Låååång väntan

 

Långa dagar, men bara gilla desamma. Blev en lång natt utan någon som helst sömn. Höger fotled alldeles för öm och svullen. Absolut inget före sängdags. Öm utav bara den. Tankarna fanns där, upp och hoppa så släpper då säkert Men istället mycket värre. Tre rådgivande parter; Anna-Greta, Joanne och Annika. Blev så småningom övertalad ta luren till1177. Beskedet var tydligt. Direkt till akuten Gävle. Gick ju att köra. Men sedan lång stående väntan. Värk i kubik. Fick den där sängen  och massor med timmar som flyktade iväg. Retade inte upp mig av obegriplig anledning. Borde väl komma in i Guiness Rekordbok. Vänta så länge på, ja vad? Och så,många timmar som jag ockuperade en värdefull säng! Apropå att det står varje dag om den fulla akuten  Kanske någo skulle ha berättat hur jag kan köpa lunch och kvälllsmat. Köpa dryck, kaffe, bröd etcetera. Blev absolut noll.  

Men så fanns det en stavning enligt Nils van der Poel. Föräldrar som flyttat från Nederländerna till Trollhättan. Vilken värvning! Åkte bra men ständigt antal sekunder efter. Och så kom sista varvet. Frigjorde rena rama raket bränslet. Och den gröna markeringen avslöjade svenskt guld med en marginal på 45 hundradelar. Han grät, jag grät. Och säkert många fler med oss. Svenska flaggan så stolt i hans händer. Om det accepteras av brunskjortor? Ingen aning och bryr mig heller inte. Vi är svenska fans allihopa.

Men det var ju annat på programmet också. Herrarnas skiathlon, Totalt överlägsna den här säsongen – norrmännen. Men idag inte ens på pallen. Som färgades rysk, rysk, finsk. Kläbo, storfavoriten, nio minuter distanserad. Undrens tidevarv? Överlägsen bästa svensk prestationen. Unge William Poromaa på en sjätteplats. Övriga var visst med någonstans, de också.

Ringde, skrev, mailade. Ringade in de närmaste. Men inte mycket till återkoppling. Flera inte hörde av sig alls. Fick några framemot kvällstid. Men också några, någon med stor besvikelse. Lovar på hedersord – en sådan ska jag aldrig bli.

Klart jag missade utflykten såväl till Gysinge som hem till Per-Ewert/Lina. Hoppas ju att duon från Sörbyvägen fick en bra behållning. Liksom att Per-Ewerts kolbullar smakar bra. Det dom har det har dom, och inte bara i Melbourne.

Egentligen chanslösa mot Solna AIK i fredags. Och idag gurkstaden. Hamnade i underläge men kunde vrida sig ur det till ett segermål. Men det punkterades i nittonde minuten. Oavgjort. Fast då hade man räknat ut Daniel Berlin. 90+5 minuter och det rasslade till i nätet. Sandvikens AIK seger. Ytterst viktig.

Kanske lika bra låta det gå i ett. Ytterligare en vaken natt Och därmed följa Sara Hector nedför storslalombanan. Dock ett andra åk mycket tidig morgon. Håller tummarna hårt när lokal personlighet tar sig an de kinesiska höjderna. Heja Sara och Kungsberget Alpina. Kan Trollhättan måste vi kunna så oerhört mycket mera. För egen del blev det halta ut söndag kväll kl 22.00 med det besked jag redan kunde ge kl 12.00- 10 timmars väntan puhh