga kryckkäppar idag. Men mycket begränsad i att ta mig omkring. Känns närmast lat, lite uppgiven, ingen ambition om rejäl fight. Men ändå – mycket, mycket bättre. Nu har jag två dagar för at sedan kliva in mer i tävlingskostymen. Trots att den nästa vecka inte heller kommer innehålla någon fysisk träning. Vågar jag hoppas på veckan därefter?  

Lärt mig mycket de här dagarna. Om meningen med livet. Och klart det handlar om dra rätt slutsatser, kort som långsiktigt. Att jag säkert alltid kommer vara lagspelare. Men riktigt var och hur kan säkert ändras över tid. Bygger väldigt mycket på ordet med innehållsförteckning;  förtroende. Det som jag själv letar hos alla individer och hittar på olika sätt, olika omfattning. Väldigt glad jag har det till alla  fast i olika omfattningar. Bra det en skillnad mot vissa. Borde kanske beundra de som sätter sig på de höga hästarna och vill vara untouchable. Avdelning, minnesvärt.

Underbart väder idag. Solsken som spred sig över nejderna. Och bjöd in till promenader, som jag måste avstå från. Glad sprida budskapet till andra. Visa upp vårt områdes framsida. Trots att jag själv inte kan vara den där levande guiden. Något handikappad p g a foten. Men kan ju visa riktning, gott så.

Blev mycket OS tittande idag också. Hade stora förhoppningar på såväl damerna som herrarna. I avslutningstävlingarna biathlon. Damerna först och det blev ju ingen framgång. Inte för någon av dem. Trots fyra startande. Herrarnas två platser för Sverige – stor förhoppning till den som vanligtvis är klart bäst. Men inte alls så idag. Istället steg han fram, Pounsiloma den yngre. Så en Martin på prispallen var inte illa. I position nummer två. Silver känns gott.

Tuffare för curlingdamerna. 11-12 efter hela elva omgångar förvisade laget till en bronsmatch i morgon. Men revansch kan de ju ta redan nästa vår, curling VM  i Göransson Arena. Inga dammsugare utan renodlade kvastar för ändamålet.

Tufft var det för Tre Kronor. Bjöd upp rejält i sin semifinal mot turneringens stora favoriter – Ryssland. 1 – 1, full tid, 1 – 1 efter tio minuters övertid i spel tre mot tre. Och så övertag Sverige med två puckar i straffläggningen. Åtta straffar per lag innan ryssarna tog finalplatsen mot Suomi. Så nu – är jag en stor och intensiv finsk supporter! Huvva Manners gäng. Guld önskas till vårt östra broders land.