Closed

 

Öppna gränser har alltid varit ett mantra för ett demokratiskt samhälle. Eller till och med en självklarhet. Men nu har det blivit en annan vardag. Även till vårt grannland Norge. Men mellan oss handlar det om begränsning av den tuffa pandemin. En pandemi som tagits om hand på mycket olika sätt – länderna emellan. Uppenbart även nu när områdena runt Oslo verkligen stängs ned. Här tolereras inte shopping mer än till vissa livsmedelsbutiker. Allt med skola handlar om fjärrundervisning. Allt i princip stängt. Har hänt förut i de allra flesta länderna – men inte i Sverige.

Nu i jakt på vaccineringar så har istället en annan självvald linje utvecklats i Nya Zeeland liksom i Australien. Ta det lugnt med vaccineringen för att istället stänga eller begränsa resandet. Egentligen helt avgränsa sig mot utlandet. Och de inhemska restriktionerna är ju inte okända i de länderna. Som också – trots avståndet – varit i allra högsta grad förundrade över den svenska hållningen. Har ju en väldigt nära och personlig kontakt som hållit mig väl informerad över vad som händer, vad som diskuteras.

Vaccinationsinsikt. Behövs två sprutor innan man kan känna sig skyddad. Men trots vaccinering kan man ändå vara smittobärare. Hej å hå med farbror Frej. Det som slagit rot över oss alla kommer det ta mycket lång tid överbrygga. Respekt.

Gick det igår så skulle det väl gå idag. Samma grupp. Samma mängd. Tretton personer och ny variation av tabata. Som andra söndagar – mycket gummiband. Kände mig något mer vaken inför uppgiften. Och nöjd, skynda hemåt och se så mycket av damstafetten som möjligt. Hann ju inte med Kalla på hennes första sträcka. Men välkommen in i gänget. Nu är första sträckan rimligen klar i stundande VM. För Frida, Emma och Linns följande sträckor göre hon sig inte besvär för.

Rullade vidare med Vinterstudio och naturligtvis debaclet från en av systrarna Öberg. Rakt ned i källaren. Straffrundorna radades upp. Och bakom, utanför laget, Brorsson – kan hon verkligen sno platsen från d y? Alla överens, enormt spännande TV underhållning.

Inte minst främsta gebit. Hyresförhandling. Men ändå med kring ämnet. Finns ett tydligt förslag. Inte för mig avgöra. Jag bara sätter upp servarna.

Det där med promenad blev det inte så mycket av. Halka, spänner mig så det närmast blir kramp. Inte alls skönt efteråt.

Någon ordning måste det ju vara – så lokala ordningsföreskrifterna petade jag i varje fall ned. Och får väl höra under måndagen om de får tillräckligt mycket stöd för att läggas fram. Och därmed var ju söndagen avslutad, tillsammans med den där VM matchen i världens hårdaste idrott. Handboll.