Oro gånger 2.000

 Fullt naturligt. Oron känns där och gnager. Näst bästa resultatet någonsin för Sandvik. Men inte tillräckligt. Fordras större effektivitet vilket tydligen uppnås genom att banta personalstyrkan med 2.000. Sandvik är givetvis et globalt företag men har 25% av sina anställda i Sandviken. Så fullt klart kommer delar av åderlåtningen ske även här. Visar att inget är odödligt utan möjligen då Fantomen. Och betydelsen av ett diversifierat näringsliv.

Men precis som i idrottssammanhang. För att kunna göra den bästa prestationen så fordras en viss del nervositet. Så resultatet enligt ovan betyder att vi alla måste bjuda till än lite mera. Vågar nyttja det breda kontaktnätet, vågar bjuda upp. Finns aldrig någon annan. Annanismen är aldrig ett vinnande verktyg.

Haft många funderingar över tid. Nyttjar vi de upparbetade kontakterna? Eller överlåter vi till någon annan. Vågar vi trampa upp nya stigar. Och låter vi de aktiva få med sig nödvändig legitimitet. Liksom tillåter misslyckanden. Den som aldrig spänner strängarna kan ju inte misslyckas – men riskerar ju heller aldrig att någonsin lyckas.  

Intet är som väntans tider. Går ju och kollar in Simone noga. Angiven tid närmar sig med stormsteg. Och blir det före eller efter. Så himla svårt förutsäga. Spännande men också fylld av full förtröstan. In idag och få besked att allt är helt under kontroll. Kändes gott.

Onsdag. Den där speciella dagen då det är öppet på återvinningen. Så och under dagens eftermiddag. Så blev den traditionella resan. Idag med hjälp av Carl-Henrik så kunde den helt vridna gungställ-ningen i Hyttmarken få sig en sista färd. Hade aldrig klarat det själv.

Plantera blåbär. Kändes konstigt göra på sin tomt. Men Elin hade en betydligt annorlunda sort. Blåbärsbuskar av amerikansk modell. Och verkligt stora bär. Lockade till sig Ilse som slukade alla som fanns. Blir säkert flera till kommande år.

Verkade som en form av invigning under förmiddagen. Av Martin och hans gängs nya skapelse. Barnhinderbanan. Efter semestern kommer de ta fatt i vuxenhinderbanan också. Blir ett helt perfekt aktivitetsområde. Men utan den här arbetsmarknadsgruppen hade det blivit intet. Nu istället; succé.

Besökte mamma, som satt där med papiljotter i håret. Annika hade varit i farten under förmiddagen. Nu när regn och gått verkar övergå till sol och värme, så är det åter igen dags att plocka ut henne från boendet. Och vandra runt i samhället. Måste göra gott att få variation i levernet.

Kontakt idag med den där kvinnogruppen som gjorde sin dagsresa. Pelargonmuseet i Torsåker, Stjärnsund och vidare till det som Gruvan fortfarande bjuder på i Falun. Kanske bjuds på en närmare reseberättelse med känslor och gemenskap över Facebook.

Eloge till Kerstin. Som totat ihop ett tydligt svar på ett lågt angrepp. Säger nog allra mest om den angripande skribenten. Skramlar runt helt tomställd. Det ekar verkligen. Tomt, tomt, tommare.   

Kvällspromenaden hade jag väntat in under längre tid. Gav den en längre variant. Fylld med egna tankar och funderingar. Och någon fysisk nytta hoppas jag verkligen den bidrar med.