måndag 15 juli 2019

Bära på en apparat


Konsekvenser blir det alltid i drabbningar. Än tuffare när saker och ting ställs på sin spets. Fortsätter här med nattliga inbrott. Mobiliseras i hela samhället utifrån missnöje – att saker och ting inte får vara i fred. Genom att inbrotten ständigt fortgår verkar det mer eller mindre organiserat. Men kommer också möta motstånd när invånare sluter sig samman, patrullerar eller lägger upp olika former av avslöjande fällor, minst kameror.

Kan bli våldsamma konfrontationer! Missnöjet har vuxit så starkt och förståeligt. Och de banditer som agerar torde förstå konsekvenserna av att åka dit. I natt till och med inne för stöld i ett förtält, där ägarna sover i husvagnen som tillhör montaget. Denna gång avslöjade men kunde ändå flydde fältet utan att åka dit. 

Åka dit på grund av våld. Kvinnovåld. Förödande höra om att en man med våld fått döden inträda hos sin nära kvinna. Och i hemmet samtidigt vistades två yngre barn. Nyheter kring sådant som inte kan hända. Men som uppenbart ändå händer. Blir än mer nära då hela det här äger rum i Ockelbo. Prinsens uppväxtkommun.

Bara ett hopp. Och då ett så kallat tandemhopp. Fallskärmshoppning har aldrig varit min grej. Ändå starkt berörd när planet med fallskärmshoppare bröts samman i Umeå. Och de nio ombordvarande hade noll chans att överleva. Händelsen som alltid står där inristat i historieboken. Med sitt högst svarta kapitel.  

Slag i saken. Skulle leverera tillbaka till Anna-Karin den folkdräkt jag lånade till midsommar aftonen. Ringt många gånger. Skrivit många gånger. Trodde de var hemma idag. Men regnet det bara föll ned. Mängderna var stora – och ihärdiga. Men ingen öppnade och fick dräkten med mig igen. Känns som jag på något sätt sitter fast tillsammans med Ovansjödräkten.

Kollade upp den där apparaten. Som jag liksom sitter fast med numera. Hur saker och ting fungerar. Hur allt håller samman. Och vad som kan matas in hemifrån. Tydligen kollar den av mellan 00.00 och 03.00. Så får väl skärpa mig och sända de rätta signalerna just då.

Att sända signaler, eller tydligen stundom fel signaler. Också en konst men en negativ sådan. Istället för att signalera mål, orienteringskartan och ge spirit, så är det betydligt enklare signalera problem och svårigheter. Också det en konst men en konst som absolut inte ger näring.

Tror det var ett stort ögonblick för mamma. Som hon också mycket klart kommenterade med att hon inte trodde att Nils-Olov – och Simone – skulle komma på besök! Det var ju så länge sedan. Uppenbart visade hon sina känslor. Även till den där magen som blivit allt större. Hon trodde till och med att det skulle vara fler än en därinne.

Efter regn kommer sol. Som kvällen avslutades efter ytterligare en stark regnperiod. Underbart när solen söker sig ned i vattnet. Naturen i all sin skönhet.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar