Rakt upp i slalombacken

 

Varje dag möts av en ny. Ibland nästan en kopia av gårdagen. I natt ett mycket litet vitt puder som spridits ut och det är fortfarande något vitt därute. Men minus 1,5 grad klockan 06.30 säger mycket litet om hur dagen fortsätter gry. Kanske kan det vita indikera att det väntar en White Christmas. Men före dess – förväntas en vår, sommar och höst. Fyllda med möjligheter.

Att tänka efter, göra en form av bokslut, lära av det som passerat för att med detta i bagaget kunna titta framåt. Ingen dum strategi. Klart det känns starkt när den här pandemin kommit än närmare. Kanske inte in i släktskapet men ändå bland bekanta. För någon så oerhört kraftfullt. Obegripligt och skoningslöst. I vårt län där siffrorna tydligen är högst i landet i förhållande till invånarantalet. 36 personer av 100.000 tagits bort. Stockholms siffror är också höga men där handlar det om 15, kanske 16 personer.

Men i tankarna går det också till dem, den, som uppenbart har med sig mörka tankar i sin egen framtidsbild. Måste vara oerhört svårt se skönheten i livet och samtidigt drivas av misstro. Har det alltid varit så, kommit med åren, tagit felaktiga beslut, haft mål som inte blivit uppfyllda, inte bottnat i att det fordras egna insatser för att komma framåt?

Strategi säger många. Kanske mer en form av avprickningsdokument. För att kunna få till rätt fokus. Kunna bli uppdaterad och nyttja engagemanget på bästa sätt för at lyfta möjligheterna framåt. Tecknar ned vad som finns där inne så det blir möjligt sätta just fokus.

Söndagsmorgon omfamnar möjligheten till rörelse. Liksom gårdagen. Det som är lättast hantera i grupp. Inte alltid något se fram emot men efteråt normalt skänker det god tillfredsställelse.   

Plågsammaste dagen. Sista etappen på Tour de Ski. Handlar om klättringen ändå upp till toppen av Alpe Cermis. Alldeles för stort avstånd fram till Jessica Diggins USA. Så segern på hela touren handlade det egentligen inte om just den här dagen. Men väl hedern – och pengarna – allt för att vinna en slutetapp. När Frida Karlsson vek ned sig så blev det Ebba Anderssons uppdrag att försöka hävda den svenska flaggan, liksom svenska hedern. Driver kroppen skoningslöst. Härligt med Ebba först upp! Och därmed i totalen en tredjeplats.

Säkerhet, lita på. Allt det där som är varumärket i ett väktarbolag. Därmed än mer fiasko när just Securitas förfalskar friskintygen för sina egna väktare. Som nu visar sig i all tydlighet inom uppdraget att bevaka datahallsbygget.

Blev en säsongspremiär. Släden fram och lite dragande utanför tomten. Enligt SMHI ska det fortsätta som en form av vana under veckan. Mer snö väntar. Och det vita landskapet ska bli än vitare. Kanske höjer konditionen en del. Problemen stavas mer trafiksvårigheter. Olyckor i olika omfattning. Håll avstånd kan vara en god rekommendation i trafiken.

Tuff tid för den/de som vårdas med covid – 19. När det till person också får fram ett ansikte känns det än tuffare. Finns aldrig någon form av rättvisa. Det här viruset slår vilt och ohämmat. Även den, de som tagit det här så ansvarsfullt kan uppenbart drabbas.