Röd dag

 

Kväll före söndag. Brukar ju vara så. Fanns ingen anledning till något annat. Och kvällen började väl redan lördag eftermiddag. När Brynäs skulle visa vilket Gävle Dala lag som faktiskt är bäst. Men blev ju uppenbarligen något helt annat. Sorry. Nybörjarklass = var Brynäs. Mästarklass = var Leksand. Den egna besvikelsen var och är enormt stor.

Sedan hängde det på hela långa vägen fram till den där kvartsfinalen från Edmonton. Också det ett derby. Blå/gult mot Blå/vitt. Ruotsi vs Suomi. Och visste ju at jag skule bli vinnare själv, oavsett resultatet. Svensk vinst och laget skulle vara framme i semifinal. Finsk och jag kvar i toppstriden på det tips som jag blev inbjuden till. Genom John Brioux på Mike More Sport Travel. Svensk ledning med 2-0, vändes till slut till finsk seger med 3-2. Avgörande målet 25 sekunder före slutsignalen. Nästan så att ledningspuckarna gjorde de blå/gula allt för försiktiga. Och tröst, är ju kvar i tipset istället!

Men blandade det här med lite annat. Om det som händer, alltid händer. Någon avlider. Och med uppdrag som begravningsofficiant tillhör det ju att skriva ihop ceremonin. Skriva, skriva om, deleta. Men en grund kunde jag i alla fall skapa. Att stämma av senare med sorgehuset. Känslor är viktiga och ger så mycket tillbaka. 

Och det är kanske både en styrka och en svaghet. Just att ha känslor. Får se det så när vissa ifrågasätter. Och förstå att de som utsätter en på detta viset mer är renodlade själviska. Och samtidigt väl gör allt för att föra vidare det klassiska begreppet besserwissers.

Den sena kvällen mötte jag upp med en tidig morgon. Jämnar på något sätt ut sig. Men måste ibland komplettera med en kort dagsslummer.  

Bar emot. Helt klart. Men as usual. Ordentlig frukost, morgontidningen – och iväg till rinken. Idag elva stycken. Brukar ju vara ungefär antalet. Och ungefär en timmes träning. Tabata gruppen lever även 2021 sitt liv. Hålla i, hålla ut. Träna vidare. Prioritera hälsan. Kan aldrig vara fel prioritering.

Att bli tillfrågad få hjälpa till. När det går – alltid. Ger mycket tillbaka att få vara behövd, på något sätt. Idag mycket litet. Flyttpersonal för en timme. Ställer mycket gärna upp. Rätt avsändare och startsträckan är kort.

Gårdagens dokument fick det läggas tid på. Och uppdraget i slutet av veckan måste prioriteras. Så lika bra göra det idag. Kändes gott. Nu återstår enbart en viss justering.

Eftermiddagen. Klar höjdpunkt. Damernas lopp under Tour de ski. Och inte enbart för att där finns framgångsrika svenska tjejer. Man mot man, kvinna mot kvinna. Fast klart att material och valla också spelar in. Ändå ett gladiatorspel. Idag är det många svenska namn i centrum för tävlingarna. Frida, Linn, Maja, Ebba etcetera. Och de har ändå inte nått sina maxkapaciteter. Än mer intressant  med utgångspunkt från ”Emil-land”, Guldbyn.

Hade tänkt titta. Men kom ju annat emellan. Idag gick den ju – Brynäs damlag i SDHL. Vinst igen. Borde bli en slutstrid, slutspel om själva guldet. Mellan just Brynäs och Luleå. Fast problemet, Luleå har ju en Grahn mellan stolparna.

Listan blev lång. Vad som ska hanteras, uträttas under måndagen. Måndagar brukar ju mest vara fyllda ändå. Men då brukar plats och innehåll vara spikat. Och för just detta är ju morgondagen något helt annat.